Resultatdiskussion

5.1.1. Demografisk data och bakgrundsinformation

Urvalet i studien är i stort sett representativ för kvinnor i Sverige då studiens urval statistiskt sammanfaller till stor del med rikets. Statistiska centralbyråns statistik från 2012 visar att

medelåldern för kvinnor i Sverige som födde sitt första barn var 30 år vilket överensstämmer med resultatet i denna studie. I studien sammanbodde något större antal vid födseln och har i högre grad högskoleutbildning än kvinnorna i riket. Även andelen kvinnor som arbetade innan barnets födsel låg på jämförbara siffror. Majoriteten av svenska kvinnor, 83%, hade en vaginal

förlossning och 17% genomgick kejsarsnitt vilket överensstämmer med siffrorna i studiens resultat (SCB, 2012).

Samtliga kvinnor i studien fick skatta hur viktig de ansåg amningen vara för dem innan barnet föddes. Skalan var mellan noll (inte alls viktigt) till 10 (mycket viktigt), kvinnornas medelvärde var 8,5. Lägsta skattade värdet var noll och högsta var tio. Detta påvisar att amningen är viktig för de blivande mammorna i studien.

23 Kvinnorna som tidigare ammat fick beskriva hur deras erfarenhet av amning var. Skalan var mellan 0 (inte bra) till 10 (mycket bra). Kvinnornas medelvärde blev 1,4. Detta kan påvisa att de kvinnor som inte varit tillfredsställda med sin tidigare amning söker sig till kursen för att få möjlighet till en mer positiv amningsupplevelse. Bandura (1997) beskriver att inlärning med fördel sker i grupp där man använder andras erfarenheter, observerar och imiterar.

5.1.2. Tillit till amning före och efter utbildning

Tilliten till sin förmåga att amma hos de gravida kvinnorna mättes vid tre tillfällen; före

utbildningen, direkt efter och när barnet passerat fyra månaders ålder. I resultatet ses ett samband mellan hur kvinnorna skattade sin tillit före, efter och vid fyra månaders ålder. Andra och tredje mätningen visar att kvinnornas tillit var signifikant högre direkt efter kursen och hade högst värde när barnet passerat fyra månader. Enligt Bandura (1977) så har personer med hög tillit till sin egen förmåga högre uthållighet och därmed större chans att klara utmaningar. Resultatet överensstämmer även med tidigare forskning som visar att kvinnor som med hög tillit till sin förmåga att amma ammar i högre utsträckning än de kvinnor som uppvisar låg tillit (Keemer, 2013; Kull & Qvarnström, 2013; Kamran, Shirfirad, Mirkarimi & Farahani, 2012; Dennis, 2003).

5.1.3. Amningsutfall vid 4 månaders ålder

Huvuddelen av kvinnorna i studien (86%) ammade i någon omfattning vid

fyramånadersuppföljningen (n=418). Siffran är hög i jämförelse med amningsförekomsten i Sverige som är 75% vid fyra månaders ålder. Studien påvisar att Sensus amningsutbildning kan påverka till att mammorna ammar i större utsträckning. Utvärderingen visade att de mammor (14%) som vid fyramånadersuppföljningen helt slutat amma (n=68) framför allt slutade för att de upplevde att ”mjölken tog slut”. Vidare upplevde vissa mammor att deras barn aldrig var nöjt och att barnet själv inte ville amma längre. Forskning visar att upplevelsen hos kvinnan att

bröstmjölken tar slut enbart är en känsla (Li et al, 2008; Hillervik, 1991). Tidigare studier visar också att förberedande information om amning samt vilka attityder som amningsrådgivare och vårdpersonal har påverkar amningsutfallet (Müller & Silva 2009; Ekström et al., 2006, Craig &

Dietsch, 2010). En svensk studie visar att kvinnor som fick processorienterad information kring amning ökade sin tilltro till amning, ammade under längre tid än kontrollgruppen samt upplevde mindre problem med minskad mjölkproduktion (Blixt et al, 2014).

24 Att amningsförekomsten var hög vid fyra månaders ålder kan ses som ett mål med

Barnkonventionen (1989) som säger att barnets bästa ska prioriteras och att föräldrar har rätt att få den kunskap de behöver för att ta ett medvetet beslut kring barnets föda och näring. Vidare ger amningen fördelar för såväl familjen, ekonomin och samhället. Till samhällsvinsten räknas sjukvårdskostnader, minskande kostnader för vård av barn och därmed bättre ekonomi i familjen (Gartner et al., 2005). Till de mer kortsiktiga fördelarna räknas lägre kostnad tack vare amning jämfört med om barnet matas med modersmjölksersättning.

Flacking (2010) visar att barn till pappor som tar ut föräldraledighet under det första året ammas i högre grad de första sex månaderna än barn till pappor som inte tar ledigt. Detta kan användas som motargument till att amning och beskylls leda till att mamman måste vara hemma med barnet under hela spädbarnstiden. Vidare visar Flackings studie att amning är vanligare bland barn vars pappor varit föräldralediga vid något tillfälle under barnets första år.

5.1.4. Uppfödning vid fyra månaders ålder

Vid fyramånadersuppföljningen undersöktes hur barnen som fick bröstmjölk i någon omfattning (n=418) matades. Huvuddelen kvinnorna (87%) svarade att barnen fick bröstmjölk enbart via amning En mindre del, 2,2%, svarade att de fick bröstmjölken enbart via flaska och 13,3% via både flaska och amning. Elva av kvinnorna i undersökningen har svarat att barnen inte länge får bröstmjölk men har ändå svarat på frågan hur barnet får sin bröstmjölk. Detta innebär att

svarsfrekvensen för hur många som svarat hur barnet får bröstmjölk är något högre än de som svarat på frågan om barnet får bröstmjölk i någon omfattning vid fyra månaders ålder. Författarna antar att dessa har svarat på fyramånadersenkäten när barnet redan passerat åldern frågan gäller, d.v.s. fyra månader. Kvinnan har således svarat nej på frågan om hon ammar men sedan svarat hur bröstmjölken gavs före hon slutade.

Wojcicki et al. (2010) undersökte mödrars olika inställningar till amning visade att vissa mammor ansåg att amning var genant och svårt att genomföra i offentlig miljö. Mödrarna upplevde också att det kan vara svårt om vänner och familj inte hade samma åsikter gällande amning som hon själv. Detta var en bidragande orsak till att kvinnorna valde att ge bröstmjölken via flaska istället för via bröstet. Ytterligare orsak till att bröstmjölken ges på annat sätt kan vara om barnet varit vårdat på neonatalavdelning. I de fall barnet får bröstmjölk via flaska kan det

25 senare bli svårigheter för barnet att ammas då det finns en risk att barnet föredrar flaskan och sugtekniken inte är densamma (Rikshandboken, 2014).

5.1.5. Tillit vid kejsarsnitt

Sverige har bland de lägsta siffrorna på utförda kejsarsnitt Europa, men en uppåtgående trend kan ses i statistiken under de senaste åren (Socialstyrelsen, 2013). I Sverige ligger andelen på ca 17%

(bland kvinnorna i studien 16,7%). Ingen skillnad i poäng på BSES-SF kunde i studien påvisas när barnet var fyra månader gammalt. Kvinnor som förlösts med kejsarsnitt har således inte lägre tillit till sin förmåga att amma än de kvinnor som genomgått en vaginal förlossning. Studier visar att kvinnor som förlösts med kejsarsnitt lade barnet senare till bröstet och ammade i mindre utsträckning över tid jämfört med kvinnor som förlösts vaginalt. Vidare visade studien att amningsförekomsten i födelserummet var signifikant lägre och skedde senare hos dem som förlösts med kejsarsnitt än dem som fött vaginalt (Zanardo et al., 2010). Studier visar också att de barn som förlösts med kejsarsnitt fick modersmjölksersättning i högre grad än de som fötts vaginalt (Baxter, 2008).

5.1.6. Upplevelse om stöd från sin omgivning vid amning

Föräldrar har rätt att få amningsstöd och information anpassat till deras barns behov (UNICEF, 2014; SFS 1982:763). Utvärderingen visade att av de 483 kvinnor som har svarat på enkäten

”Frågor om ditt barn och amning” (som ingick i fyramånadersuppföljningen) angående stöd, skattade stödet från sin partner som högst. Det stämmer med tidigare forskning som visar att partnern är den viktigaste stödpersonen vid amning (Dahl, 2006; Hall & Hauck, 2007;

Emanuelsson Ahlqvist & Laurin Lindblad, 2014). Sensus amningsutbildning och

Amningshjälpen, i de fall det varit aktuellt, har höga skattningar på upplevt stöd. Det påvisas signifikanta samband mellan upplevt stöd från partner och Sensus amningsutbildning kopplat till kvinnornas tillit till sin förmåga att amma vid fyra månadersuppföljningen. Bandura (1977) menar att den uppmuntran och feedback man får av människor i sin närhet påverkar tilliten till den egna förmågan att klara olika uppgifter. Tidigare studier visar vidare att med upplevt stöd från både närstående och professionella så ökar möjligheten för barn att bli helt ammade upp till sex månader vilket är WHO´s rekommendationer (Blixt et al 2014, Sheriff et al, 2014). Det kombinerade stödets positiva inverkan stöds även med en tidigare studie som visar att detta har störst påverkan på kvinnornas attityd till amning och därmed amningsutfallet (Harron et al,

26 2013). Kvinnorna i studien har i stor utsträckning upplevt stöd av den förberedande

amningskursen.

5.1.7. Kvinnornas upplevelse om tröst och sömn under senaste veckan

De 486 mammor som svarade på frågor kring vilka hjälpmedel de använde för tröst, förutom amning eller flaska, redovisade att lite fler än hälften använde tröstnapp dagligen och något färre använde aldrig napp. Det var också vanligt att barnet tröstade sig genom att suga på tummen eller fingrar. När det gäller redovisningen om barnets sömnrutiner så sov huvuddelen i egen säng i föräldrarnas sovrum medan något färre sov i föräldrarnas säng. Bland barn under tre månader rekommenderar Socialstyrelsen (2014) att barnet sover i egen säng, i föräldrars sovrum, för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Studier visar att efter den första tiden så finns flera positiva effekter av samsovning. För barnet innebär det en ökad har framhållits känsla av välbefinnande och för mamman underlättas amningen. Samsovning främjar också

anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn (Chianese et al., 2009). Studier visar vidare att äldre barn, som tidigare har sovit tillsammans smed sina föräldrar har en mer positiv självbild, mindre skuldkänslor och upplever mindre oro (Ateah & Hamelin, 2008; Hauck et al., 2008).

5.1.8. Kvinnors upplevelser av problem kring skrikighet, sömn och mat

Resultatet i denna studie påvisar ett samband mellan mammornas tillit till sin förmåga att amma och mammornas upplevelse om problem kring barnet. Kvinnor som skattade att barnet hade mer problem vid fyra månaders ålder skattade också sin tillit till sin förmåga att amma vid samtliga tre mättillfällen som lägre. Tilliten till förmågan att amma skattades alltså som lågt redan innan problemen uppstått. Kvinnor som hade hög tillit till sin förmåga att amma vid samtliga tre mättillfällen upplevde mindre eller inga problem med barnet vid fyra månaders ålder. Östberg &

Hagelin (2010) påvisade i sin forskning att upplevelser av problem i spädbarnsåldern, gällande mat och sömn, är inte så vanligt men för de som upplever problem så fortsätter de ofta under uppväxtåren.