Utifrån vara frågeställningar, ville vi belysa förändringarna från övergången från invandrar- till dagens integrationspolitik för att få en helhets bild av båda politiken. Men även att se vilka effekter det har bidragit till invandrarnas integrering i det svenska samhället. Vi vet att det finns en tydlig separation mellan invandrar grupper och den svenskfödda befolkningen. Ett samhälligt problem som vi har gått in i bada teori och empiri delen.
37
svensk integrationspolitiken erbjuder dels ett homogent perspektiv, en politik som ger alla lika möjligheter för att integreras i det svenska samhället, båda social och kulturellt men den ger också delvis utrymme för en heterogen tänkande. Där olika grupper ges möjligheten att bevara sin kultur och möjligt för dem att utveckla olika sociala och kulturella livsstilar. Invandrarpolitiken la grunden för dagens integrationspolitik. ”Denna politik har fungerat framgångsrikt under den första tiden, men i längden har effekten varit den motsatta” den då- varande invandrarministern Leif Blomberg presenterade en ny politik 1997, och var kritisk hård mot den tidigare förda politiken. Det var nödvändigt med en ny politik eftersom invand- rarpolitiken hade bidragit till att skapa ett destruktivt ”vi” och ”dem” tänkande i samhället. Dåtidens politik förstärkte en uppdelning mellan människorna i ett vi och dem kategorisering.
Det som skiljer dessa två politiken åt är; att invandrarpolitiken syftade till assimilation, under 1960-talet så var tanken att de som hade invandrat och som inte skulle återvända tillbaka till hemlandet skulle assimileras. Man ville att de skulle överge sin kultur, och att det inte skulle uppstå kulturskillnader i samhället. Man såg invandrare som en grupp som behövde säråtgär- der medan integrationspolitiken utgår ifrån hela samhället. Integrationspolitikens mål ska inte uppnås med säråtgärder för invandrare som den gjorde under invandrarpolitiken utan målen ska uppnås genom generella åtgärder.
Riksrevisionen gjorde en granskning (RiR 2005:5) av myndigheternas årsredovisningar som visade att det ännu förekommer att myndigheterna fortfarande riktar säråtgärder till invandra- re som ”grupp”. Största delen av de insatserna har skett inom arbetsmarknadsområdet. Granskningen visar även att ett antal av regeringens särskilda krav åsyftar fortfarande för per- soner som anses ha en invandrarbakgrund, ”Risken är överhängande att invandrarskapet fort- farande förknippas med annorlundaskap, något som riksdagen avsåg att förändra genom in- tegrationspolitiken”. Invandrarnas behov och villkor har inte uppmärksammats i den omfatt- ning som efterlystes i samband med integrationspolitikens införande.
38
Boendesegregation: en fall studie om invaderarnas boendemönster på Vallby
vi har vidare i analysen gjort en fall studie av invandrarnas boendemönster på Vallby. En stu- die av etnisk boendesegregering, och social uppdelning av befolkningen. Vi finner i vår ana- lys att vissa etniska och sociala grupper är mer koncentrerade än andra. Vi har valt att kolla djupare på segregeringen på Vallby och hur bostadssegregering uppstår?
Boendesegregation är inte alltidett fritt val, Som sagt var man bor eller väljer att bo beroro på en rad olika faktorer, båda politiska och socioekonomiska faktorer. Valby har inte alltid varit en invandrartät bostadsområden, segregation skapas med hjälp av en rad institutionella mekanismer.
Vi har med vår analys konstaterat att välfärden och boendesegregeringen hänger ihop. Att vallbys boendesegregering har ökat i samband med en försämrad välfärd. Det beror på att Vallby är traditionellt mottagare av nya anlända som av naturen har låg inkomst. Invandrarnas behov och villkor har inte uppmärksammats i den omfattning som efterlystes i samband med integrationspolitikens införande. En fråga som båda staten och kommunerna måste jobba på. Vallby har halkat efter på grund av den ökade flyktingströmmen på området de senaste åren. Boendesegregeringen är ett samhälls problem och kostar kommunerna mycket om det inte tar hands på ett bra sätt. Kommunen har ansvaret att hjälpa sin befolkning ut till arbetslivet och hjälpa de isolerade att integreras i samhället.
Andreas Johansson Heinö statsvetare vid Göteborgs universitet tar upp i sin avhandling Integ- ration eller Assimilation? innebörden av multikulturalism och förklarar att multikulturalism är ett normativt begrepp och som förknippas med ett ide Om att godkänna eller befästa olik- heter i samhället. Något som båda staten och kommunerna bör jobba på. Se till att uppdela de nyanlända flyktingar över hela landet, detta för att hindra koncentrationen av nyanlända in- vandrare och därmed förenkla inlärningen av svenska språket och möjligheterna ut till arbets- livet. Han menar att den svenska integrationspolitiken har det senaste decenniet utvecklats i en riktning bort från multikulturalism och tillbaka till ett mer eller mindre uttalat assimila- tionsideal. En välfungerande integration är inte dock omöjlig, för att en förändring ska vara möjligt krävs det reformer som öppnar arbetsmarknaden, öka invandrarnas tillträde till ar- betsmarknaden. Det behövs statliga insatser som kan öppna vägar för invandrare.
39
Intergrationspolitiken mål har inte förverkligats då det råder etniska klyftor i samhälle. Målen ser bra ut i teorin men i praktiken så råder det mycket diskriminering och utanförskap. Integ- rationspolitiken kan bara fungera när välfärden ökar och boendesegregeringen minskar. In- vandrar grupperna drar ingen av nytta av integrationspolitiken när välfärden går ner och de har ingen möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. De blir fast på de utsatta områdena. Rawls förklarar i sin rättvisa teori att om de sämst ställda får det bättre och de som har det bäst får det bättre råder en mer ekonomisk jämlikhet. Med difference principen menar han man kan acceptera att det blir ojämlikt mellan grupper så länge att den minsta ojämlikheten är möjligt och så länge de som är längs ner inte får det sämre än de som får det bättre. Båda ska få dt bättre när den ena får det bättre. Han menar att det är det bäst välmående samhälle. Här uppfylls inte Rawls difference princip och faktumet är, att Vallby är ett ojämlikt område, kommunen tar inte sitt ansvar. Det är kommunen som har det sociala ansvaret och har möjlig- heten att påverka bostadssituationen på Vallby. Det blir inte rättvist när dem privata fastig- hetsaktörerna medvetet väljer ut sina hyresgäster. Det vill säga människor med fast anställ- ning med en viss inkomst.
40
Referenslista
Andersson, R., (2008) . Den delade staden. Red. Magnusson, L. Finland: WS Bookwell Dahlström, C., (2004). Nästan välkommen, invandrarpolitikens retorik och praktik. Doktors- avhandling: Statsvetenskapliga Institutionen Göteborgs universitet. Tillgänglig:
http://www.pol.gu.se/digitalAssets/1314/1314621_n--stan-v--lkomna.pdf Elfverson, J., (2007). Den svenska invandrarpolitiken tar form, hämtad från: http://exitsverige.blogspot.se/2007/04/kapitel-3-den-svenska.html
FN:s allmänna förklaring, Artikel 2. Hämtad från:
http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/fn-s-allmanna- forklaring
FN:s konventioner om mänskliga rättigheterna. Hämtad från:
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858acf14191 89c67/konventionstexter_pdfversion.pdf
Johansson Heinö, A., (2011). Integration eller assimilation? Hämtad från: http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175667966.pdf
Merriam, B. Sharan. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. (B. Nilsson övers.) Lund: Studentlitteratur.
NE, mångkulturalism, begreppsförklaring hämtad
från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mångkulturalism NE, etnisk minoritet, begreppsförklaring hämtad
från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnisk-minoritet Ne, invandrare, begreppsförklaring hämtad
41 NE, invandrarpolitik, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandrarpolitik NE, Segregation, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/segregation NE, Assimilation, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/assimilation NE, Integrationspolitik, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integrationspolitik NE, flyktingpolitik, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flyktingpolitik NE, Flykting, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flykting NE, Integration, begreppsförklaring hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integration Rawls, J., (1999). A Theory of Justice. Förlag: The Belknap Press
Riksrevisionen. (2005). Från invandrarpolitik till invandrarpolitik. RiR 2005:5. Tillgänglig: http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/694/RiR_2005_5.pdf
Runblom, H., (1994). Swedish multiculturalism in a comparative European perspective. Häm- tad från: http://www.jstor.org/stable/pdf/685004.pdf?acceptTC=true
Runblom, H., (1994). Swedish multiculturalism in a comparative European perspective. Häm- tad från: http://www.jstor.org/stable/pdf/685004.pdf?acceptTC=true
SOU 1997/98:16. Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspo- litik. Regeringens proposition
SOU 1985/86: 98. Regeringens proposition, om invandrarpolitik, hämtad från: http://data.riksdagen.se/fil/4AB0E76E-2B6C-4FA5-B5BD-C1E2AF0F8C3B
42
SOU 2006:79. Integrationens svarta bok-Agenda för jämlikhet och social sammanhållning. Hämtad från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/79/01/fb2aa315.pdf
SOU 2005:41, bortom vi och dem, teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Hämtad från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/56/42/11dab91b.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/56/42/0fe4bb11.pdf
SOU 1974:69,hämtad från: http://weburn.kb.se/metadata/544/SOU_260544.htm
Södergran, L. (2000) Svensk invandrar- och integrationspolitik. (Doktorsavhandling) Umeå: Umeå universitet