I elva studier över riskfaktorer (35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45) bland fotbollsspelare identifierades följande riskfaktorer för ljumskskada; nedsatt rotation i höft, nedsatt flexibilitet adduktorer, nedsatt flexibilitet höftflexorer, muskelsvaghet adduktorer, muskelsvaghet höftflexorer, tidigare ljumskskada, hög ålder, dominant ben, tränings-/matchmängd, hög spelnivå, spelar position, BMI, längd, vikt och tidig skelettmognad. Av elva studier var 8 utförda på herrar (35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 44), en på pojkar (43), en studie på damer (42) och en på flickor (45). Det låga antalet studier gällande damer/flickor gör att inga slutsatser kan dras kring riskfaktorer för ljumskskador beträffande kvinnligt kön.
Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att tidigare ljumskskada utgör en riskfaktor för ljumskskada vilket inom idrotten anses vara en erkänd riskfaktor för skada (60). Detta stöds av en litteraturstudie över riskfaktorer för ljumsksträckning inom idrott där tidigare skada sågs som en signifikant riskfaktor för ny ljumsksträckning hos fotbollsspelare (61).
En tidigare litteraturstudie bekräftar den motsägande evidens som finns gällande nedsatt flexibilitet i adduktorer som riskfaktor för skada inom idrott (61). Nedsatt adduktorflexibilitet anses i flera studier utgöra en trolig riskfaktor för ljumsksträckning, men fortfarande saknas det tillräckligt med stöd för detta i litteraturen (23). Hrysomalis et al. (59) fann att nedsatt adduktorflexibilitet hos herrfotbollsspelare var en signifikant riskfaktor för ljumsksträckning i 3 av 4 studier.
Hög ålder har varierande evidens som riskfaktor för skada inom idrott (23). Hög ålder anses vara en trolig riskfaktor för muskelsträckning eftersom att kroppens kollagena vävnader förändras med ökad ålder och inte blir lika anpassningsbara till hastiga riktningsförändringar
32 och återhämtning av muskeluthållighet (61), men i aktuell studie ses otillräckligt
vetenskapligt underlag för hög ålder som riskfaktor för ljumskskada inom fotboll.
Angående hög spelnivå som riskfaktor så anses skador inom fotboll generellt öka med
spelnivån (5, 6, 7, 8, 9), dock har hög spelnivå inte kunnat bevisas som en riskfaktor för skada bland tidigare kohortstudier som studerat förhållandet (23).
I en tidigare studie (23) anses riskfaktorerna tränings-/matchmängd och spelar position ha motsägande evidens gällande skador i allmänhet hos fotbollsspelare, men majoriteten av de tidigare studierna tyder på att spelar position inte har något samband till skador inom fotboll (23).
Det finns stöd för att längd, vikt och BMI inte utgör riskfaktorer för skada vare sig hos herr- eller damfotbollsspelare (23), vilket stämmer överens med resultatet i aktuell studie
beträffande ljumskskador.
5.2.2 Prevention
Nio studier över preventiva interventioner utförda på fotbollsspelare med resultat över ljumskskador granskades varav fyra studier (35, 47, 49, 50) utfördes på herrar, en på damer (51), en på pojkar (52) och två på flickor (46, 48). En studie (53) saknade definition av kön utan uttryckte enbart att ”unga fotbollsspelare” hade studerats.
I studien (50) där information och videoanalys över skademekanismer och riskfaktorer användes som intervention sågs ingen effekt angående ljumskskador. Författarens uppfattning är att detta inte är särskilt förvånande eftersom att fotbollsspelare under match och träning ofta ställs inför situationer där de inte hinner tänka före dem agerar och därför inte drar så stor nytta av sådan kunskap men också för att det är troligt att försökspersonerna en period efter interventionen glömt bort den information och kunskap som de tagit del av.
Balansträning har i tidigare litteratur visat sig kunna minska incidensen av bland annat
allvarliga knäskador och fotledsstukningar (23) men ingen effekt sågs angående ljumskskador i aktuell studie.
Enligt författarens åsikt borde ett specifikt träningsprogram inriktat på att stärka adduktorer och höftflexorer samt öka flexibiliteten kunna resultera i minskad incidens av ljumskskador.
33 Det har diskuterats att ökad flexibilitet kan förbättra muskelsenans kapacitet att absorbera energi i explosiva idrotter (61), och studien av Hölmich et al. (35) som inriktar sig på att stärka adduktorer och höftflexorer samt öka flexibiliteten torde utgöra en bra intervention. Studien fann dock inget signifikant resultat för minskad incidens av ljumskskador, även om en trend sågs för att risken att drabbas av ljumskskada reducerades med 31 % (35).
Otillräcklig rehabilitering anses öka risken för återfallsskada inom idrott (19). I aktuell studie är tidigare ljumskskada en måttligt stark riskfaktor för ljumskskada samtidigt som
interventionsstudien (47) som undersökte effekten av strukturerad rehabilitering av
ljumskskada fann att antalet återfallsskador minskade signifikant. Det finns för få studier för att ge någon evidensstyrka men resultaten pekar på att strukturerad rehabilitering är viktigt för att undvika återfallskada i ljumsken.
Framtida studier av hög kvalité med väl definierade kriterier över ljumskskada efterlyses för såväl riskfaktorer som prevention. Det finns en god uppfattning om potentiella riskfaktorer för ljumskskador inom fotboll och fler studier skulle kunna komma att bekräfta dessa samband och ge stöd för specifikt inriktade insatser i preventivt syfte att minska förekomsten av ljumskskador bland fotbollsspelare.
6. KONKLUSION
Tidigare ljumskskada ses som en måttligt stark riskfaktor för ljumskskada inom fotboll. Faktorer som inte verkar påverka risken för ljumskskada är tränings- och matchmängden, spelar position, dominant ben, längd, vikt och BMI. Potentiella riskfaktorer som nedsatt muskelflexibilitet, nedsatt muskelstyrka och hög ålder har antingen motsägande evidens eller bristande studiemängd vilket leder till otillräckligt vetenskapligt underlag. Hittills har inga preventiva interventioner för ljumskskador inom fotboll lyckats minska skadeincidensen. Strukturerad rehabilitering efter ljumskskada rekommenderas, trots att evidensstyrkan för interventionen har ett otillräckligt vetenskapligt underlag.
34
7. REFERENSER
1. FIFA. Big count 2006. Tillgängligt från 2011-03-25. [WWW dokument]. URL:
http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.summaryreport_7022.pdf 2. de Loes, M. Epidemiology of sports injuries in the Swiss organization “Youth and Sports” 1987–1989: Injuries, exposure and risks of main diagnoses. Int J Sports Med 16: 134–138 3. Hagglund, M., Walden, M., & Ekstrand, J. Injury incidence and distribution in elite
football-a prospective study of the Danish and the Swedish top divisions. Scand J Med Sci Sports 2005;15-1:21-8.
4. Ekstrand, J., & Karlsson, J. (1998). Fotbollsmedicin. Stockholm: Svenska Fotbollförbundets Förlag AB.
5. Waldén M, Hägglund M, Ekstrand J. Injuries in Swedish elite football - a prospective study on injury definitions, risk for injury and injury pattern during 2001. Scand J Med Sci Sports 2005; 15: 118-125.
6. Morgan BE, Oberlander MA. An examination of injuries in major league soccer. The inaugural season. Am J Sports Med 2001; 29: 426-30.
7. Östenberg, A., Roos, H. Injury risk factors in female european football. A prospective study of 123 players during one season. Scand J Med Sci Sports 2000: 10: 279-285. 8. Árnason Á, Gudmundsson A, Dahl HA, Jóhannsson E. Soccer injuries in Iceland. Scand J
Med Sci Sports 1996; 6: 40-45.
9. Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer injuries among elite female players. Am J Sports Med 1991; 19: 372-375.
10. Arnason, A., Gudmundsson, A., & Dahl, H.A. Soccer injuries in Iceland. Scand J Med Sci Sports 1996: 40-45.
11. Slavotinek, J.P., Verrall, G.M., Fon, G.T., & Sage, M.R. Groin Pain in Footballers. Am J Sports Med. 2005: 33:894.
12. Werner, J., Hägglund, M., & Ekstrand, J. UEFA injury study: a prospective study of hip
and groin injuries in professional football over seven consecutive seasons. Br J Sports
Med 2009;43:1036-1040.
13. Falvey, E.C., Franklyn-Miller, A., & McCrory, P.R. The groin triangle: a patho-
anatomical approach to the diagnosis of chronic groin pain in athletes. Br J Sports Med
35 14. Koulouris, G. Imaging Review of Groin Pain in Elite Athletes: An Anatomic Approach to
Imaging Findings. AJR 2008; 191:962–972.
15. Myers, W., Greenleaf, R., & Saad, A. Anatomic basis for evaluation of abdominal and groin pain in athletes. Operative Techniques in Sports Medicine. 2005:55-61.
16. Andersson K, Strickland SM, Warren R. Hip and groin injuries in athletes. Am J Sports Med. 2001 29(4):521-533.
17. Hölmich, P., Hölmich, L R., Bjerg, A M. Clinical examination of athletes with groin pain: an intraobserver and interobserver reliability study. Br J Sports Med 2004;38:446–451. 18. Brett, A., Robertson, P., Barker, J., Fahrer, M., & Schache, A.G. The Anatomy of the
Pubic Region Revisited Implications for the Pathogenesis and Clinical Management of Chronic Groin Pain in Athletes. Sports Med 2009; 39 (3): 225-234.
19. Bahr, R., & Maehlum, S. Idrottsskador. Förebygga, behandla och rehabilitera. En illustrerad guide. SISU Idrottsböcker. 2004.
20. Ekstrand, J., & Hilding, J. The incidence and differential diagnosis of acute groin injuries in male soccer players. Scand J Med Sci Sports 1999: 9: 98-103.
21. Fricker, P.A., Taunton, J.E., & Ammann, W. Osteitis pubis in athletes: infection, inflammation or injury? Sports Med. 1991;12:266-279.
22. Gamble, J.G., Simmons, S.C., Freedman, M. The symphysis pubis: anatomic and pathologic considerations. Clin Orthop. 1986;203:261-272.
23. Hägglund, M. Epidemiology and prevention of football injuries. Linköping, Sweden: Department of Health and Society; 2007.
24. Ibrahim, A., Murrell, G.A.C., & Knapman, P. Adductor strain and hip range of movement in male professional soccer players. J Ortop Surg 2007:15: 46-49.
25. Engebretsen, A.H., Myklebust, G., Holme, I., Engebretsen, L., & Bahr, R. Intrinsic Risk Factors for Groin Injuries Among Male Soccer Players : A Prospective Cohort Study. Am J Sports Med 2010 38: 2051
26. Árnason, Á., Sigurdsson, S.B., Gudmundsson, A., Holme, I., Engebretsen, L., Bahr, R. Risk factors for injuries in football. Am J Sports Med 2004; 32: S5-S16.
27. van Mechelen, W., Hlobil, H., Kemper, H.C. Incidence, severity, aetiology and prevention of sports injuries. A review of concepts. Sports Med 1992;14:82–99.
28. Parkkari, J., Kujala, U.M., & Kannus, P. Is it possible to prevent sports injuries? Review of controlled clinical trials and recommendations for future work. Sports Med.
36 29. Meeuwisse, W.H. Assessing Causation in Sport Injury: A Multifactorial Model. Clin J
Sport Med 1994;4(3):166-70.
30. Engström, J., & Runbom, D. (2010). Hamstringsskador: riskfaktorer - prevention - rehabilitering - En systematisk litteraturgranskning. Examensarbete: Luleå Tekniska Universitet.
31. Juhlin, M., Smeds-Isaksson, Y., & Tano-Nordin, A. (2006). Effekter av
helkroppsvibrationsträning på muskelfunktion, balans och bentäthet: Systematisk översikt. Examensarbete: Luleå Tekniska Universitet.
32. Britton, M. (2000). Evidensbaserad medicin. Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas styrka. Läkartidningen, 97(40):4414-15. Tillgänglig fra n 2011-05-05.[WWW dokument]. URL:http://www.lakartidningen.se/pdf/abc_4414.pdf. 33. PEDro. Physiotherapy Evidence Database. Tillgängling från 20011-05-05. [WWW
document]. URL: http://www.pedro.org.au/.
34. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Tillgänglig från 2011-05- 05. [WWW dokument]. URL: http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Faktaruta-1- Studiekvalitet-och-evidensstyrka/.
35. Hölmich, P., Larsen, K., Krogsgaard, K., & Gluud, C. Exercise program for prevention of groin pain in football players: a cluster-randomized trial. Scand J Med Sci Sports 2010: 20:814-821.
36. Arnason, A., Sigurdsson, S., & Gudmundsson, A. Risk factors for injuries in football. Am J Sports Med 2004; 32 (1 Suppl.): 5S-16S.
37. Engebretsen, A.H., Myklebust, G., Holme., Engebretsen, L., & Bahr, R. Intrinsic risk factors for groin injuries among male soccer players: A prospective cohort study. Am J Sports med 2010: 38:2051.
38. Bradley, P.S., & Portas, M.D. The relationship between preseason range of motion and muscle strain injury in elite soccer players. Journal of Strength and Conditioning Research 2007: 21(4), 1155-1159.
39. Witvrouw, E., Danneels, L., Asselman, P. Muscle flexibility as a risk factor for
developing muscle injuries in male professional soccer players: a prospective study. Am J Sports Med 2003; 31 (1): 41-6.
40. Hägglund, M., Waldén, M., & Ekstrand, J. Previous injury as a risk factor for injury in elite football: a prospective study over two consecutive seasons. Br J Sports Med 2006;40:767-772.
37 41. Ibrahim, A., Murrell, G.A.C., & Knapman, P. Adduktor strain and hip range of movement
in male professional soccer players. Jour of Orthopaedic Surg 2007; 15(1):46:9.
42. Jacobson I. Injuries among female football players (Thesis). Luleå: Department of Health Sciences, Luleå University, 2006.
43. Le Gall, F., Carling, G., & Reilly, T. Biological maturity and injury in elite youth football. Scand J Med Sci Sports 2007: 17:564-572.
44. Ekstrand, J., Gillquist, J. The avoidability of soccer injuries. Int J Sports Med 1983;4:124–8.
45. Steffen, K., Myklebust, G., Andersen, T.E., Holme, I., & Bahr, R. Self-reported injury history and lower limb function as risk factors for injuries in female youth soccer. Am J sports Med 2008; 36: 700.
46. Steffen, K., Myklebust, G., Olsen, O.E., Holme, I., & Bahr, R. Preventing injuries in female youth football – a cluster-randomized controlled trial. Scand J Med Sci Sports; 2008:18:605-614.
47. Hägglund, M., Waldén, M., & Ekstrand, J. Lower reinjury rate with a coach-controlled rehabilitation program in amateur male soccer: A randomized controlled trial. Am J Sports Med 2007, 35: 1433.
48. Soligard, T., Myklebust, G., Steffen, K., Holme, I., Silvers, H., Bizzini, M., Junge, A., Dvorak, J., Bahr, R., & Andersen, T.E. Comprehensive warm-up programme to prevent injuries in young female footballers: cluster randomised controlled trial. BMJ 2008; 337 49. Engebretsen, A.H., Myklebust, G., Holme, I., Engebretsen, L., & Bahr, R. Prevention of
injuries among male soccer players: A prospective, randomized intervention study targeting players with previous injuries or reduced function. Am J Sports Med 2008: 36: 1052
50. Árnason Á, Engebretsen L, Bahr R. No effect of a video-based awareness program on the rate of soccer injuries. Am J Sports Med 2005; 33: 77-84.
51. Söderman, K., Werner, S., Pietilä, T., Engström, B., & Alfredson, H. Balance board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer players? A prospective randomized intervention study. Knee Surg, Sports Traumatol, Arthrosc (2000) 8: 356-363.
52. Junge, A., Rosch, D., Peterson, L., Graf-Baumann, T., & Dvorak J. Prevention of soccer injuries: a prospective intervention study in youth amateur players. Am J Sports Med 2002; 30: 652-659.
38 53. Malliou, P., Giofsidou, G., Pafis, G., & Godolias, G. Proprioceptive training (balance
exercises) reduces lower extremity injuries in young soccer players. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation 2004; 17: 101-104.
54. SBU. Evidensbedömning GRADE. Tillgängligt från 2011-05-05. [WWW document]. URL: http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Om-SBUs-
metodergranskning/GRADE1-/.
55. Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Stockholm: Studentlitteratur. 56. Tooth, L., Bennet, S., McCluskey, A., Hoffmann, T., McKenna, K., & Lovarini, M.
Appraising the quality of randomized controlled trials: inter-rater reliability for the OTseeker evidence database. Journal of Evaluation in Clinical Practice 2004, 11, 6, 547– 555.
57. Bahr, R., & Holme, I. Risk factors for sports injuries—a methodological approach. Brittish Journal of Sports Medicine 2003, 37(5):384-92.
58. Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
59. Hrysomalis C. Hip adductors’ strength, flexibility, and injury risk. Journal of Strength and Conditioning Research. 2009;23(5):1514-1517.
60. Bahr, R., & Engebretsen, L. (2010) Undvik idrottsskador, preventionsinsatser vid träning och tävling. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
61. Maffey L & Emery C. What are the risk factors for groin strain injury in sport? A systematic review of the literature. Sports Med. 2007:37(10):881-894.