Effekten på funktion och symtom gav begränsat vetenskapligt underlag för att träning inte var bättre än kontrollgrupp. Visnes & Bahr [39] och Peers & Lysens [37] har i sina litteraturstudier funnit att träning ger förbättrad funktion och symtom jämfört med kontrollgrupp men inget träningsprogram kan rekommenderas framför det andra. I några studier i resultatet har både interventions- och kontrollgruppen utfört någon typ av träning [78, 81, 85]. Båda grupperna i dessa studier förbättrades signifikant inom gruppen, vilket skulle kunna vara en utav förklaringarna till att ingen signifikant förbättring kunnat påvisas mellan grupperna vad det gäller smärtreduktion och funktion och symtom. En intressant detalj i sammanhanget var att Visnes et al. [82] i sin studie lät deltagarna fortsätta med ordinarie träning och matchspel i kombination med excentrisk träning vilket andra litteraturstudier avrått från [37, 39, 97-99] eftersom den totala belastningen på
patellarsenan kan bli för hög och därmed minska effekten av behandlingen [39] och därför minska möjlighet att uppvisa statistiska skillnader mellan grupperna. Resultatet vad det gäller träningens effekter på smärtreduktion blev motsägande eftersom Stasinopoulos [84] visade i sin studie att excentrisk träning gav signifikant minskad smärta i jämförelse med ultraljud och tvära friktioner, medan övriga studier inte kunde påvisa någon signifikant skillnad mellan interventionsgrupperna som tränade excentrisk träning och
kontrollgrupperna som tränade annan träning [78, 81, 85], samt opererades [80]. Vid en evidensgranskning av excentrisk träning jämfört med annan träning fick vi begränsat vetenskapligt underlag att excentrisk träning inte är bättre än annan träning, vilket ligger i linje med vad andra litteraturstudier funnit [25, 37, 39, 100].
I en studie jämfördes tung excentrisk träning i en stor maskin som kallas ”Bromsman” med ”decline squats” där båda visade signifikant minskad smärta och ökning av funktion och symtom [85]. ”Decline squats” och Bromsman visade lika goda resultat. ”Decline squats” kan då anses vara att föredra eftersom övningen kan göras som en hemövning, är enklare
andra [80]. Det går inte att dra några slutsatser av endast en studie men resultatet indikerar att träning kanske ska vara det första behandlingsalternativet av de två, eftersom att träning är ett billigare och mindre riskfyllt alternativ, något som även andra studier
rekommenderar [25, 48, 80].
Resultat visade begränsat vetenskapligt underlag för att träning ger signifikant minskad smärtreduktion och förbättring av funktion och symtom inom gruppen. För att få en starkare evidens krävs studier med högre kvalitet. Eftersom alla studier visade att träning gav smärtreduktion och förbättrad funktion och symtom kan vi dra slutsatsen att träning har effekt vid patellar tendinopati, vilket även stöds av andra litteraturstudier [25, 97-99].
Det är möjligt att effekten av excentrisk träning påverkas av var i senan skadan sitter [25, 79]. Tendinopati lokaliserad i mitten av achillessenan har visat mycket goda resultat [101], men vid achillestendinopati i seninfästet har effekten inte varit lika god [25, 102]. Patellar tendinopati är ett problem i seninfästet och kan vara en utav förklaringarna till att
excentrisk träning inte gett lika entydigt positiva resultat som vid tendinopati lokaliserad i mitten av achillessenan [79]. En annan möjlig anledning till att excentrisk träning vid patellar tendinopati inte visat lika bra resultat som vid achillestendinopati kan vara att träningsprogrammets volym vid achillestendinopati är två gånger så hög som de
träningsprogram som använts vid patellar tendinopati [39]. Flertalet studier som studerat träning vid patellar tendinopati har lågt och medelhögt bevisvärde [78-87]. För att klarlägga evidensen för träningens effekter på patellar tendinopati, och för att klarlägga träningens optimala utformning vad det gäller utförande, intensitet, duration,
uppföljningstid efterfrågas högkvalitativa studier [25, 39, 85, 100, 103].
Motsägande vetenskapligt underlag framkom vid evidensgranskning av elterapi vad det gäller effekten på smärta och förbättring av funktion och symtom vid jämförelse med kontrollgrupp. Om shockwave granskas som enskild behandling vid patellar tendinopati skulle fortfarande motsägande vetenskapligt underlag föreligga vilket inte ligger i linje med vad Andres & Murrell [101] säger, som i sin litteraturstudie fann god evidens för användandet av shockwave vid rotatorkuff tendinopati. I en studie där man jämfört
enighet med vad andra litteraturstudier kommit fram till [25, 37, 43]. De bakomliggande mekanismerna vid shockwave är inte helt kända och det är en kontroversiell
behandlingsmetod [42, 43, 101]. Om shockwave ska bli en mer accepterad
behandlingsmetod behövs interventionsstudier av hög kvalitet samt mer kunskap om de bakomliggande verkningsmekanismerna, vilket även stöds av andra litteraturstudier [42, 43, 101].
Om enbart ultraljud evidensgranskas så hade måttligt starkt vetenskapligt underlag
framkommit på att ultraljud inte har någon effekt på smärta vid patellar tendinopati jämfört med kontrollgrupp, vilket ligger i linje med vad andra studier funnit som studerat patellar tendinopati [89] och tennisarmbåge [104]. Inom gruppen visade evidensgranskningen att elterapi får måttligt starkt vetenskapligt underlag vad det gäller smärtreduktion och begränsat vetenskapligt underlag på förbättring av funktion och symtom. Det positiva resultatet som Warden [89] visade inom grupperna i sin högkvalitativa studie där man jämförde aktivt och inaktivt ultraljud kan bero på att både interventions- och
kontrollgruppen fick träna excentriska ”decline squats”. Detta gör att man kan ifrågasätta evidensgraden som elterapi har fått inom grupp, både vad det gäller smärta och funktion och symtom.
Stasinopoulos [84] kom i sin studie fram till att tvära friktioner inte hade någon effekt på smärta vid patellar tendinopati. Någon övrig litteratur som behandlat detta ämne vid denna diagnos kunde inte hittas men en litteraturstudie som tittat på tvära friktioner vid extensor carpi radialis tendinopati och löparknä har dragit slutsatsen att det inte har någon effekt på smärta och funktion [105]. Pedrelli [93] visade i sin studie att fascial manipulation gav goda resultat på smärta vid patellar tendinopati. Författarna kunde inte hitta någon mer litteratur inom detta område. Fler studier med högre kvalitet behövs inom området för att kunna dra några slutsatser.
Mekanismen bakom smärtan vid patellar tendinopati är i dagsläget inte helt klarlagd [19, 30, 79, 106]. Den bristfälliga kunskapen om de bakomliggande orsakerna till tendinopatier begränsar möjligheten till att utveckla effektiva behandlingsmetoder vid denna skada [39].
bakomliggande orsakerna till tendinopatier går framåt så kommer också de sjukgymnastiska interventionerna att utvecklas [24, 25, 37, 39].
Vårt resultat visar att träning är en viktig del i rehabiliteringen vid patellar tendinopati för smärtreduktion och förbättrad funktion och symtom. Eftersom att träning är ett utav sjukgymnastens specialistområde är vår litteraturstudie av betydelse för den
sjukgymnastiska kåren [107].
5 Konklusion
Inomgruppsresultatet visade att sjukgymnastiska interventioner, så som träning och elterapi, ger smärtreduktion och förbättrad funktion och symtom vid patellar tendinopati. Mellangruppresultatet visade att excentrisk träning inte är bättre än annan träning. Elterapi visades i mellangruppsresultatet ha motsägande vetenskapligt underlag gällande effekter på smärta och funktion och symtom. Ultraljud har inte visats ha någon effekt varken på smärta eller funktion och symtom. Fler högkvalitativa studier efterlyses för att styrka träningens effekter vid patellar tendinopati, samt träningens utförande, belastning, intensitet och duration.
6 Referenslista
1. Ferretti, A. Epidemiology of jumper's knee. Sports Medicine, 3,4, 289-295. (1986).
2. Cook, J.L., Khan, K.M., Harcourt, P.R., Grant, M., Young, D.A., & Bonar, S.F. A cross sectional study of 100 athletes with jumper's knee managed conservatively and surgically. The Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. British
Journal of Sports Medicine, 31,4, 332-336. (1997).
3. Karlsson, J., Klebo, P., Goksr, L.A., Thome, R., & Swrd, L. Partial rupture of the patellar ligament. The American journal of sports medicine, 20,4, 390-395. (1992). 4. Jensen, K. & Di Fabio, R.P. Evaluation of eccentric exercise in treatment of
patellar tendinitis. Physical Therapy, 69,3, 211-216. (1989).
5. Lian, Ö., Engebretsen, L., & Bahr, R. Prevalence of jumper's knee among elite athletes from different sports: a cross-sectional study. American Journal of Sports
Medicine, 33,4, 561-567. (2005).
6. Blazina, M.E., Kerlan, R.K., Jobe, F.W., Carter, V.S., & Carlson, G.J. Jumper's knee. The Orthopedic clinics of North America, 4,3, 665-678. (1973).
7. Morelli, V. & Rowe, R. Patellar tendonitis and patellar dislocations. Primary care,
31,4, 909-24. (2004).
8. Maffulli, N., Khan, K.M., & Puddu, G. Overuse tendon conditions: time to change a confusing terminology. Arthroscopy, 14,8, 840-843. (1998).
9. Gemignani, M., Busoni, F., Tonerini, M., & Scaglione, M. The patellar
tendinopathy in athletes: a sonographic grading correlated to prognosis and therapy.
Emergency radiology, 15,6, 399-404. (2008).
10. Hyman, G. Jumper's knee in volleyball athletes: advancements in diagnosis and treatment. Current sports medicine reports, 7,5, 296-302. (2008).
11. Rasmussen, O.S. Sonography of tendons. Scandinavian journal of medicine &
science in sports, 10,6, 360-364. (2000).
12. Warden, S., Kiss, Z., Malara, F., Ooi, A.B.T., Cook, J., & Crossley, K. Comparative accuracy of magnetic resonance imaging and ultrasonography in confirming clinically diagnosed patellar tendinopathy. The American journal of
sports medicine, 35,3, 427-436. (2007).
13. Lian, O., Holen, K.J., Engebretsen, L., & Bahr, R. Relationship between symptoms of jumper's knee and the ultrasound characteristics of the patellar tendon among high level male volleyball players. Scandinavian journal of medicine & science in
sports, 6,5, 291-296. (1996).
14. Cook, J.L., Khan, K.M., Harcourt, P.R., Kiss, Z.S., Fehrmann, M.W., Griffiths, L., & Wark, J.D. Patellar tendon ultrasonography in asymptomatic active athletes reveals hypoechoic regions: a study of 320 tendons. Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. Clinical journal of sport medicine, 8,2, 73-77. (1998). 15. Scott, A., Khan, K.M., Cook, J.L., & Duronio, V. What is "inflammation"? Are we
ready to move beyond Celsus? British Journal of Sports Medicine, 38,3, 248-249. (2004).
16. Lännergren, J., Ulfendahl, M., lundeberg, T., & Westerblad, H. (1998). Fysiologi. Lund: Studentlitteratur.
19. Khan, K.M., Cook, J.L., Bonar, F., Harcourt, P., & Astrom, M. Histopathology of common tendinopathies. Update and implications for clinical management. Sports
Medicine, 27,6, 393-408. (1999).
20. Alfredson, H. & Lorentzon, R. Chronic tendon pain: no signs of chemical inflammation but high concentrations of the neurotransmitter glutamate. Implications for treatment? Current drug targets, 3,1, 43-54. (2002).
21. Khan, K.M., Bonar, F., Desmond, P.M., Cook, J.L., Young, D.A., Visentini, P.J., Fehrmann, M.W., Kiss, Z.S., O'Brien, P.A., Harcourt, P.R., Dowling, R.J., O'Sullivan, R.M., Crichton, K.J., Tress, B.M., & Wark, J.D. Patellar tendinosis (jumper's knee): findings at histopathologic examination, US, and MR imaging. Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. Radiology, 200,3, 821-827. (1996).
22. Hertel, J. The role of nonsteroidal anti-inflammatory drugs in the treatment of acute soft tissue injuries. Journal of Athletic Training, 32,4, 350-358. (1997). 23. Khan, K.M., Cook, J.L., Kannus, P., Maffulli, N., & Bonar, S.F. Time to abandon
the "tendinitis" myth. BMJ. British medical journal (Clinical research ed.),
324,7338, 626-627. (2002).
24. Danielson, P. Är ”nervsignalsubstanser utan nerver” svaret på tendinopatins gåta?
Svensk Idrottsforskning, 1, 50-52. (2009).
25. Rees, J., Maffulli, N., & Cook, J. Management of tendinopathy. The American
journal of sports medicine, 37,9, 1855-1867. (2009).
26. Gisslén, K., Gyulai, C., Söderman, K., & Alfredson, H. High prevalence of jumper's knee and sonographic changes in Swedish elite junior volleyball players compared to matched controls. British Journal of Sports Medicine, 39,5, 298-301. (2005).
27. Lian, Ö., Dahl, J., Ackermann, P.W., Frihagen, F., Engebretsen, L., & Bahr, R. Pronociceptive and antinociceptive neuromediators in patellar tendinopathy. The
American journal of sports medicine, 34,11, 1801-1808. (2006).
28. Sanchis-Alfonso, V., Rosell-Sastre, E., & Subas-Lopez, A. Neuroanatomic basis for pain in patellar tendinosis ("jumper's knee"): a neuroimmunohistochemical study. The American journal of knee surgery, 14,3, 174-177. (2001).
29. Schubert, T.E.O., Weidler, C., Lerch, K., Hofstdter, F., & Straub, R.H. Achilles tendinosis is associated with sprouting of substance P positive nerve fibres. Annals
of the Rheumatic Diseases, 64,7, 1083-1086. (2005).
30. Khan, K.M., Cook, J.L., Maffulli, N., & Kannus, P. Where is the pain coming from in tendinopathy? It may be biochemical, not only structural, in origin. British
Journal of Sports Medicine, 34,2, 81-83. (2000).
31. Bjur, D., Alfredson, H., & Forsgren, S. The innervation pattern of the human Achilles tendon: studies of the normal and tendinosis tendon with markers for general and sensory innervation. Cell and Tissue Research, 320,1, 201-206. (2005).
32. Danielson, P., Alfredson, H., & Forsgren, S. Distribution of general (PGP 9.5) and sensory (substance P/CGRP) innervations in the human patellar tendon. Knee
surgery, sports traumatology, arthroscopy, 14,2, 125-132. (2006).
33. Danielson, P., Alfredson, H., & Forsgren, S. Immunohistochemical and
production in the development of patellar tendinopathy (tendinosis) in man.
Microscopy research and technique,70, 310-324. (2007).
35. Alfredson, H., Ljung, B.O., Thorsen, K., & Lorentzon, R. In vivo investigation of ECRB tendons with microdialysis technique--no signs of inflammation but high amounts of glutamate in tennis elbow. Acta orthopaedica Scandinavica, 71,5, 475-479. (2000).
36. Alfredson, H., Thorsen, K., & Lorentzon, R. In situ microdialysis in tendon tissue: high levels of glutamate, but not prostaglandin E2 in chronic Achilles tendon pain.
Knee surgery, sports traumatology, arthroscopy, 7,6, 378-381. (1999).
37. Peers, K.H.E. & Lysens, R.J.J. Patellar tendinopathy in athletes: current diagnostic and therapeutic recommendations. Sports Medicine, 35,1, 71-87. (2005).
38. Stanish, W.D., Rubinovich, R.M., & Curwin, S. Eccentric exercise in chronic tendinitis. Clinical orthopaedics and related research,208, 65-68. (1986).
39. Visnes, H. & Bahr, R. The evolution of eccentric training as treatment for patellar tendinopathy (jumper's knee): a critical review of exercise programmes. British
Journal of Sports Medicine, 41,4, 217-223. (2007).
40. Kongsgaard, M., Aagaard, P., Roikjaer, S., Olsen, D., Jensen, M., Langberg, H., & Magnusson, S.P. Decline eccentric squats increases patellar tendon loading compared to standard eccentric squats. Clinical Biomechanics, 21,7, 748-754. (2006).
41. Zwerver, J., Bredeweg, S.W., & Hof, A.L. Biomechanical analysis of the single-leg decline squat. British Journal of Sports Medicine, 41,4, 264-8. (2007). 42. van Leeuwen, M.T., Zwerver, J., & van den Akker-Scheek, I. Extracorporeal
shockwave therapy for patellar tendinopathy: a review of the literature. British
Journal of Sports Medicine, 43,3, 163-168. (2009).
43. Chung, B. & Wiley, J.P. Extracorporeal shockwave therapy: a review. Sports
Medicine, 32,13, 851-865. (2002).
44. Coleman, B.D., Khan, K.M., Maffulli, N., Cook, J.L., & Wark, J.D. Studies of surgical outcome after patellar tendinopathy: clinical significance of
methodological deficiencies and guidelines for future studies. Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. Scandinavian journal of medicine & science in sports,
10,1, 2-11. (2000).
45. Frohm, A. VISA-P - bra verktyg för patienter med hopparknä. Svensk
Idrottsmedicin, 3, 22-23. (2009).
46. Visentini, P.J., Khan, K.M., Cook, J.L., Kiss, Z.S., Harcourt, P.R., & Wark, J.D. The VISA score: an index of severity of symptoms in patients with jumper's knee (patellar tendinosis). Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. Journal of
Science and Medicine in Sport, 1,1, 22-28. (1998).
47. Frohm, A., Saartok, T., Edman, G., & Renstrm, P. Psychometric properties of a Swedish translation of the VISA-P outcome score for patellar tendinopathy. BMC
musculoskeletal disorders, 5, 49-49. (2004).
48. Fredberg, U. & Bolvig, L. Jumper's knee. Review of the literature. Scandinavian
journal of medicine & science in sports, 9,2, 66-73. (1999).
49. Müller, S. Functional and therapeutic effects of 8 weeks sensorimotor training in Achilles and patellar tendinopathy. Isokinetics and Exercise Science, 16,3, 193-193. (2008).
51. Zwerver, J. Patellar tendinopathy ('jumper's knee'); a common and difficult-to-treat sports injury. Nederlands tijdschrift voor geneeskunde, 152,33, 1831-1837. (2008). 52. Ogon, P., Maier, D., Jaeger, A., & Suedkamp, N. Arthroscopic patellar release for
the treatment of chronic patellar tendinopathy. Arthroscopy, 22,4, 462.e1-462.e5. (2006).
53. Sarimo, J., Sarin, J., Orava, S., Heikkil, J., Rantanen, J., Paavola, M., &
Raatikainen, T. Distal patellar tendinosis: an unusual form of jumper's knee. Knee
surgery, sports traumatology, arthroscopy, 15,1, 54-57. (2007).
54. Shelbourne, K.D., Henne, T., & Gray, T. Recalcitrant patellar tendinosis in elite athletes: surgical treatment in conjunction with aggressive postoperative
rehabilitation. The American journal of sports medicine, 34,7, 1141-1146. (2006). 55. Willberg, L., Sunding, K., Ohberg, L., Forssblad, M., & Alfredson, H. Treatment
of Jumper's knee: promising short-term results in a pilot study using a new arthroscopic approach based on imaging findings. Knee surgery, sports
traumatology, arthroscopy, 15,5, 676-681. (2007).
56. Testa, V., Capasso, G., Maffulli, N., & Bifulco, G. Ultrasound-guided
percutaneous longitudinal tenotomy for the management of patellar tendinopathy.
Medicine & Science in Sports & Exercise, 31,11, 1509-1515. (1999).
57. Fredberg, U., Bolvig, L., Pfeiffer-Jensen, M., Clemmensen, D., Jakobsen, B.W., & Stengaard-Pedersen, K. Ultrasonography as a tool for diagnosis, guidance of local steroid injection and, together with pressure algometry, monitoring of the treatment of athletes with chronic jumper's knee and Achilles tendinitis: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Scandinavian journal of rheumatology,
33,2, 94-101. (2004).
58. Gisslén, K., Ohberg, L., & Alfredson, H. Is the chronic painful tendinosis tendon a strong tendon?: a case study involving an Olympic weightlifter with chronic painful Jumper's knee. Knee surgery, sports traumatology, arthroscopy, 14,9, 897-902. (2006).
59. Alfredson, H. & Ohberg, L. Neovascularisation in chronic painful patellar tendinosis--promising results after sclerosing neovessels outside the tendon challenge the need for surgery. Knee surgery, sports traumatology, arthroscopy,
13,2, 74-80. (2005).
60. James, S.L.J., Ali, K., Pocock, C., Robertson, C., Walter, J., Bell, J., & Connell, D. Ultrasound guided dry needling and autologous blood injection for patellar
tendinosis. British Journal of Sports Medicine, 41,8, 518-21. (2007).
61. Hoksrud, A., Ohberg, L., Alfredson, H., & Bahr, R. Ultrasound-guided sclerosis of neovessels in painful chronic patellar tendinopathy: a randomized controlled trial.
The American journal of sports medicine, 34,11, 1738-1746. (2006).
62. Filardo, G., Kon, E., Della Villa, S., Vincentelli, F., Fornasari, P.M., & Marcacci, M. Use of platelet-rich plasma for the treatment of refractory jumper's knee.
International orthopaedics. (2009).
63. Orchard, J., Massey, A., Brown, R., Cardon-Dunbar, A., & Hofmann, J. Successful management of tendinopathy with injections of the MMP-inhibitor aprotinin.
Clinical Orthopaedics & Related Research, 466,7, 1625-1632. (2008).
64. Danielson, P., Andersson, G., Alfredson, H., & Forsgren, S. Extensive expression of markers for acetylcholine synthesis and of M2 receptors in tenocytes in
therapy-65. Taunton, J.E. Comparison of 2 eccentric exercise protocols for patellar
tendinopathy in volleyball players. Clinical journal of sport medicine, 16,1, 90-91. (2006).
66. Fredberg, U., Bolvig, L., & Andersen, N. Prophylactic training in asymptomatic soccer players with ultrasonographic abnormalities in Achilles and patellar tendons: the Danish Super League Study. The American journal of sports medicine, 36,3, 451-460. (2008).
67. Kraemer, R. & Knobloch, K. A soccer-specific balance training program for hamstring muscle and patellar and achilles tendon injuries: an intervention study in premier league female soccer. The American journal of sports medicine, 37,7, 1384-1393. (2009).
68. Cook, J.L., Khan, K.M., Kiss, Z.S., Coleman, B.D., & Griffiths, L. Asymptomatic hypoechoic regions on patellar tendon ultrasound: A 4-year clinical and ultrasound followup of 46 tendons. Scandinavian journal of medicine & science in sports,
11,6, 321-327. (2001).
69. Crossley, K., Thancanamootoo, K., Metcalf, B., Cook, J., Purdam, C., & Warden, S. Clinical features of patellar tendinopathy and their implications for
rehabilitation. Journal of Orthopaedic Research, 25,9, 1164-1175. (2007). 70. Hoksrud, A., Ohberg, L., Alfredson, H., & Bahr, R. Color Doppler ultrasound
findings in patellar tendinopathy (jumper's knee). The American journal of sports
medicine, 36,9, 1813-1820. (2008).
71. Lian, Ö., Scott, A., Engebretsen, L., Bahr, R., Duronio, V., & Khan, K. Excessive apoptosis in patellar tendinopathy in athletes. The American journal of sports
medicine, 35,4, 605-611. (2007).
72. Fredberg, U. & Bolvig, L. Significance of ultrasonographically detected
asymptomatic tendinosis in the patellar and achilles tendons of elite soccer players: a longitudinal study. The American journal of sports medicine, 30,4, 488-491. (2002).
73. Lorbach, O., Diamantopoulos, A., Kammerer, K.-P., & Paessler, H. The influence of the lower patellar pole in the pathogenesis of chronic patellar tendinopathy.
Knee surgery, sports traumatology, arthroscopy, 16,4, 348-352. (2008).
74. Grau, S., Maiwald, C., Krauss, I., Axmann, D., Janssen, P., & Horstmann, T. What are causes and treatment strategies for patellar-tendinopathy in female runners?
Journal of Biomechanics, 41,9, 2042-2046. (2008).
75. de Morton, N. The PEDro scale is a valid measure of the methodological quality of clinical trials: a demographic study. The Australian Journal of Physiotherapy,
55,2, 129-133. (2009).
76. Juhlin, M., Smeds-Isaksson, Y., & Tano-Nordin, A. Effekter av
helkroppsvibrationsträning på muskelfunktion, balans och bentäthet: systematisk litteraturöversikt. Examensarbete: Luleå Tekniska Universitet. (2006).
77. SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för
behandling av långvarig smärta: en systematisk litteraturöversikt. V. 1. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
78. Cannell, L.J., Taunton, J.E., Clement, D.B., Smith, C., & Khan, K.M. A randomised clinical trial of the efficacy of drop squats or leg extension/leg curl exercises to treat clinically diagnosed jumper's knee in athletes: pilot study. British
80. Bahr, R., Fossan, B., Löken, S., & Engebretsen, L. Surgical treatment compared with eccentric training for patellar tendinopathy (Jumper's Knee). A randomized, controlled trial. Journal of Bone and Joint Surgery; American volume, 88,8, 1689-1698. (2006).
81. Young, M.A., Cook, J.L., Purdam, C.R., Kiss, Z.S., & Alfredson, H. Eccentric decline squat protocol offers superior results at 12 months compared with
traditional eccentric protocol for patellar tendinopathy in volleyball players. British
Journal of Sports Medicine, 39,2, 102-105. (2005).
82. Visnes, H., Hoksrud, A., Cook, J., & Bahr, R. No effect of eccentric training on jumper's knee in volleyball players during the competitive season: a randomized clinical trial. Clinical journal of sport medicine, 15,4, 227-234. (2005).
83. Purdam, C.R., Johnsson, P., Alfredson, H., Loretnzon, R., Cook, J.L., & Khan, K.M. A pilot study of the eccentric decline squat in the management of painful chronic patellar tendinopathy. British Journal of Sports Medicine, 38,4, 395-397. (2004).
84. Stasinopoulos, D. & Stasinopoulos, I. Comparison of effects of exercise
programme, pulsed ultrasound and transverse friction in the treatment of chronic patellar tendinopathy. CLINICAL REHABILITATION, 18,4, 347. (2004).
85. Frohm, A., Saartok, T., Halvorsen, K., & Renström, P. Eccentric treatment for patellar tendinopathy: a prospective randomised short-term pilot study of two rehabilitation protocols. British Journal of Sports Medicine, 41,7, e7-e7. (2007). 86. Dumont, T.L., MacIntyre, D.L., & Harris, S.R. Effects of a Six-Week Eccentric
Exercise Program on Patients with Patellar Tendinopathy: Single-Subject Research Study. PHYSIOTHERAPY CANADA, 58,2, 130. (2006).
87. Panni, A.S., Tartarone, M., & Maffulli, N. Patellar tendinopathy in athletes. Outcome of nonoperative and operative management. The American journal of
sports medicine, 28,3, 392-397. (2000).
88. Giombini, A., Di Cesare, A., Casciello, G., Sorrenti, D., Dragoni, S., & Gabriele, P. Hyperthermia at 434 MHz in the treatment of overuse sport tendinopathies: a randomised controlled clinical trial. International journal of sports medicine, 23,3, 207-211. (2002).
89. Warden, S.J., Metcalf, B.R., Kiss, Z.S., Cook, J.L., Purdam, C.R., Bennell, K.L., & Crossley, K.M. Low-intensity pulsed ultrasound for chronic patellar tendinopathy: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Rheumatology, 47,4, 467-471. (2008).
90. Vulpiani, M.C., Vetrano, M., Savoia, V., Di Pangrazio, E., Trischitta, D., & Ferretti, A. Jumper's knee treatment with extracorporeal shock wave therapy: a long-term follow-up observational study. Journal of Sports Medicine and Physical
Fitness, 47,3, 323-328. (2007).
91. Wang, C.-J., Ko, J.-Y., Chan, Y.-S., Weng, L.-H., & Hsu, S.-L. Extracorporeal shockwave for chronic patellar tendinopathy. The American journal of sports
medicine, 35,6, 972-978. (2007).
92. Peers, K.H.E., Lysens, R.J.J., Brys, P., & Bellemans, J. Cross-sectional outcome analysis of athletes with chronic patellar tendinopathy treated surgically and by