Resultatdiskussion

6.1.1 Sammanfattning av resultat med koppling till syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera vilka faktorer som är betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning i att erhålla en anställning. Avsikten har varit att undersöka vilka faktorer som upplevs som viktiga utifrån både personalens perspektiv och personerna själva.

Sida 43 av 53

De två olika stödverksamheter vi har studerat skiljer sig i vissa avseenden åt även om båda har som målsättning att få personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbete. Det är svårt att generellt uttala sig om skillnader mellan stödverksamheterna eftersom kartläggning främst handlar om att anpassa stöd individuellt både hos DV och PVS. Ingen person har exakt samma behov som en annan och detta framgår i vårt resultat som en av de viktigaste

aspekterna av själva kartläggningsförfarandet. En annan viktig aspekt under

kartläggningstiden är brukares/deltagares motivation som man på olika sätt tar hänsyn till i matchningen. Centrala aspekter kopplat till motivation är vikten av att lyckas, matcha mot intresse samt att komma ut snabbt på en praktikplats.

Viktiga stödfaktorer som framkom är att som handledare kunna agera som “advokat” för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med målsättningen att så småningom göra sig själv överflödig. Tanken är att stödja personer till att utveckla egna färdigheter i att föra sin talan, ta egna beslut, och stå upp för sig själv då dessa förmågor visat sig vara positiva faktorer för att få och behålla ett arbete. Även att vara medveten om sina svårigheter och sin situation framkom i resultatet som viktigt för att på så sätt kunna påverka den. Att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning har enligt resultat även visat sig handla om att vänja samhället vid dessa personer och att motarbeta fördomar och negativa attityder.

En annan viktig faktor som vi kunnat se i resultatet var egenskapen att fungera

tillfredsställande i sociala sammanhang. Olika behov av social samvaro uppdagades, vilket kan kräva en viss anpassning av förhållanden på praktikplatsen samtidigt som delaktighet kan kräva “pushning” till social kontakt i lagom doser. Kollegornas inställning och attityder visade sig också vara viktigt i detta avseende.

I resultatet framkom också att utveckling av sociala och praktiska färdigheter är viktiga faktorer för att få och behålla en anställning. Dessa kan man utveckla genom att prova olika branscher eller att på olika sätt tränas innan man kommer ut på praktik.

Sida 44 av 53

6.1.2 Koppling till tidigare forskning och empowerment

Rose m.fl. (2005:20) fann i sin studie att det var viktigt för personer med intellektuell

funktionsnedsättning att komma ut snabbt på arbetsmarknaden då detta hade positiv inverkan på motivationen. Backenroth (2001:27) såg till skillnad från Rose m.fl. att det var viktigt att träna upp både praktiska och sociala färdigheter innan man kom ut i arbete på riktigt. I våra resultat fann vi att det för vissa personer var viktigt att få en praktikplats fort för

motivationens skull. Men vi såg även att det för andra personer är essentiellt att få träna grundläggande sociala och praktiska färdigheter innan praktiktiden. De praktiska

färdigheterna visade sig vara viktiga för att klara av arbetsuppgifterna på praktikplatsen. Detta är ett viktigt skede under processen eftersom personerna behöver erfarenheter av att lyckas då detta också är en central aspekt för motivationen. Vi har även i resultatet precis som Verdugo m.fl. (2006:312) funnit att självförtroende och arbetsprestation hänger ihop. Sociala

färdigheter visade sig vara viktiga för att samspela på arbetsplatsen och klara av att hantera problem på egen hand i linje med Backenroths (1996:288) resultat. Delaktighet och att verka i en grupp ger många resurser, vilket behandlats i avsnittet om sociala egenskaper. Att inte ha sociala förmågor kan då bli ett väldigt stort handikapp.

Vi såg i vårt resultat att det fanns olika behov av träning och att man därför måste anpassa stödet individuellt. Man kan således se att personer motiveras av olika saker och att motivation genomsyrar båda arbetsätten. En rimlig förklaring till dessa ovan nämnda

skillnader i resultat är att Rose m.fl. (2005) kanske studerat personer som ligger på en högre funktionsnivå än de Backenroth (1996) undersökt. De flesta av intervjupersonerna i denna studie som uppgav träning innan praktiken som viktigt var personal från DV, där man har ett bredare spann avseende funktionsnivå än på PVS där deltagarna generellt ligger på en relativt hög nivå. Detta är något som framkommer i resultatet genom att den aktivitet som kallas individuell placering inom DV:s verksamhet är något som endast personer med hög

funktionsnivå klarar av. Individuell placering är detsamma som PVS’ praktikplatser, och som är deras enda aktivitet. DV har även aktiviteter som är mindre avancerade och därmed

anpassade för personer med lägre funktionsnivå.

I resultatet framträdde att vissa individer inte vill eller har behov av att socialt interagera på arbetsplatsen och att det hos personalen fanns olika tankesätt kring detta. Det finns här en

Sida 45 av 53

motsättning i själva empowermentbegreppet i sig. Man ska både arbeta utifrån

brukares/deltagares vilja och önskemål samtidigt som andra värden inom empowerment som inkludering och deltagande kan kräva arbetssätt som går emot brukarens/deltagarens vilja och på det sättet kan tolkas som paternalistiskt. Askheim och Starrin (2007:45) lyfter fram denna aspekt av empowermentinriktat arbete som en paradox som professionella behöver förhålla sig till och vara medvetna om. Vår slutsats är att det kan finnas fog för viss pushning till att socialisera, för att på det viset stödja personer till att övervinna hinder. Att som personal exempelvis enbart respektera personens ovilja till samvaro är enligt vår mening att förenkla situationen. I specifika fall kanske personen, även om denne inte tydligt visar detta, önskar vara en del av den sociala miljön på en arbetsplats. Det blir ett sådant enormt personligt projekt och känns så jobbigt, att personen inte orkar med en sådan utmaning. Att därför hitta en balans i att dels respektera personens vilja men också våga ställa vissa krav i lagom

omfattning är för handledare en utmaning. Det framkommer i personalens uttalanden att detta är något att ständigt förhålla sig till.

Lindstrom m.fl. (2013:3) men även Gold m.fl. (2013:32) har funnit att negativa förväntningar från omgivningen har negativ inverkan på självkänslan och kan vara en hindrande faktor, vilket vi också fann i vårt resultat. I vårt resultat uppdagades dock också att för höga

förväntningar kan ha negativ inverkan på självkänslan, och därmed påverkar chansen till att erhålla arbete. En hypotetisk förklaring till att vi även fann en koppling mellan för höga förväntningar och sänkt självkänsla är att vårt resultat baseras på personer som ligger på en hög funktionsnivå och på många sätt har en osynlig funktionsnedsättning.Om det inte syns att man har en intellektuell funktionsnedsättning så kan förväntningarna ligga för högt i det samhälle personerna möter.

Flera av resultaten i tidigare studier visar på att välriktat stöd och insatser som ges i rätt utsträckning hjälper personer med intellektuell funktionsnedsättning att bemästra sina svårigheter (Lindstrom m.fl. 2013:7; Martorell m.fl. 2008:1097). I resultatet framkom att samtliga brukare/deltagare såg handledningsstödet som en central faktor till att de fått en anställning. Det framkom också att stödet behövdes både före, under och efter praktiktiden, alltså då praktiken övergått till en anställning. Tre brukare/deltagare hade under tiden för intervjuerna fortfarande handledning trots att de inte längre tillhörde stödverksamheten, vilket

Sida 46 av 53 de framhöll att de uppskattade mycket och var i behov av.