6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med vår studie har varit att beskriva några elevers upplevelser och erfarenheter kring att komma till Sverige och den svenska skolan samt analysera hur det är att lära sig svenska som sitt andraspråk. Vi har studerat detta utifrån ett sociokulturellt och utvecklingsekologiskt perspektiv. Genom vår analys, inspirerad av IPA-metoden, anser vi att vi har fått vårt syfte och våra frågeställningar belysta, analyserade och besvarade.
I vår studie har vi kommit fram till att samspelet mellan olika påverkansfaktorer är avgörande för framgång i skolan och vid lärande i enlighet med Abrahamsson (2009), Lindberg (2009) och Rosenqvist (2007). En individs förutsättningar kan skifta i förhållande till omgivningens förväntningar och krav. Dessa förutsättningar är i ett relationellt synsätt viktiga att ta i beaktning då det är dessa i samspel med tidigare erfarenheter som skapar ny kunskap, både socialt och i skolan. Det går att se påverkansfaktorer och förutsättningar ur ett sociokulturellt och utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån att individen interagerar med en mängd olika faktorer i sin omgivning (Bronfenbrenner, 1994) Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skapas kunskap genom interaktion därför måste också kunskap förändras och utvecklas för att vara relevant (Säljö, 2000). Det fenomenet vi valt att studera visar på behov av förnyad och ökad kunskap på alla nivåer inom skola och samhälle.
I vårt resultat ser vi att den långa vägen till Sverige innebär en stor påfrestning för individen och identiteten. Den nya livssituationen verkar leda till reflektioner om individen och visar på
38 svårigheten att “hitta sig” själv i sin nya multikulturella identitet. Vi har sett exempel på att s.k. cross-cultural identity (Tong, 2014) och den första tiden i Sverige kan vara problematisk. Det är därför viktigt att pedagoger och elevhälsoteam är beredda och lyhörda för dessa signaler, eftersom detta kan påverka förmågan till lärande och skolsituationen i stort. Här ser vi vikten av att olika professioner samverkar, vilket är kärnan i specialpedagogiken (Lorentz & Bergstedt, 2006, Skowronski, 2013, Tong, 2014 och Watson, 2007). Upplevelsen av att äntligen leva i trygghet och säkerhet ger stark motivation till att lyckas. De flesta av
informanterna uttrycker en längtan och vilja att ta vara på möjligheten till utbildning och ett nytt liv här i Sverige. Vi ser här en utmaning i att försöka ta lärdom av dessa erfarenheter och titta på dem ur nya specialpedagogiska och sociokulturella perspektiv. Om vi iklär oss ett metakognitivt förhållningssätt, kan vi reflektera och träna oss i att hitta nya sätt att hantera situationer och att lära oss nya vanor. Hinder skulle kunna medvetandegöras och bemötas med ökad kunskap om och träning i Banks fem (2013) dimensioner. Lindberg (2009) skriver att flerspråkighet och tvärkulturell kompetens har en viktig roll och att individens tillgång till flera kulturer och språk är berikande. Vi har under rubriken tidigare forskning sett att språkutvecklande arbetssätt är en framgångsfaktor (Cole och Zhou, 2013, Lindberg, 2009, Lo-Philips & Park, 2015, Stier, 2008, och Tong, 2014). Detta är något vi behöver ta i beaktande och utveckla när vi möter dessa individer i vår undervisning i Sverige.
Vi ser i likhet med Axelsson (2013) ett behov av att bredda normen för hur undervisning bedrivs för att kunna inkludera alla elever även de som finns i marginaliserade grupper. Economou (2013) påtalar att anpassningar måste göras och svenskämnet förändras och utvecklas. Vad som betraktas som normalt i utformning av undervisningen i och utanför klassrummet, måste diskuteras och anpassningar måste vara en naturlig del av
undervisningen. Banks (2013) femte dimension, Empowering, skulle kunna innebära att denna inkludering sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv där elevens andraspråksbakgrund
behöver tas i beaktning. Det gemensamma klassrummet måste inrymma ett större sammanhang och något som ändå klart och tydligt inkluderar alla. Det kan gälla
andraspråkselever men även andra elevgrupper. Detta är en del av specialpedagogikens dilemma; att kunna möta varje individ men i det stora sammanhanget. Det är ett dilemma, men också en utmaning! (Nilholm & Göransson, 2013).
Samhälle och skola går hand i hand. Skolan ska i alla lägen utgå från demokratiska principer och alla människors lika värde. Det är nu, i denna föränderliga tid, som våra grundvalar sätts
39 på prov och vi alla tvingas tänka till kring hur våra fina ord och tankar i praktiken ska ta sig i uttryck (Fischbein, 2007). Vi ser liksom Helldin (2007) att den svenska enhetliga
normativiteten är i upplösning och detta ger helt nya och förändrade förutsättningar för både
pedagogiskt och specialpedagogiskt arbete (Helldin, 2007). Dixon et al. (2012) och
Economou (2013) m.fl. anser att amerikansk respektive svensk skola har misslyckats med sitt uppdrag att hantera andraspråkselever i skolan. Även OECD’s senaste PISA-rapport visar att det är viktigt att hitta lösningar för att höja måluppfyllelsen i svensk skola, och främst för elever med utländsk härkomst som enligt Skolverkets statistik från 2015 visar på låga
studieresultat vid avslutade gymnasiala studier (Axelsson, 2013, Brooke-Garza, 2015, OECD, 2015 och Skolverket, 2015). I det här självständiga arbetet belyser resultatet att det finns en problematik med att ha ett andraspråk, flytta till ett nytt skolsystem och prestera på
gymnasienivå för att kunna läsa vidare på universitetsnivå. Vi har tack vare vår studie förstått hur viktigt det är att ha kunskap om och förståelse för det svenska betygssystemet. Oklarheter kring detta kan annars leda till lägre betyg p.g.a. missförstånd i vad som eftersträvas. Banks (2013) andra dimension, kunskaps-konstruering, är ett tydligt exempel på hur dimensionerna kan användas som framgångsfaktorer. Vi ser ett stort behov av att pedagoger verkligen talar med eleverna om innebörden av bl.a. orden reflektera och analysera. Att kunna hantera dessa begrepp är en förutsättning för att kunna nå de högre betygen. Elever med svenska som andraspråk behöver förmåga eller hjälp till att kunna uppfatta skillnader i både synen på kunskap och skolsystem, i hemlandet kontra Sverige. Detta gäller givetvis omvänt för pedagoger och vi ser liksom Helldin (2007) ett behov av kompenserande demokratisk pedagogik (Helldin, 2007). Med hänvisning till tidigare forskning tror vi att en öppen diskussion om dessa frågor i klasser, skulle kunna vidga alla elevers och pedagogers medvetenhet om olikheter och att det kan öppna för mycket intressanta reflektioner, större förståelse och kreativa lösningar (Banks, 2013, Brooke-Garza, 2015, och Lo-Philip & Park, 2015). Skowronski (2013) skriver att elever som kommer sent till Sverige har svårare att uppnå gymnasiebehörighet och fullfölja sina gymnasiestudier än elever som kommer tidigare under grundskolan vilket stämmer med vårt resultat. Vi anser att detta gör det än mer
angeläget att hitta effektiva arbetssätt för denna elevgrupp på gymnasiet. För att klara högre studier på högskola och universitet krävs t.ex. goda kunskaper i engelska. Vi ser ett behov av att anpassa undervisningen i engelska för dessa elever p.g.a. varierande kunskaper utifrån skolbakgrund. Detta kan innebära en mer flexibel organisation av engelskundervisningen. Varje person måste få en anpassning till sin individuella kunskapsnivå annars kan det leda till problem eller fördröjda vidare studier för elever.
40 De flesta svenska pedagoger i Sverige idag har en, kulturellt och språkligt, högst varierad elevgrupp som de ska inkludera i den dagliga verksamheten. I skolan måste man, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, se till individens hela livssituation och familjens integration som en av flera orsaker till eventuella misslyckanden eller framgångar i skolan (Axelsson, 2013, Helldin, 2007, Nilholm & Gäransson, 2013, Read et. al., 2015, Roiha, 2014, och SFS, 2010:800). Eleverna kommer till skolan med olika erfarenheter och skolbakgrund vilket gör att deras grundkunskaper och därmed också deras förförståelse i enskilda ämnen skiftar starkt. Vi ser utifrån vårt resultat att skolan innebär en dubbel utmaning för elever med svenska som andraspråk genom att de har undervisning både i och på svenska vilket stöds av tidigare forskning. Den här elevgruppen är mycket heterogen och har stora behov av
språkutvecklande och effektiv undervisning. Vi anser att ett språkutvecklande arbetssätt är en
förutsättning för att kunna utvecklas både kognitivt och språkligt i enlighet med Axelsson (2010).
Resultatet understryker vikten av bra lärare som ställer upp och bedriver undervisning som hjälper och stöttar elever i dennes språkinlärning. Vi ser att läraren är så mycket mer än bara
sitt ämne. En diskussionspartner och en vuxen att reflektera sig i. Flera studier vi har tagit del
av, både internationellt och nationellt beskriver att lärarens inställning och medvetenhet spelar stor roll och att läraren bör utveckla sin undervisning så att inlärningen underlättas utifrån den variation av kulturella, etniska, språkliga och sociala grupper som finns i klassrummet och på skolan (Cole & Zhou, 2013, Lo-Philip & Park, 2015, Read et. al, 2015, Roiha, 2014, och Torpsten, 2008). En annan viktig faktor, som vi ser i vårt resultat, för att skolsituationen ska vara gynnsam är att lärandemiljön är trygg så att eleverna vågar tala med andra utan rädsla för att säga, göra fel. Ett tillåtande arbetsklimat är grunden för att så många som möjligt ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Utifrån Banks fem dimensioner (Banks, 2013) har vi fått syn på arbetssätt som visar på vikten av språkutvecklande arbetssätt genom
innehållsintegrering, kunskaps-konstruering, reducering av fördomar, rättvisepedagogik och empowering. Dessa dimensioner riktar sig främst till hur lärare kan bedriva multikulturell
undervisning på olika nivåer på ett medvetet och effektivt sätt men också till hur skolan som organisation kan implementera t.ex. anpassningar inom verksamheten.
Vi har sett att studiemotiverade elever har lätt att hitta egna strategier i skolarbetet, dock sker detta i stor utsträckning utanför skoltid. Under tidigare forskning beskrivs vikten av
41 läsförståelse, ordförståelse samt annat stöd i skolan (Axelsson, 2010, Gibbons, 2006, Hedman, 2009, Hyltenstam, 2010 och Sandström, 2014). Vi ser här att skolan behöver möta eleverna med stödinsatser inom skolans verksamheter t.ex. genom tydligare grepp kring studieteknik i undervisningen, lässtrategier för olika texter anpassad för andraspråkselever, förklarande ordlistor, genrepedagogik etc.. Vi konstaterar att varje elev är unik med egna upplevelser och erfarenheter som inte går att jämföra med andras. Varje elev behöver bli lyssnad på.
Elever i Sverige har rätt till modersmålsundervisning och att få studiehandledning på modersmålet vid behov och få undervisning i SVA (Axelsson, 2013). Vårt resultat visar att det finns varierade erfarenheter av modersmålsundervisning där vi ser både hinder och möjligheter. I vissa fall kan även modersmålsundervisningen pekas ut som exkluderande om det schemaläggs utanför den ordinarie undervisningen (Torpsten (2008). Lärares bristande kompetens kan också vara ett hinder. Däremot visar vårt resultat i enlighet med forskningen att goda kunskaper i modersmålet är en framgångsfaktor för snabbare inlärning av
andraspråket och för övriga studier samt stärkande för individen. Om studiehandledning på modersmål ges av ämneskunniga lärare blir det också en stor tillgång i utvecklingen av specifika ämneskunskaper (Collier & Thomas, 1997, Dixon et. al., 2012, Kenndal, 2011, Salameh, 2012, Strandell, 2011, och Watson 2007).
Sverige är ett flerspråkigt land och vi har många som påverkas tvärspråkligt genom att dagligen använda flera språk. Trots detta baseras den svenska skolan på en enspråkig norm, och attityder som följer med detta (Helldin, 2007). Historiskt sett har flerspråkighet i Sverige setts som ett problem, ofta i relation till vilka förväntningar skolan har. Den tidigare
forskningen om kodväxling och flerspråkighet pekar på att detta är verktyg och styrkor hos dessa flerspråkiga elever. Vårt resultat pekar på detsamma. I vårt resultat ser vi
informanternas frustration under perioden i interimspråket på väg mot sitt målspråk
(Abrahamsson, 2009) och att det upplevs viktigt att lära sig korrekt grammatik och uttal. Vi kan även ana en svårighet i att vara flerspråkig då det gäller att veta vilket språk man i olika situationer ska välja. Detta påverkar identiteten men vi ser att flerspråkigheten främst berikar och ger möjligheter vilket samstämmer med Moller (2008), Bijovet (2002) och Spernes (2012).
42
6.2 Metoddiskussion
Här presenterar vi frågor som vi behövt ställa oss, ställningstaganden vi har varit tvungna att ta och beslut som framkommit under studiens gång.
Vi valde en kvalitativ ansats med en fenomenologisk grund till vårt självständiga arbete som passar väl eftersom det i dagens Sverige är ett samhällsfenomen vi just nu upplever. Vid valet av insamlingsmetoden semi-strukturerade intervjuer diskuterade vi fördelar och nackdelar, där en nackdel kan vara att det blir för fritt så att det man avser undersöka missas (Kvale &
Brinkman, 2009). Vi ansåg fördelen med att låta informanterna få berätta sin berättelse om sina egna erfarenheter och upplevelser och ansåg den lämpad för vår frågeställning och vårt syfte. Att informanterna har tillåtits tala fritt om sina upplevelser och erfarenheter har gjort att det är deras berättelser som utgör grunden för trovärdigheten i vår studie och dess resultat.
Som stöd i intervjusituationen fick eleverna följa samtalsmodellen “Språkresan” (Bilaga 1) inspirerad av Garpelin (2003). Vid varje informants intervjutillfälle hade de bilden
“Språkresan” framför sig, vilket vi upplevde var ett bra stöd för dem för att kunna prata mer öppet och ändå hålla sig till ämnet.
Vi lyckades med att få fem flickor respektive fem pojkar. Vissa intervjuer blev korta medan andra blev mycket långa och innehållsmässigt upplever vi att informanterna gett oss ett rikt material/rådata att analysera. Det tog mycket lång tid att transkribera intervjuerna ordagrant men vinsten var att vi lätt kunnat plocka ut citat till vår resultatdel och analysen påbörjades redan under transkriberingen. Informanternas egna ord av upplevelser kommer till uttryck vilket höjer trovärdigheten i vårt resultat. Vi upplever att analysarbetet enligt IPA-modellen har hjälpt oss komma åt essensen av deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Vi har blivit mer medvetna och försökt skala bort förutfattade meningar för att på så sätt kunna ta till oss informanternas egna upplevelser och förhoppningsvis fått syn på sådant som vidgar tidigare perspektiv och synsätt.
Vi vill rikta ett stort tack till medverkande informanter!
...Tack själv faktiskt! För jag tycker att jag har förstått mig… förstått mig lite bättre faktiskt! (Elev G)
43
6.3 Förslag på vidare forskning och nya frågeställningar
som studien väckt
Vi har i vår studie tagit del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Det hade varit intressant att även ta del av SVA-lärares, ämneslärares, rektorers och skolledares perspektiv.
I en globaliserad värld ställs nya krav på undervisningen. Vi ser Banks fem dimensioner som en möjlighet för multikulturell undervisning och efterfrågar vidare forskning och fortbildning för lärare utifrån svenska förhållanden.
Andra frågeställningar som studien har väckt är bland annat hur skolan kan bli bättre på att möta elever i identitetskris och vilken påverkan det kan ha för lärandet. Slutligen skulle det vara intressant att utifrån ett genusperspektiv se på hur möjligheten till språklig träning ser ut för ungdomar utanför skolan, på fritiden.
Vår förhoppning är att vårt självständiga arbete har aktualiserat dessa elevers skolsituation och att det kan bidra med kunskap till andra pedagoger.
44
7 Referenser
Abrahamsson, N, (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, I. & Lindberg, I. (Red.).
Svenska som andraspråk - I forskning, undervisning och samhälle (andra uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Axelsson, M. (2010). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar, L. & Liberg, C.
Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Back, Ch. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i Kvalitativ analys Stockholm: Liber.
Banks, J, A. (2013), An Introduction to Multicultural Education. 5th edition. Boston: Pearson
Bijvoet, E. (2002). Near Nativeness and Stylistic Lexical Competence in Swedish of First and Second Generation Finnish Immigrants in Sweden. International Journal Of Bilingualism,
6(1), 39-51.
Bronfenbrenner, U. (1994). Ecological models of human development. In International
Encyclopedia of Education, Vol. 3, 2nd. Ed. Oxford: Elsevier. Reprinted in: Gauvain, M. &
Cole, M. (Eds.), Readings on the development of children, 2nd Ed. (1993, pp. 37-43). NY: Freeman.
Brooke-Garza, E. (2015). Two-Way Bilingual Education and Latino Students. Educational
Leadership And Administration: Teaching And Program Development,2675-85.
Cole, D., & Zhou, J. (2014). Do Diversity Experiences Help College Students Become More Civically Minded? Applying Banks' Multicultural Education Framework.Innovative Higher
Education, 39(2), 109-121.
Cresswell, J W (2013). Qualitative inquiry and research design: Choosing among five
approaches, Thousand Oaks, Sage Publications.
Dixon, L. Q., Zhao, J., Shin, J., Wu, S., Su, J., Burgess-Brigham, R., & ... Snow, C. (2012). What We Know about Second Language Acquisition: A Synthesis from Four Perspectives.
Review Of Educational Research, 82(1), 5-60.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Economou, C. (2007). Gymnasieämnet svenska som andraspråk - behövs det?. Lic.-avh. Malmö : Malmö högskola, 2007. Malmö.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2007) Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I Nilholm, C. & Björck- Åkesson, E. (red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
45 Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och
marginalisering. Lund: Studentlitteratur
Gibbons, P. (2006). Stärk språket. Stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Göteborg: Hallgren & Fallgren.
Gustavsson, M. (2014). Skillnaden mellan kursplanen i svenska och svenska som andraspråk-
en kvalitativ studie utifrån lärares beskrivningar. Fakulteten för humaniora och
samhällsvetenskap: Karlstad Universitet.
Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk – En multipel fallstudie av spansk-svensktalande
ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms Universitet.
Helldin, R. A. (2007). Klass, kultur och inkludering. Pedagogisk Forskning I Sverige, 119.
Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I Ericson, B. (Red.).
Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Jorgensen, J. N. (2013) Kodeskrift i internationellt perspektiv. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andraspråk - I forskning, undervisning och samhälle (andra uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kenndal, R. A., & Uppsala universitet, H. O. (2011). Rum för det 'andra' modersmålet:
Betydelser och konsekvenser av modersmålet som minoritetsspråk och transnationell språkgemenskap bland ungdomar med annat modersmål än svenska. Llicenciat avhandling.
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, (25),1, 16-35. Postprint avalible at: Linköping University Electronic Press.
Lindberg, I. (2009). Andraspråksresan. (fjärde uppl.). Göteborgs Universitet.
Lo-Philip, S. W. Y., & Park, J. S. Y. (2015). Imagining Self: Diversity of Bilingual Identity Among Students of an Enrichment. Journal of Language, Identity & Education, 14(3), 191- 205.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (Red.)(2006). Interkulturella perspektiv; pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur
Nilholm,C. (2005). Specialpedagogik-Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg 10 nr 2 s 124–138 issn 1401-6788, Specialpedagogiska
institutionen, Örebro universitet.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av
forskningen? DoU skriftserie nr3. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Moller, J. S. (2008). Polylingual Performance among Turkish-Danes in Late-Modern Copenhagen. International Journal Of Multilingualism, 5(3), 217-236.
46 Park, H-S. (2013). Kodväxling som grammatiskt fenomen - exemplet svenska-koreanska. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andraspråk - I forskning, undervisning
och samhälle (andra uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Read, K., Aldridge, J., Ala'i, K., Fraser, B., & Fozdar, F. (2015). Creating a Climate in Which Students Can Flourish: A Whole School Intercultural Approach. International Journal Of
Whole Schooling, 11(2), 29-44.
Roiha, A. S. (2014). Teachers' Views on Differentiation in Content and Language Integrated Learning (CLIL): Perceptions, Practices and Challenges. Language And Education, 28(1), 1- 18.
Rosenqvist, R. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Nilholm, C. & Björck-Åkesson, E. (red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet
Salameh, E-K. (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. I Salameh, E-K. (Red.).
Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Sandström, M. (2014). Läs- och skrivsvårigheter hos gymnasieelever. I Fischbein, S. (Red.).
Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning Nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola
för alla”. Centrum för teologi och religionsvetenskap Lunds universitet.
Spernes, K. (2012). "I Use My Mother Tongue at Home and with Friends--Not in School!" Multilingualism and Identity in Rural Kenya. Language, Culture And Curriculum, 25(2), 189- 203.
Stier, J. (2008). Etnisk identitet. I Darvishpour, M. & Westin, C. (red.). Migration och
etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Strandell, A. (2012). Elever berättar om undervisning på arabiska och svenska. I Salameh, E- K. (Red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) Handbok i Kvalitativ
analys Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Thornberg, R & Fejes, A (2015). Kvalitet och generaliseringsbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) Handbok i Kvalitativ analys Stockholm: Liber.
Thomas, W. & Collier, V. (1997). School effectiveness for language minority students. NCBE Resource Collection Series, No 9. George Washington University.
47 Tong, V. M. (2014). Understanding the Acculturation Experience of Chinese Adolescent Students: Sociocultural Adaptation Strategies and a Positive Bicultural and Bilingual Identity.
Bilingual Research Journal, 37(1), 83-100.
Torpsten, A. (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och
svensk skola / Ann-Christin Torpsten. Växjö : Växjö University Press, 2008 (Göteborg :
Intellecta Docusys).
Vetenskapsrådet: God forskningsed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011, Vetenskapsrådet. Hämtad: 1 maj, 2016 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Watson, K. (2007). Language, Education and Ethnicity: Whose Rights Will Prevail in an Age of Globalisation?. International Journal Of Educational Development,27(3), 252-265.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad: 1 maj, 2016 från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-