Resultatdiskussion

I litteraturöversiktens resultat framkom tre huvudfynd som beskriver arbetsmiljön i ABW.

Dessa fynd är av betydelse för att arbetsmiljön ska fungera, bli en framgångsfaktor i ABW och här kan företagshälsovården och företagssjuksköterskan vara behjälpliga i

arbetsmiljöarbetet. Genom att inkludera artiklar från hela världen gavs möjligheten att få en inblick i hur arbetsmiljön i ABW fungerade även utanför Sverige. Det framkom inga skillnader i resultatet utan arbetsgivare och arbetstagare påverkades av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön oavsett geografisk plats.

Litteraturöversiktens resultat kommer att diskuteras utifrån Antonovskys (2005) KASAM och de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och även utifrån Hansson (2004) och KASAM – översatt till en vardaglig nivå på arbetsplatsen (figur 1) samt med relevant forskning. Känslan av sammanhang är en aspekt som är värdefull för att

organisationens medarbetare ska uppleva tillfredställande organisatorisk och social

arbetsmiljö. I allmänhet har individen ett behov av att förstå varför en förändring görs för att dels kunna hantera förändringen och känna att förändringen är av betydelse för arbetsmiljön, vilket får dem att uppleva en känsla av sammanhang (Wijk, Bergsten och Hallman, 2020).

Litteraturstudiens första fynd som kommer att diskuteras är utmaningarna och möjligheterna med skrivbordsdelning och anpassningar av ABW. Litteraturöversiktens resultat visade skilda uppfattningar om upplevelsen och tillfredställelsen med arbetsmiljön i ABW. En del i

tillfredställelsen handlade om känslan av frihet till att kunna välja arbetsstation. Även om friheten fanns påverkades den av tidsaspekten det tar att leta efter en ledig arbetsstation eller sina kollegor samt hitta lämplig plats för arbetsuppgifterna. Tid las också på att justera

26 arbetsstationen för sina personliga preferenser. Enligt Hanson (2004) (figur 1) skapar rätt material och verktyg för att lösa sin arbetsuppgift en hanterbarhet för individen.

I litteraturöversiktens resultat framkom att förutsättningen för att få en bra arbetsmiljö i ABW var att passformen mellan individens aktiviteter och kontorsmiljön blir optimal. Arbetsplatser som arbetar med ständiga anpassningar av arbetsmiljön i ABW efter omorganisation ger nöjdare medarbetare. Arbetstagare i ABW valde framför allt de arbetsytor som var

funktionella och passande för deras personliga preferenser. Enligt Vischer (2007) fanns det belägg för att den fysiska arbetsmiljön påverkar både prestanda och arbetsnöjdhet. Källor till stress i arbetet var såväl psykosociala faktorer i arbetsmiljön såväl som miljöpsykologiska aspekter på arbetsplatsen. Miljökomfortmodellen (environmental comfort model) av Vischer (2007) länkar samman psykologisk komfort med psykosociala faktorer, miljödesign och hanteringen av arbetsytan genom begreppen territorialitet, integritet och kontroll. Med territorialitet avses känslan av att tillhöra arbetsplatsen. Med integritet menas möjligheten att kontrollera ens tillgänglighet för andra och med kontroll menas här möjligheten att kontrollera den fysiska miljön (stolar, ljud, ljus med mera), men även att vara öppen för anställdas

möjligheter att påverka och skapa engagemang. Modellen antar att de anställda kommer att uppleva stress i en fysisk miljö som var dåligt anpassad för arbetsuppgifterna (Vischer, 2007).

Litteraturöversiktens resultat visade att ständiga anpassningar samt förändringsarbetet vid införandet av ABW var viktiga. Ekonomiska- och tidsmässiga resurser, organisatoriskt och socialt fokus samt medarbetarnas delaktighet och bemyndigande visade sig vara

framgångsrika vilket styrks i studien av Rolfö (2018). Att målet med förändringen var tydligt ingav en känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet - känsla av sammanhang.

Vid hög känsla av meningsfullhet i implementeringsprocessen av ABW minskade

arbetstillfredsställelsen inte lika mycket hos de anställda. För att skapa förutsättningar för en känsla av meningsfullhet bör anställda delta i förberedande aktiviteter som till exempel workshops och utbildningar och eventuellt bör dessa vara obligatoriska (Wijk et al, 2020).

Företagshälsovården kan vara behjälplig i den implementeringsprocessen.

Ett andra fynd som framkom i litteraturöversiktens resultat var vikten av självledarskap och chefens roll för teamets sammanhållning. Den anställde har ett ansvar i arbetsmiljön att vara aktiv i sitt val av arbetsyta i ABW för att kunna tillgodogöra sig kontorskonceptet. Om inte regler och policys för platsbyten följs påverkas arbetsmiljön, genom att arbetsstationer blockeras från användning och det hindrar den optimala användningen av kontorsytan. I

27 ABW:s öppna zoner är den anställde alltid disponibel, därför ligger ansvaret i att kunna hantera arbetsmiljön när arbete med koncentrationskrävande uppgifter krävs. För att det ska lyckas behövs förutsättningar för att kunna leda sig själv, så kallat självledarskap genom att byta arbetsplats till ett rum för att arbeta ostört. Även om den anställde har ett egenansvar ligger också ett ansvar på chef och ledning. Självledarskap enligt Carmeli, Meitar, Weisberg och Stashevsky (2006) ger möjlighet till kreativt tänkande och innovation. I självledarskapet ingår att den anställde vet vilken målsättning som finns med arbetet. Målsättningen ökade tydligheten, minskade osäkerhet och om målet var tydligt sparade individen på sina personliga resurser vilka var psykiskt belastande eller med andra ord, de kognitiva kraven minskade.

Självledarskap med tydlig målbild i ABW var positivt förknippat med produktivitet likaså vikten av lättillgänglig information för arbetsuppgifterna (Bäcklander, 2019).

I litteraturöversiktens resultat beskrevs att chefer står inför utmaningar i den organisatoriska arbetsmiljön med att få sin arbetsgrupp att hålla samman och fortsatt vara produktiva i ABW.

När teammedlemmar inte satt fysiskt intill varandra förlorades den naturliga teamkänslan till sitt eget team. Däremot utvecklades nya möjligheter att knyta kontakter med andra team som de anställda satt tillsammans med i de öppna zonerna. Ledningens utmaningar var dels att bibehålla teamkänslan i gruppen trots utspridda arbetsplatser, dels att våga lita till sina anställda att de faktiskt utförde sina arbetsuppgifter trots att chefen inte alltid fysiskt såg sina anställda. Detta gör att informationsutbyte och feedback behöver fungera inom teamet för att säkra teamets sammanhållning. Därmed ökar produktiviteten och begripligheten stärks i arbetet. Hanson (2004) (figur 1) kan vara ett stöd i att knyta samman teamet så att känslan av sammanhang inte går förlorad, eftersom teamets möjligheter till att känna den naturliga tillhörigheten inte finns. Arbetsgivare och arbetstagare bör tillsammans ta fram mål gällande arbetsmiljön i ABW för att alla ska känna sig delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Dessa mål kan förbättra motivationen, kommunikation, delaktighet och inflytande (AFS 2015:4). Detta görs lämpligtvis med en arbetsmiljöpolicy enligt SAM (2001:1) och är en del av att skapa meningsfullhet på arbetsplatsen.

Ett tredje fynd som författarna har valt att diskutera är kognitiva krav i ABW, vilket framkom i litteraturöversiktens resultat. För att de kognitiva kraven inte ska överstiga resurserna

behöver individen anpassa sin arbetsmiljö till arbetsuppgifterna vilket innebär att utnyttja rätt zon för rätt uppgifter. För koncentrationskrävande uppgifter ökade prestandan i en tyst miljö.

På en organisationsnivå innebär det att ledningen behöver möjliggöra för individen i ABW att rätt förutsättningar och rätt utformning på kontoret finns genom ständig anpassning. Vidare

28 framkom i litteraturstudiens resultat svårigheter att koncentrera sig på kontoret, då kollegor stör i kombination med ökade krav i arbetet som en anledning till utmattning och trötthet vid arbetsdagens slut. Det ställer höga krav med en ökad belastning på den enskilde genom att ABW stimulerar till interaktion med andra, vilket kan vara känslomässigt krävande, som framhölls i studien av Kim och de Dear, (2013). Kommunikation och interaktion var en central komponent i arbetsmiljön vilket också ses i Hansson (2004) (figur 1) där begreppet kommunicera beskrivs som en kompetens som skapar hanterbarhet. I litteraturöversiktens resultat ses att det ökar möjligheten till både kommunikation och interaktion, där möjligheten till att ha spontana informella möten var något som uppskattades, vilket styrks i Gorgievski, Van der Voordt, Van Herpen & Van Akkeren (2010). Genom att möjliggöra att arbetstagaren själv får bestämma över sin arbetsstation i ABW upplevde individen kontroll över sitt arbete (Kim, Candido, Thomas & de Dear, 2016) vilket ledde till en känsla av hanterbarhet.

Samtliga begrepp och kategorier i Hanssons (2004) (figur 1) påverkas i någon mening vid stora organisationsförändringar. När arbetsmiljön påverkas i ABW har arbetsgivaren en skyldighet att tillgodose att resurser finns för arbetstagaren att kunna hantera de krav som kan uppstå i arbetet. Vidare ska också arbetsgivaren möjliggöra för arbetstagaren att ha

arbetsmetoder och arbetsredskap för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt med socialt stöd från både chef och kollegor. Detta för att inte kraven ska överstiga resurserna som då i sin tur kan leda till ohälsa (AFS 2015:4).