Resultatdiskussion

Infertila och ofrivilligt barnlösa kvinnor upplevde en psykisk påfrestning. Känslor som sorg, skuld, ångest och depression var återkommande. Dessa känslor ledde till att många kvinnor isolerade sig och kände sig ensamma. Kvinnorna hade ingen att prata med och stödet från sjukvården finns inte där. Stödet av familj och vänner påverkades mycket beroende på vilken kultur kvinnorna var ifrån. Att acceptera sin nya framtid och gå vidare visade sig svårt, mycket obesvarade frågor fanns kvar. Vissa kvinnor hittade andra sätt att vara mammor på genom att ta hand om människor i nöd. I resultatdiskussionen presenteras resultatet i detalj, utifrån tre rubriker. Rubrikerna framkom efter diskussion mellan författarna om de viktigaste fynden i den föreliggande studiens resultat, vilket ledde fram till tre rubriker. Känslor som upplevs av infertila kvinnor, infertila kvinnors relationer och upplevelsen av stöd.

9.2.1 Känslor som upplevs av infertila kvinnor

Infertilitet beskrevs som en sorgeprocess för kvinnorna (Fledderjohann, 2012). De pendlade alltid mellan hoppfullhet och hopplöshet. Vissa kvinnor upplevde skuld och misslyckande medan andra var tacksamma för ett tidigt besked så att de kunde planera med sin partner

25 (Behboodi-Moghadam et al., 2013). Litteraturstudiens resultat visade att infertilitet och

ofrivillig barnlöshet väckte många olika känslor. Många infertila kvinnor upplevde en livskris och känslan av förlorad kontroll (Bell, 2013). Vanliga känslor som var återkommande hos dem var bl.a. depression, ångest, sorg, skuld, misslyckande, frustration och hopp (Batool & de Visser 2016; Bell 2013; Ceballo, Graham & Hart 2015; Ferland & Caron 2013;Fernández-Sola et al. 2016). Enligt författarnas egna erfarenheter med infertila och ofrivilligt barnlösa kvinnor var känslor som frustration, sorg och misslyckanden vanligt och att detta kunde uttrycka sig genom isolering. Det var vanligt att infertila kvinnor valde undvika att träffa vänner och familj för att slippa den ständiga frågan om barn (Batool & de Visser 2016; Bell 2013; Ceballo, Graham & Hart 2015; Tabong & Adongo, 2013). Detta stämmer överens med vad Hulter (2014) förklarar gällande känslor vid en krisreaktion som resultat vid allvarliga diagnoser som exempelvis sorg, frustration och skuld. Tidigare studier skrivna av Cipolletta och Faccio (2013), Greil, Slauson-Blevins och McQuillan (2010) samt Ying, Wu och Loke (2015) förklarar även att infertila kvinnor går igenom många olika känslor, mer liknande en emotionell berg- och dalbana. De upplever en livskris med olika känslor som sorg,

misslyckande, skuld, frustration, ångest och depression. Enligt författarna är det viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån livsvärldsteorin för att främja välbefinnande och hälsa. Att fokusera på livsvärlden och samtidigt bära på kunskap om vilka emotionella känslor som patienten kan uppleva ökar möjligheten att förstå patienten samt kunna bemöta dem efter deras behov (Dahlberg & Segesten, 2010).

Resultatet visar att infertila kvinnor upplevde en försämrad självkänsla (Behboodi-Moghadam et al. 2013; Bell 2013; Ceballo, Graham & Hart 2015; Ferland & Caron 2013). Kvinnor beskrev att de kände misslyckande och otillräcklighet för att de inte kunde få barn (Ceballo, Graham & Hart 2015; Ferland & Caron 2013) och tidigare studier har även presenterat hur vanligt det är att kvinnor upplever att infertiliteten påverkar deras självkänsla samt identitet som kvinna (Greil, Slauson-Blevins & McQuillan 2010; Turner & Nachtigall 2010; Ying, Wu & Loke 2015). Eftersom att resultatet presenterar att kvinnorna upplever en försämrad

självkänsla, och en hel del blandade känslor, anser författarna att det är väsentligt att sjuksköterskor kan arbeta på ett sätt som stärker patienternas självkänsla samt finnas tillgängliga för att hjälpa dem hantera sina känslor. Genom att arbeta med personcentrerad vård kan sjuksköterskan ha fokus på patienten och främja deras hälsa och välbefinnande genom att ta vara på individens livsvärld och deras uppfattning av diagnosen (Eldh, 2014). Enligt Hedelin, Jormfeldt och Svedberg (2014) är det även viktigt att sjuksköterskan försöker

26 arbeta hälsofrämjande, stödjande och låter patienten vara delaktig i sin diagnos och

utveckling. Detta arbetssätt kan ha en betydelsefull verkan för infertila kvinnor. Genom att uppmuntra och stödja så kan det leda till ökad självkänslan och stärka deras välbefinnande (ibid.).

9.2.2 Infertila kvinnors relationer

I litteraturstudiens resultat framkom det att infertiliteten bidrog till en del förändringar i kvinnornas relationer samt kommunikationen angående barnlösheten. Kvinnor valde att isolera sig och undvek att träffa familj och vänner för att slippa konversationer om barn (Batool & de Visser 2016; Behboodi-Moghadam et al. 2013; Bell 2013; Ceballo, Graham & Hart 2015). Många av de deltagande kvinnorna valde att inte berätta om sin diagnos, även när någon ifrågasatte deras barnlöshet (Ceballo, Graham & Hart 2015; Bell 2013). Tidigare studier skrivna av Greil, Slauson-Blevins och McQuillan (2010) och Ying, Wu och Loke (2015) förklarar hur infertilitet ofta leder till social isolering och att kommunikationen om diagnosen brister, speciellt med familj och vänner. Eftersom infertilitet innebär en emotionell berg- och dalbana, samt frågan om sexualitet och den privata naturen, så väljer kvinnor att isolera sig själva från omvärlden, istället för att prata om problemet (Greil, Slauson-Blevins & McQuillan, 2010; Ying, Wu & Loke, 2015). Enligt författarna är kommunikation en viktig del inom relationer och vid genomgång av svåra situationer. Därför har sjuksköterskan en viktig roll med att kunna föra konversationer och främja kommunikationen mellan deras partner och anhöriga (Dahlberg & Ekebergh, 2015). Sjuksköterska har även ett ansvar att koppla in andra professioner i mötet. Vilket kan hjälpa dessa kvinnor att öppna upp sig och prata om sin infertilitet. I mötet mellan kvinnorna och sjuksköterskan ska sjuksköterskan ha ett öppet förhållningssätt och våga möta kvinnan i situationen hon befinner sig. Genom detta förhållningssätt kan sjuksköterskan även få en djupare förståelse för kvinnans infertilitet (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt Baggens och Sandén (2014) är kommunikation en grundläggande social aktivitet som är till för att människor ska förstå varandra.

Kommunikation har en påverkan i den sociala relationen mellan de två som kommunicerar. Både vad och hur personen kommunicerar är också betydelsefullt och är en viktig del av sjuksköterskans profession (Baggens & Sandén, 2014). Sjuksköterskan ska visa upp en kommunikativ attityd, vilket innebär att hen uttrycker ett starkt intresse för att försöka förstå patienten och deras livsvärld (Carlsson, 2009).

27 Det framkom även att infertila kvinnor upplevde förändringar i relationen med sin partner (Batool & de Visser 2016; Behboodi-Moghadam et al. 2013; Ceballo, Graham & Hart 2015; Fernández-Sola et al. 2016). Tidigare studier visade att infertiliteten bidrog vanligtvis till förändringar inom relationer hos både män och kvinnor. De upplevde en besvärlighet med känslorna som skapades på grund av infertiliteten och att det var svårt att prata om det (Cipolletta & Faccio 2013; Greil, Slauson-Blevins & McQuillan, 2010; Ying, Wu & Loke 2015). Det är en del av livsvärldsteorin att inkludera patientens levda sammanhang, i första hand de individer som är patientens anhöriga. Personer som berör eller berörs av patientens hälsa, sjukdom och vårdande. Det har även en etisk innebörd att involvera det nära

sammanhanget i vårdandet (Dahlberg & Ekebergh, 2015).

I resultatet presenterade även en del kulturella skillnader. Studierna som gjordes i Pakistan, Iran och Jordanien belyste de infertila kvinnornas rädsla över att deras partner skulle lämna dem för en annan kvinna som skulle kunna ge mannen ett barn (Batool & de Visser, 2016; Behboodi-Moghadam et al. 2013; Obeisat, Gharaibeh, Oweis & Gharaibeh, 2012). Kvinnorna från de övriga länderna i studien visade sig inte uppleva samma rädsla över sin partner. De kände istället en lättnad vid tidiga besked om diagnosen. Detta gav deras partner en chans att göra ett medvetet beslut, att äktenskapet förmodligen kommer vara barnlöst. Dessa kvinnor upplevde även att infertiliteten stärkte deras relation med sin partner, de stöttade varandra mer genom motgångarna (Batool & de Visser 2016; Ferland & Caron 2013). I tidigare studier med Greil, Slauson-Blevins och McQuillan (2010) samt Ying, Wu och Loke (2015) framkommer det också kulturella skillnader. I samhällen där det ansågs som en plikt att skaffa och

uppfostra barn var det vanligt att äktenskapen tog slut. Mannen lämnade den infertila kvinnan, då hon inte kan uppfylla hennes naturliga uppgift, att få barn. Detta förekommer inte lika ofta i samhällen där infertilitet behandlas som en medicinsk och psykologiskt problem.

Sjuksköterskan måste alltså vara medveten om att infertilitet kan påverka personer olika beroende på kultur och sociala strukturer. Vid ett möte med en patient är det enligt Dahlborg-Lyckhage (2014) viktigt att sjuksköterskan lägger sina föreställningar samt förförståelse åt sidan eftersom att det kan medverka samt hindra ett hälsofrämjande vårdande. Sjuksköterskan måste erhålla ett reflekterande förhållningssätt och fokusera på livsvärlden samt patientens personliga upplevelser för att utveckla förmågan att vårda efter patientens behov (Dahlborg-Lyckhage, 2014).

28 9.2.3 Upplevelse av stöd

Litteraturstudiens resultat förklarar hur de infertila kvinnorna upplevde brist på stöd från sjukvården. Specifik brist på professionellt stöd för hantering av emotionella reaktioner efter IVF-behandlingar. Det var uppskattat när sjukvårdspersonalen visade omsorg, tillgänglighet och informerade kvinnorna inför olika moment. Men flera kvinnor upplevde även att de blev bemötta med brist på empati, stöd och kände sig bortglömda efter behandlingens gång (Ceballo, Graham & Hart, 2015; Harris & Daniluk 2010; Volgsten, Svanberg & Olsson 2010). En del kvinnorna belyste även diskrimineringen de upplevde i medicinska miljöer. Att en del läkare var empatilösa och gjorde antaganden om deras förutsättningar beroende på kön, etnicitet och klass (Cebollo, Graham & Hart, 2015). I tidigare studier framkommer det att stöd från sjukvården är en viktig del för att stärka kvinnors självkänsla, välbefinnande och hälsa. Genom att sjuksköterskan visar empati och stöd till sina patienter så minskar känslan av stress och sorg hos dem. Sjuksköterskor som hade ett professionellt förhållningssätt och visade engagemang, tillgänglighet samt lyhördhet medförde att patienterna kände sig prioriterad och omhändertagen (Cipolletta & Faccio, 2013; Greil, Slauson-Blevins & McQuillan, 2010; Ying, Wu & Loke 2015). Enligt Benzein, Hagberg och Saveman (2014) ska patienten alltid vara i centrum för att åstadkomma god omvårdnad och den bästa möjliga vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Författarna anser att det är viktigt att sjuksköterskan alltid reflekterar över olika händelser och försöker sätta sina föreställningar och tolkningar åt sidan för att sedan lägga all fokus på patienten och deras upplevelser samt livsvärld (Dahlborg-Lyckhage 2014).

Vidare forskning

Fördjupade studier behövs om infertila och ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av stöd från vården. Idag är detta ett outforskat område, där det krävs mer kunskap om ämnet för att kunna hjälpa och erbjuda kvinnan ett korrekt och individanpassat bemötande. Forskning kring hur kunskapen hos professionerna behövs, hur de olika professionerna kan arbeta tillsammans kring kvinnan. För tillfället förekommer det inte många studier som fokuserar på mannens upplevelser vid infertilitet, på grund av att infertilitet oftast ses som ett kvinnoproblem. Men studier har trots det visar att båda könen upplever liknande känslor. Därför borde det manliga perspektivet vid infertilitet också lyftas fram i framtida studier.

29 Att drabbas av infertilitet och ofrivillig barnlöshet påverkade kvinnorna som helhet, både individuellt samt deras sociala relationer. I samband med infertilitet var det vanligt att kvinnorna upplevde känslan av livskris samt känslan av förlorad kontroll över sina egna kroppar. Utifrån studien så framkom det att sjuksköterskan hade ett behov av mer kunskap och förståelse för infertila kvinnor och deras upplevelser. Genom att utgå från livsvärldsteorin kan sjuksköterskor bekräfta patientens livsvärld och veta hur dem ska gå tillväga för att förstå hur hälsoprocesser ska främjas, kan det skapas en bättre förståelse för kvinnornas upplevelser och öka deras välbefinnande samt hälsa.

Studieförfattarna anser att mer forskning inom ämnet behövs, för att kvinnors upplevelser inom sjukvården ska bli bättre. Samt att sjuksköterskor behöver mer kunskap i hur de ska stötta dessa infertila kvinnor på bästa sätt. Kvinnor i samhället bör också ha insikt om komplikationer som kan förekomma vid uppskjutande av barnafödande.

30

Referenser

*Resultats artiklar

Abbaspoor, Z., Razmju, P. S., & Hekmat, K. (2016). Relation between quality of life and mental health in pregnant women with prior pregnancy loss. Journal of Obstetrics & Gynaecology Research, 42(10), 1290–1296. https://doi.org/10.1111/jog.13061

Arman, M., (2015). Lidande. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s 168-197). Lund: Studentlitteratur.

Asp. M., &Fagerberg. I., (2012). Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund. Wiklund Gustin. L & Bergbom. I. (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Baggens, C., & Sandén, I., (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

* Batool, S. S., & de Visser, R. O. (2016). Experiences of Infertility in British and Pakistani Women: A Cross-Cultural Qualitative Analysis. Health Care for Women International, 37(2), 180–196. https://doi.org/10.1080/07399332.2014.980890

*Behboodi- Maghadam, Z., Salsali, M., Efekhar- Ardabily, H., Vaismoradi, M., & Ramezanzadeh, F. (2013). Experiences of infertility through the lens of Iranian infertile women: A qualitative study. Japan Journal of Nursin Science, 10(1), 41–46. doi:

10.1111/j.1742-7924.2012.00208.x

* Bell, K. (2013). Constructions of “Infertility” and Some Lived Experiences of Involuntary Childlessness. Affilia: Journal of Women & Social Work, 28(3), 284–295.

https://doi.org/10.1177/0886109913495726

Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.I., (2017). Teoretiska utgångspunkter för

familjefokuserad omvårdnad. Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.I. (Red.). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.

31 Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.I., (2014). Familj och sociala relationer. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Birkler, J., (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson, U., (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: studentlitteratur.

Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Carlsson, E., (2009). Kommunikation. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

*Ceballo, R., Graham, E. T., & Hart, J. (2015). Silent and Infertile. Psychology of Women Quarterly, 39(4), 497–511. https://doi.org/10.1177/0361684315581169

Cipolletta, S., & Faccio, E. (2013). Time experience during the assisted reproductive journey: a phenomenological analysis of Italian couples’ narratives. Journal of Reproductive & Infant Psychology, 31(3), 285–298. https://doi.org/10.1080/02646838.2013.813627

Dahlberg, K., & Ekebergh, M., (2015) En livsvärldsorienterad etik. Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M., (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Dahlberg, K., & Segesten, K., (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Dahlborg-Lyckhage, E., (2014). Sjuksköterskan, vem är det?. Dahlborg-Lyckhage, E., (Red.) Att bli sjuksköterska. En introduktion till yrke och ämne. Lund: Studentlitteratur.

Ekebergh, M., (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (16-25). Stockholm: Liber.

32 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Eldh, A.C., (2014). Delakttighet i rollen som patient. Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.)

Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. *Ferland, P. & Caron, S.L. (2013). Exploring the Long-Term Impact of Female Infertility: A Qualitative Analysis of Interviews With Postmenopausal Women Who Remained Childless, The Family Journal, 21(2), ss. 180-188. doi: 10.1177/1066480712466813

*Fernández, S. C., Martínez, C. M. I., Hernández, P. J. M., Carmona, S. E., & Granero, M. J. (2016). Experiences of Spanish women undergoing hysterosalpingography as part of the infertility process: a phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 25(3/4), 494–504. https://doi.org/10.1111/jocn.13077

* Fledderjohann, JJ. (2012). ‘Zero is not good for me’: implications of infertility in Ghana. Human Reproduction. 27(5), ss. 1383–1390. doi:10.1093/humrep/des035

Flensner, G., (2014). Vem är patienten. Dahlborg- Lyckhage, E (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne (107-141). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y., (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur.

Graneheim, U.H., & Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105- 112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Greil, A.L., Slauson-Blevins, K. & McQuillan, J. (2010). The experience of infertility: a review of recent literature, Sociology of health & illness, 32(1), ss. 140-162. doi:

33 Harden, V. (2018). Holding onto Motherhood during the Grief Process. International Journal of Childbirth Education, 33(3), 18–21. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=130741729&site=ehost-live

* Harris, D. L., & Daniluk, J. C. (2010). The experience of spontaneous pregnancy loss for infertile women who have conceived through assisted reproduction technology. Human Reproduction, 25 (3), 714-720. doi: 10.1093/humrep/dep445

Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P., (2014). Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet. I Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hillensjö, T., & Nillsson, L., (2005). Utredning av det infertila paret. Hreinsson, J.,

Hamberger, L., Hardarson, T. (Red.), Infertilitet: Utredning och behandling genom assisterad befruktning. Lund: Studentlitteratur.

Hulter, B., (2014). Sexualitet. Edberg, A., & Wijk, H., (Red.) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jerpseth, H. (2011). Gynekologisk omvårdnad. Almås, H., Stubberud, D., & Grønseth, R. (Red.) Klinisk omvårdnad 2. 2:a uppl. Stockholm: Liber.

*Koert, E., & Daniluk, C. (2017). When times runs out: Reconciling permanent childlessness after delayed childbearing. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 35(4), 342–352. doi: 10.1080/02646838.2017.1320363

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lemoine, M.-E., & Ravitsky, V. (2015). Sleepwalking Into Infertility: The Need for a Public Health Approach Toward Advanced Maternal Age. American Journal of Bioethics, 15(11), 37–48. https://doi.org/10.1080/15265161.2015.1088973

34 Lundman, B., & Graneheim, U., (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Nielsen, B., & Granskär, M. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Möller, A., & Bjuresten, K., (2005). Patienten i centrum. Hreinsson, J., Hamberger, L., & Hardarson, T., (Red.). Infertilitet- utredning och behandling genom assisterad befruktning. Lund: Studentlitteratur.

*Obeisat, S., Gharaibeh, M.K., Oweis, A. & Gharaibeh, H. (2012). Adversities of being infertile: the experience of Jordanian women, Fertility and Sterility, 98(2), ss. 444- 449. doi: 10.1016/j.fertnstert.2012.04.036

Omu, F.E., & Omu, A.E. (2010). Emotional reaction to diagnosis of infertility in Kuwait and successful clients' perception of nurses' role during treatment. BMC Nursing, 9(1), 10–10. doi: 10.1186/1472-6955-9-5

Persson, L., (2012). Nu minskar barnlösheten. Hämtad 9 oktober, 2018, från Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Nu-minskar-barnlosheten/

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10:e uppl, Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia.

Priebe, G., & Landström, C., (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M., (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., ss. 31–48). Lund:

Studentlitteratur.

Read, S. C., Carrier, M.-E., Boucher, M.-E., Whitley, R., Bond, S., & Zelkowitz, P. (2014). Psychosocial services for couples in infertility treatment: What do couples really want? Patient Education & Counseling, 94(3), 390–395. https://doi.org/10.1016/j.pec.2013.10.025 Rosberg, S., (2017). Fenomenologi. Nielsen, B., & Granskär, M., (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

35 Sahlgrenska Universitetssjukhuset. (2018). Provrörsbefruktning (IVF). Hämtad 11 januari, ,2019, från, https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-1/verksamhet-gynekologi-och-

reproduktionsmedicin2/a-o/provrorsbefruktning-ivf/?fbclid=IwAR1ITG47yihFP-Nph7PBXtYbpe3AJKL62YV5c_l96Zx70K4olZGr61TLbGw

Socialstyrelsen. (2015). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 9 oktober, 2018, från socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-27

Socialstyrelsen. (2005). Reproduktiv hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 9 oktober, 2018, från socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-112-5

Soderberg, M., Lundgren, I., Olsson, P., & Christensson, K. (2011). A Burden and a Blessing-Young Swedish Women’s Experience of Fertility. A Study Among Women Lacking

Experience of Pregnancy and Parenthood. Health Care for Women International, 32(5), 402– 419. https://doi.org/10.1080/07399332.2010.530725

Statens beredning för medicinskt utvärdering- Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (2014) hämtad 4 november 2018, från,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

*Tabong, P. T.-N., & Adongo, P. B. (2013). Infertility and childlessness: a qualitative study of the experiences of infertile couples in Northern Ghana. BMC Pregnancy & Childbirth, 13(1), 72. https://doi.org/10.1186/1471-2393-13-72

The World Medical Association. (2018). WMA DECLARATION OF HELSINKI –

ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS. hämtad 15 januari, 2019, från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Turner, D. & Nachtigall, R.D. (2010). The experience of infertility by low-income immigrant Latino couples: attitudes toward adoption, Adoption Quarterly, 13(1), ss. 18-33. doi:

36 * Volgsten, H., Svanberg, A. S. och Olsson, P. (2010) 'Unresolved grief in women and men in Sweden three years after undergoing unsuccessful in vitro fertilization treatment'. Acta Obstet Gynecol Scand 89 (10): 1290-7.

Willman, A., (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 193–200). Stockholm: Liber.

Willman, A., Bahtsevani,C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2018). Sexual and reproductive health: Infertility definitions and terminology. Hämtad 9 oktober, 2018, från World Health Organization,

http://www.who.int/reproductivehealth/topics/infertility/definitions/en/

Wärnå-Furu, C. (2015). Hälsa. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s 200–212). Lund: Studentlitteratur.

Ying, L.Y., Wu, L.H. & Loke, A.Y. (2015). Gender differences in experiences with and adjustments to infertility: A literature review, International journal of nursing studies, 52(10), ss. 1640-1652. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.05.004