Inledningsvis är det värt att nämna att två saker. För det första kan föreliggande studie endast betraktas som en förstudie till problemet rörande det idag låga partipolitiska deltagandet. För att verkligen kunna uttala sig om hur det stora flertalet av de som inte deltar partipolitiskt upplever de befintliga incitamenten och hur partierna och politiken i allmänhet kan förändras för att få fler partimedlemmar krävs det mer omfattande forskning av såväl kvalitativ som kvantitativ art. För det andra är det en komplex fråga eftersom varje människa är unik.
Vad avser studiens resultat om de selektiva incitamenten föreligger det några aspekter som är värda att diskutera. En aspekt är att respondenterna är intresserade av politik men upplever att ett partipolitiskt deltagande skulle kosta och kräva för mycket av dem i form av tid, ekonomi, och i viss mån även utbildning. Dessa förklaringar till deras partipolitiska passivitet är i linje med de rådande föreställningarna om att tillgången till de tre resurserna är grundläggande för ett eventuellt deltagande (Brady, Verba & Schlozman 1995:271ff; Teorell 2003:334f). Om partierna vill få in fler medlemmar bör de, enligt studien, arbeta mer med information om dess verksamhet, medlemrekrytering, se över sina ekonomiska arvoden och skolans utbildningsroll.
En annan aspekt är att människor upplever att den deltagandenorm som tidigare fanns har försvunnit vilket försvårar partiernas medlemsrekrytering (jfr Fredriksson 2003:90ff). Idag är det snarare en icke-deltagandenorm som råder. Dessutom blir det inte lättare för partierna när deras atmosfärer upplevs som oattraktiva och elitistiska. Det spelar ingen roll huruvida partierna är oattraktiva och elitistiska eller inte, utan det är människornas
uppfattningar om partierna som är avgörande. Istället finner människor gemenskap och liknande på annat håll i andra föreningar vilket kan ställas i kontrast till tidigare forskning om förklaringar till partipolitiskt deltagande (se Dahl 2011:145ff; Fredriksson 2003:90ff).
Studiens resultat visar att det kan krävas någon form av kris för att ett partipolitiskt deltagande ska bli aktuellt. En sådan parlamentarisk kris uppstod i studiens slutskede när regeringens budgetproposition blev nedröstad och Stefan Löfven avsåg att utlysa ett extra val. Direkt i samband med detta rapporterades det i media om en stor tillströmning av nya
partimedlemmar (se exempelvis Holmqvist & Röstlund 2014). Krisen ”löstes” dock senare genom ”decemberöverenskommelsen”.
När det kommer till de kollektiva incitamenten finns det några saker som är värda att lyfta upp. För det första gällande respondenternas utsagor om partiernas organisation och
medlemsrekrytering stödjer de den befintliga partiorganisatoriska forskningen (se Katz & Mair 1995:6ff; Erlingsson 2008:27). Forskningen får stöd genom att dels respondenterna upplever att partierna har blivit väldigt lika varandra, frångått sina ideologiska rötter och bedriver en snarlik politik (Katz & Mair 1995:6ff). Dels att respondenterna på grund av nämnda organisatoriska förändring och politikens professionalisering inte känner att partierna något vidare aktivt arbetar med medlemsrekrytering (Erlingsson 2008:27). Detta är två stora anledningar till varför de inte finner någon egentlig mening att delta i något annat än att rösta vid val. Respondenterna menar även att Sverigedemokraternas ökade stöd beror just på att de bedriver en differentierad politik jämfört med övriga partier. Även detta resultat har fått stöd och aktualiserats av senaste tidens händelser då vissa allianspartier har uppmärksammat och i media diskuterat problemen med partiernas likformighet (exempelvis Röstlund 2014).
För det andra uppvisar resultatet en utspridd uppfattning om att möjligheterna att påverka politiska beslut inte är särskilt mycket större om man deltar partipolitiskt eller inte. Istället använder sig respondenterna hellre av exempelvis sociala medier för att utöva
påverkan. Att de hellre använder sig av sociala medier än att delta partipolitiskt kan även bero på att den nya tekniken erbjuder en kostnadseffektiv lösning på ”deltagandeparadoxen”. Vissa menar dessutom att partiernas möjligheter att utöva påverkan har minskat till förmån för bland annat EU. Detta kan, trots studenternas politiska intresse, leda till en känsla av meningslöshet att delta politiskt vilket Blom Kemdal (2006:145ff) menar är en vanlig förklaring till politisk passivitet.
Det är även dessa två punkter som partierna kan förändra om de vill stärka det politiska deltagandet och sina organisationer. De bör enligt respondenterna dels bli mer olika varandra och gå tillbaka till sina ideologiska grunder, dels informera om sin verksamhet och vilka möjligheter till påverkan som finns inom partipolitiken.
Avslutningsvis är det värt att lyfta upp att studiens resultat generellt uppvisar de negativa utvecklingstendenser som kan skönjas inom det traditionella och konventionella partipolitiska deltagandet och befintlig forskning. Trots detta visar de unga upp ett allmänt politiskt intresse även om de däremot inte deltar partipolitiskt. Studiens studenter kan därmed i viss mån sägas befinna sig i ett standby-läge, redo att vid upplevt behov delta politiskt (jfr Amnå & Ekman 2014:266ff).
7 Referenser
Amnå, Erik (2008). Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.
Amnå, Erik & Ekman, Joakim (2014). ”Standby citizens: diverse faces of political passivity”. I: European Political Science Review. Volym 6, utgåva 2. Hämtad 2014-11-13):
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=9217301& fileId=S175577391300009X
Arensmeier, Cecilia (2010). ”The democratic common sense: Young Swedes’ understanding of democracy – theoretical features and educational incentives”. I: Young. Volym 18, nummer 2. Hämtad (2014-11-17):
http://you.sagepub.com/content/18/2/197.full.pdf+html
Bengtsson, Åsa (2008). Politiskt deltagande. Lund: Studentlitteratur.
Biezen, Ingrid van, Mair, Peter & Poguntke, Thomas (2012). “Going, going … gone? The decline of party membership in contemporary Europe”. I: European Journal of Political
Research, 51:24–56, 2012. Hämtad (2014-11-10):
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1475-6765.2011.01995.x/pdf
Blom Kemdal, Anna (2006). “Politikers och medborgares förklaringar till varför politiker och vanliga människor deltar eller inte deltar i politik”. I: Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (red). Demokratins mekanismer: Det politiska engagemangets orsaker och
konsekvenser. Malmö: Liber.
Brady, Henry E., Verba, Sidney & Schlozman, Kay Lehman (1995). “Beyond SES: A Resource Model of Political Participation”. I: American Political Science Review. Volym 89, nummer 2. Hämtad (2014-11-12): http://www.jstor.org/stable/2082425
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 upplagan. Malmö: Liber. Bäck, Mats & Möller, Tommy (2003) Partier och organisationer. Stockholm: Publica. Bäck, Hanna, Teorell, Jan & Westholm, Anders (2006). “Medborgarna och
deltagandeparadoxen: Att förklara olika former av politiskt deltagande”. I: Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (red). Demokratins mekanismer: Det politiska
engagemangets orsaker och konsekvenser. Malmö: Liber.
Christensen, Henrik S. (2011). Political participation beyond the vote. How the Institutional
Context Shapes Patterns of Political Participation in 18 Western European Democracies. Diss. Åbo : Åbo Akademi University.
Dahl, Svend (2011). Efter folkrörelsepartiet: om aktivism och politiska kursomläggningar i
tre svenska riksdagspartier. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011.
Deth, Jan W. van (2001) Studying Political Participation: Towards a Theory of Everything. Hämtad (2014-11-19):
http://www.academia.edu/2233354/STUDYING_POLITICAL_PARTICIPATION_TO WARDS_A_THEORY_OF_EVERYTHING
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson- Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). ”Intervjuer”. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Framtidskommissionen (2013). Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet,
demokrati och integration. (Ds 2013:2). Stockholm: Regeringskansliet.
Ekman, Joakim & Amnå, Erik (2012). ”Political Participation and Civic Engagement: Towards a New Typology”. I: Human Affairs. volym 22, utgåva 3. Hämtad 2014-11-17): http://download.springer.com/static/pdf/57/art%253A10.2478%252Fs13374-012-0024-1.pdf?auth66=1416218497_f4fc36aeca4eb0af1b6a285f6f4c333f&ext=.pdf
Erlingsson, Gissur O. (2008). Partier i kommunpolitiken – en kunskapsöversikt om partier,
makt och legitimitet. Hämtad (2014-11-13):
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-338-4.pdf
Erlingsson, Gissur O. & Brommesson, Douglas (2010). “Partier i förändring?”. I:
Statsvetenskaplig Tidskrift. Volym 112, nummer 2. Lund: Fahlbeckska stiftelsen.
Hämtad (2014-11-11): http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/8207/7338
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 upplagan.
Stockholm: Norstedts juridik.
Fyfe, Ian (2009). ”Researching youth political participation in Australia: Arguments for an expanded focus”. I: Youth Studies Australia. Volym 28, nummer 1. Hämtad (2014-11-17): http://www.acys.info/__data/assets/pdf_file/0005/43367/pp37_45_researching.pdf
Fredriksson, Jan (2003). Politisk kultur och samhällsengagemang: en etnologisk studie av den
parlamentariska vardagen i Helsingborg. Diss. Lund: Lunds universitet.
Gilljam, Mikael (2003). ”Deltagardemokrati med förhinder”. I: Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (red). Demokratins mekanismer: Det politiska engagemangets orsaker och
konsekvenser. Malmö: Liber.
Hagevi, Magnus (2011). ”Parti- och blockidentifikation”. I: Hagevi, Magnus (red.). Den
svenska väljaren. Umeå: Boréa.
Hermansson, Jörgen (2007). ”Enkammarriksdagen”. I: Ahlbäck Öberg, Shirin, Hermansson, Jörgen & Wängnerud, Lena. Exit riksdagen. Malmö: Liber
Holmberg, Sören (1999). Representativ demokrati (SOU1999:64). Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Holmqvist, Anette & Röstlund, Lisa (2014). Medlemsström till partierna i krisen. Hämtad (2014-12-09): http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19986151.ab
Hultåker, Oscar (2012). ”Webbenkäter”. I: Trost, Jan. Enkätboken. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Susanne (2002). ”Värderingar och politiskt deltagande; Är ungdomar speciella?”. I: Nilsson, Lennart (red). Flernivådemokrati i förändring: SOM-undersökningen
Västsverige 2000. Göteborg: SOM-institutet. Hämtad (2014-11-11): http://www.som.gu.se/digitalAssets/1297/1297968_hel_bok.pdf
Justitiedepartementet (2014). Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska
beslutsfattandet (Dir. 2014:111). Stockholm: Justitiedepartementet.
Katz, Richard S. & Mair, Peter (1995). “Changing Models of Party Organization and Party Democracy: The Emergence of the Cartel Party”. I: Party Politics. Volym 1, nummer 1. Hämtad (2014-11-13):
http://www.academia.edu/1261590/Changing_models_of_party_organization_and_part y_democracy
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lidén, Gustav, Nyhlén, Jon & Wallman-Lundåsen, Susanne (2012). Engagemang och
motivation bland politiker i Västernorrlands landstingsfullmäktige. Sundsvall:
Mittuniversitetet. Hämtad (2014-11-10): http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:575845/FULLTEXT01.pdf
Lindberg, Staffan & Persson Mikael (2013). Ungas förhållande till demokratin: En
forskaröversikt, inventering av befintlig data och analys. Hämtad (2014-11-11): http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-026-9.pdf
Mair, Peter & Biezen, Ingrid van (2001). ”Part Membership in Twenty European
Democracies, 1980-2000”. I: Party Politics. Utgåva 7, nummer 1. Hämtad (2014-11-17): http://ppq.sagepub.com/content/7/1/5.full.pdf+html
Mycock, Andrew & Tonge, Jonathan (2012). “The Party Politics of Youth Citizenship and Democratic Engagement”. I: Parliamentary Affairs. Volym 65, nummer 1. Hämtad (2014-11-17):
http://www.youthcitizenshipcommission.co.uk/wp-content/uploads/2012/12/MycockTongeYCCParlAffairs2.pdf
Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören (2013). Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts juridik.
Persson, Mikael (2012). ”Varför är högutbildade mer aktiva i politiska partier?”. I: Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red). I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Reudin, Didier (2007). ”Testing Milbrath’s 1965 framwork”. I: Contemporary issues and
ideas in social sciences. Volym 3, utgåva 3. Hämtad: (2014-10-20): http://journal.ciiss.net/index.php/ciiss/article/view/43/50
Röstlund, Lisa (2014). Allianstoppar: Tid för Alliansen att splittras. Hämtad (2015-01-02):
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20095907.ab
Sartori, Giovanni (1970). ”Concept misformation in comparative politics”. I: The American
Political Science Review. Utgåva 64, nummer 4. Hämtad (2014-10-21): http://www.jstor.org/stable/1958356?origin=crossref&
SCB (2012a). Befolkningens utbildning 2012. Hämtad (2014-11-11):
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/2012A01P/UF0506_2012A01P_SM_UF37SM 1301.pdf
SCB (2012b). Ung i demokratin. Hämtad (2014-11-11):
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0105_2010A01_BR_ME09BR1204.pdf
Sohl, Sofia (2014). Youths’ Political Efficacy: Sources, Effects and Potentials for Political
Equality. Diss. Örebro: Örebro universitet. Hämtad (2014-11-19): http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:716625/FULLTEXT02.pdf
SOU 2000:1. Demokratinutredningens betänkande. Hämtad (2014-10-13):
http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/24/1c43643c.pdf
Teorell, Jan (2003) ”Demokrati och deltagande: Tre ideal i teorin och praktiken”. I: Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Valmyndigheten (2014). Val till riksdagen – Röster. Hämtad (2014-11-13):
http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Verba, Sidney, Schlozman, Kay Lehman & Brady, Henry E. (1995). Voice and equality: civic
voluntarism in American politics. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Whiteley, Paul, Seyd, Patrick, Richardsson, Jeremy & Bisell, Paul (1994). “Explaining Party Activism: The Case of the British Conservative Party”. I: British Journal of Political
Science. Volym 24, nummer 1. Hämtad (2014-11-18): http://www.jstor.org/stable/194186
Wohlgemuth, Daniel (2003). ”Aktiva medborgare – hur går det med representativiteten?”. I: Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber Wrede, Magnus & Delby, Johan (2013). Medlemmarna flyr partierna- 57 procent borta på 20
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/medlemmarna-flyr-partierna-br57-procent-borta-pa-20-ar-5198
Bilaga 1 Enkät
Partipolitiskt deltagande - Kartläggning
Studien syftar till att undersöka dels hur det partipolitiska deltagandet ser ut bland studenter, dels hur de befintliga incitamenten är för att delta politiskt och dels hur dessa incitament kan stärkas för att öka det partipolitiska deltagandet. Denna enkät avser att besvara studiens första delfråga medan de övriga två delfrågorna kommer att besvaras med hjälp av intervjuer. Ditt svar kommer att behandlas konfidentiellt och kommer endast användas i denna studie. *Obligatorisk
Ålder *
Skriv in din ålder
Kön *
Är du man eller kvinna?
o Man
o Kvinna
Antal påbörjade års högskoleutbildning *
o 1 o 2 o 3 o 4 o 5 o Fler än 6
Vilken huvudsaklig inriktning har din högskoleutbildning?
o Socialt arbete o Pedagogik o Rättsväsen o Hälso-/Sjukvård o Ekonomi o Statsvetenskap o Övrigt:
Är du idag medlem i ett politiskt part? *
o Ja
o Nej
Har du tidigare varit medlem i ett politiskt parti? *
o Ja
o Nej
Skulle du kunna tänka dig att ställa upp på en intervju angående partipolitiskt deltagande? Om du skulle kunna tänka dig att vara med i studien var vänlig och uppge en mailadress för eventuell vidare kontakt.
Bilaga 2 – Intervju
Intervjuguide
För att förbättra intervjuns förutsättningar kommer samtalet att inledas med lite kallprat, exempelvis en presentation innehållande namn etcetera, för att förhoppningsvis få
respondenten att slappna av och känna ett förtroende för mig som intervjuare. Målet är att intervjun kommer att liknas vid ett samtal mellan jämlikar i vilket båda parter och i synnerhet respondenten är bekväm att uttrycka sig i.
Första delen – Etisk och praktisk information
Börja intervjun med att upplysa respondenten om de forskningsetiska principerna, formulerade av Vetenskapsrådet (2002):
• Informationskravet – informera om studiens syfte och vilken roll respondenten fyller i studien. • Samtyckeskravet – informera om att respondenten själv äger rätten att bestämma över sin
medverkan i studien.
• Konfidentialitetskravet – informera om att respondenten i största möjliga mån kommer att vara konfidentiell samt att materialet kommer att kodas om för att en identifiering ska vara ”omöjlig”.
• Nyttjandekravet – informera om att intervjuns material endast kommer att användas för forskningssyfte.
Andra delen – Hur upplevs de befintliga incitamenten för ett partipolitiskt deltagande
• Hur känner du inför den svenska politiken i allmänhet? Hur skulle du beskriva ditt intresse?
Varför tror du att du har det intresset du har? Varför deltar du inte partipolitiskt?
• Varför tror du att vissa deltar partipolitiskt och inte andra?
• Vad skulle du säga är anledningarna till att du inte är medlem i ett politiskt parti? • Finns det något parti du identifierar dig mer med och kan anse dig vara anhängare till? • Hur upplever du att de befintliga incitamenten för ett partipolitiskt deltagande är?
o Hur ser du på partimedlemmars möjligheter att påverka politikens utfall? (k)
o Hur uppfattar du möjligheterna att påverka politiken? Vilka kanaler hade du föredragit? o Upplever du att det finns någon samhällelig norm eller till och med plikt att delta, utöver
att rösta vart fjärde år? Vilka i så fall? (s)
o Upplever du att det krävs en stor tillgång till resurser för att delta partipolitiskt? Exempelvis tid, utbildning, pengar, kontakter etcetera. (s)
o Hur upplever du möjligheterna att du kan påverka samhället med hjälp av ett partipolitiskt deltagande?
Tredje delen – Hur kan/bör incitamenten stärkas för att det partipolitiska deltagandet ska öka?
• Vad skulle kunna få dig att delta partipolitiskt?
• Vilka drivkrafter tror du partierna behöver arbeta med för att kunna rekrytera fler medlemmar?
o Skulle det räcka om du fick fler möjligheter att göra din röst hörd? (s)
o Vad skulle krävas för att ett partimedlemskap kunna skänka dig någon form av tillfredställelse för att delta politiskt? Exempelvis kunskap, social gemenskap, etcetera. (s)
o Vilka resurser hade behövt stärkas för att ett partpolitiskt deltagande skulle vara aktuellt? (s)
o Vad upplever, skattar, du vara mest effektivt när det gäller att utöva påverkan på beslut? 1) Medlemskap i parti, 2) Manifestationer, 3) söka personlig kontakt med politiker. Varför? (k)
• Om du hade varit en partiledare, hur hade du gjort för att öka medlemsantalet?
• Forskning visar att partiidentifikationen har sjunkit i Sverige över tiden. Hur tror du att detta påverkar incitamenten för att delta? (s)
• Vilka(et) incitament anser du vara viktigast att stärka för att få in fler människor i partipolitiken? Varför?
Fjärde delen