Resultatets betydelse - Sprinklers påverkan på ventilationsbrandskydd

Studien har utformats på så sätt att volymen brandgaser som spridits beräknas i två skeden. Före sprinkleraktivering och efter sprinkleraktivering. För att resultatet ska kunna jämföras rättvist med gällande krav och riktlinjer måste båda flödesberäkningar (före sprinkleraktivering och efter sprinkleraktivering) sammanställas för att erhålla den totala spridningen som skett under hela brandförloppet.

I beräkningarna som utfördes avseende brandgasspridning till en enskild brandcell, utan brandteknisk installation, uppgick brandgasspridningen före sprinkleraktivering till 1447,8 liter vid 57oC respektive 1873,4 liter vid 68oC. Detta innebär en brandgasspridning på 2.1 %, respektive 2.7 %.

I beräkningarna som utfördes i avseende på brandgasspridning till flera brandceller, utan brandteknisk installation, uppgick brandgasspridningen, före sprinkleraktivering till 861,2 liter vid 57oC respektive 1054,1 liter vid 68oC skedde. Detta innebär en brandgasspridning på 1.2%, respektive 1,5 %.

Utifrån ovanstående beräknade värden, endast utifrån de värden som uppgick före sprinkleraktivering uppgick spridningen av brandgaser överstiga riktvärdet enligt Boverkets byggregler för analytisk dimensionering på 1 % i samtliga fall. Detta innebär att en utformning utan backströmningspjäll, eller utan annan brandteknisk installation, inte är möjligt för att uppfylla ett tillfredande brandskydd, vid användning av fläktar-i-driftsystem.

I resultatet har även alternativa brandtekniska lösningar testats och värderats. Detta har skett genom dels ett injusteringspjäll, med strypningarna 75 Pa samt 200 Pa, monterats i tilluftskanalen samt genom en ökad kapacitet på tilluftsfläkten. Båda brandtekniska lösningar har en grundläggande idé att skapa ett högre tryck, motstånd för de brandgaserna som ger upphov till spridningen.

I de flödesberäkningar som gjordes före sprinkleraktivering med ett injusteringspjäll vid en 75 Pa strypning, uppgick spridningen till 609,6 liter, 846,8 liter med avseende på sprinkleraktivering vid 57oC, respektive 68 oC för en mottagande brandcell. Spridningen med avseende på flera mottagande brandceller uppgick till 522,8 liter, 707,6 liter vid sprinkleraktivering på 57oC, respektive 68 oC. Dessa samtliga uppmätta värden på brandgaser bedöms inte ligga i grund för en vetenskaplig korrekt lösning då volymmängden redan i ett tidigt skede, före sprinkleraktivering är för höga och kan konstateras överstiga riktvärden om även senare hänsyn till mängd brandgaser som bildas efter sprinkleraktivering tas. Detta innebär alltså att installation med en 75 Pa strypning inte bedöms erhålla ett tillfredställande ventilationstekniskt brandskydd.

Därefter tillämpades en strypning av injusteringspjället på 200 Pa. Detta medförde en total spridning på 319,9 liter, 581,5 liter med avseende på sprinkleraktivering vid 57oC, respektive 68 oC för en mottagande brandcell. Spridningen med avseende på flera mottagande brandceller uppgick totalt till 169,9 liter, 278,0 liter vid sprinkleraktivering på 57oC, respektive 68 oC. Utifrån uppmätta värden med avseende på en 200 Pa strypning av injusteringspjället uppgår den procentuella spridningen till 0,46, 0,84 för 57 oC respektive 68 oC för en mottagande brandcell och 0,43, 0,79 för 57 oC respektive 68 oC för flera mottagande brandceller. Detta innebär att samtliga fall understiger kravet på 1% och kan av denna anledning anses som en godtagbar lösning av det ventilationstekniska brandskyddet.

För att ovanstående utformning av injusteringspjäll ska antas vara en godtagbar lösning måste främst krav på ljudnivå särskilt beaktas. Vid tillämpning av ett injusteringspjäll med 200 Pa strypning, uppgår ljudnivån enligt Figur 5 till omkringliggande 32,5 dB. Utifrån boverkets kravställning på 35 dB, enligt Figur 4, understiger alltså det uppmätta värdet detta riktvärde och kan av denna anledning bedömas godtagbart.

Den andra föreslagna brandtekniska lösningen som testades var att öka kapacitet på tilluftsfläkten till 350 Pa respektive 380 Pa för de olika aktiveringstemperaturerna på sprinklers. Denna lösning innebär konkret att vid händelse av brand, när brandlarmet aktiveras så ökar kapaciteten från fläkten. Detta innebär att vi får ett högre tryck i tilluftskanalerna så möjligheten för brandgaser att sprida sig försvåras.

Vid tillämpning av en kapacitet på 350 Pa för sprinkleraktivering vid 57oC, resulterades det totala flödet till 317,7 liter samt 719,6 liter för sprinkleraktivering vid 68oC.

Vid tillämpning av en kapacitet på 380 Pa för sprinkleraktivering vid 57oC, resulterades det totala flödet till 177,4 liter samt 392,9 liter för sprinkleraktivering vid 68oC.

Då samtliga värden, vid tilluftskapacitet på 380 Pa, understiger riktvärdet på 1 % kan denna brandtekniska lösning betraktas som en godtagbar lösning för ett tillfredställande ventilationstekniska brandskyddet samt substitut av backströmningspjället.

Viktigt att beakta vid det ventilationstekniska bytet är den kostnadsmässiga frågan. I en byggnad som är avsedd för hotellverksamhet är det inte ovanligt att det finns ett par hundratals rum. Ett backströmningspjäll är en engångsprodukt och kostar runt 3000 kronor, vilket innebär att den totala kostnaden kan uppgå till miljonbelopp.

Ett injusteringspjäll kostar ungefär 300 kronor, men har en mycket dyrare driftkostnad då fläkten ständigt behöver bibehålla ett högre tryck i kanalerna.

Den sist nämnda brandtekniska lösningen, tillämpning av en ökad effekt på tilluftsfläkten vid händelse av brand bedöms utgöra det bästa tänkbara alternativet, ur ett kostnadseffektivt perspektiv då dess driftkostnad endast blir högre i det fall det brinner och fläkten aktiveras. Aktivering kan ske genom detektion av separata rökdetektorer eller koppling till ett befintligt brandlarm. I normalfallet fungerar alltså fläkten med en mycket lägre kapacitet och lägre driftkostnad. Aktivering av tilluftsfläkten ska ske i ett inledande skede vid händelse av brand så att dess förhöjda kapacitet nås inom ungefär 44 sekunder om denna skyddslösning ska fungera. Detta med anledning av att vid denna tidpunkt övervinns det normala tryckfallet på 50 Pa i tilluftskanalerna, vilket innebär att brandgasspridning från brandrummet mot intilliggande brandceller inleds.

6 Slutsats

Studien har tagit fram två olika brandtekniska lösningar som komplement till det backströmningspjäll som idag allmänt tillämpas. Dessa utgörs av användningen av ett injusteringspjäll med 200 Pa strypning respektive att kapaciteten på tilluftsfläkten ökar markant vid händelse av brand.

Att säga vad som sker efter sprinkler har aktiverats var en av studiens svårigheter. Madrzykowskis och Vettoris ekvation som tillämpades för beräkning av brandeffektens minskning efter sprinkleraktivering är troligtvis för generell för att tillämpa på ett specifikt fall men den bör åtminstone vara på den konservativa sidan utifrån förutsättningarna i denna studie. Resultatet påvisar att en eventuell utformning av det ventilationstekniska brandskyddet oberoende av en brandteknisk installation, i form av ett backströmningspjäll, ej är möjligt för att uppnå ett tillfredställande brandskydd. Detta eftersom volymspridningen till intilliggande brandceller översteg riktvärdet på 1 % redan innan sprinkler hann aktivera.

Resultatet visar dock att det finns flera olika godtagbara ventilationstekniska lösningar i form av en ökad kapacitet på tilluftsfläkten vid händelse av brand eller installation av ett injusteringspjäll på tilluftskanalen.

Tillämpningen av en befintlig eller extern tilluftsfläkt vars kapacitet endast ökar i det fall då den aktiveras av ett brandlarm bedöms utgöra rapportens främsta brandtekniska lösning för att upprätthålla ett tillfredställande brandskydd vid substitution av ett backströmningspjäll. Detta då lösningen anses var den mest kostnadseffektiva samtidigt som det innebär en smidigare tillämpning.

7 Referenser

Bengtsson, L.-G. (2003). Inomhusbrand. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://rib.msb.se/filer/pdf/27264.pdf

Blazek, J. (2015). Computational Fluid Dynamics: Principles and Applications (3 uppl). https://doi.org/10.1016/C2013-0-19038-1

Branskyddsföreningen. (u.å). Sprinkler. https://www.brandskyddsforeningen.se/normer--riktlinjer/slackanlaggningar/sprinkler/

Fläktwoods (2017). Mät- och reglerspjäll IRIS.

http://resources.flaktwoods.com/Perfion/File.aspx?id=9aa9858b-d9c6-4e6a-8e1a-420be1b728e0

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (2013) CFD-beräkningar med FDS. https://www.scribd.com/document/212443091/BIV-2013-2-CFD

Gordonova, P. (1997). Spread of smoke and fire gases via the ventilation system. Division of Building Science, Lund University. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/spread-

of-smoke-and-fire-gases-via-the-ventilation-system(2de9a8c9-f27e-4e9f-88c0-7fe4a1a184b7).html

Hagab. (u.å). Projektering Brandspjäll [Broschyr]. https://www.hagab.com/wp-content/uploads/2014/11/HAGAB_projektering_brandspjall-00000002.pdf

Hielsher, T., Ivarsson, C. H. (1994). Skydd mot brandgasspridning via ventilationssystem med fläktar i drift. Boverket, byggavdelningen.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/1994/skydd_mot_brandgasspri dning_via_ventilationssystem.pdf

Hörnkvist, E. (December 2013/Januari 2014). Så stoppas brandgasen. Fastighetstidningen. http://www.fastighetstidningen.se/wp-content/uploads/2013/12/tips_webb.pdf

Jensen, L. (2015) PFS reference manual.

http://www.hvac.lth.se/fileadmin/kstr/images/personal/TVIT-7100LJ_web.pdf

Johansson, N. (2006). Osäkerheter vid brandteknisk dimensionering av ventilationssystem. Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University.

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1317522&fileOId=13172 3

McGrattan, B., McDermott, R., Vanella M., Hotikka, S., Floyd, J. (2020) Fire Dynamics Simulator users guide (6th ed.) https://pages.nist.gov/fds-smv/manuals.html

Melin, M. (2017). Tillförlitlighet för automatiska vattensprinkleranläggningar.

https://sprinklerframjandet.se/wp-content/uploads/Tillforlitlighet_for_aut_vattensprinkleranlaggningar.pdf

National Fire Protection Association (1985). Standard for smoke filling and heat venting (NFPA-204M). https://www.nfpa.org/codes-and-standards/all-codes-and-standards/list-of-codes-and-standards/detail?code=204&tab=committee

Olsson, N. (1999). Brandgasspridning via ventilationssystem.

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1767179&fileOId=17700 14

Prevecon. (u,å). Brandteknisk projektering. https://www.prevecon.se/vara-tjaenster/brandteknisk-projektering/

Soliduct AB. (u.å). Injusteringspjäll 125. https://ventilation.se/injusteringsspjall-125.htm Sprinklerfrämjandet. (21 december 2015). Erfarenheter från funktionskontroll av sprinkler – SP, december 2016. https://sprinklerframjandet.se/erfarenheter-fran-funktionskontroll-av-sprinkler-sp-december-2016

Staffansson, L. (2010). Selecting design fires. Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/selecting-design-fires(93bc80b0-691c-4196-8785-0fbd0082e436)/export.html

Svensk ventilation. (u.å). Fläkt-i-drift.

https://www.svenskventilation.se/ventilation/brandskydd/flakt-i-drift/

Ventbutiken. (u,å). Lindab diru injusteringspjäll. https://ventbutiken.se/produkt/lindab-diru-injusteringsspjall/

Zaharia, A. (28 september 2020). SimScale releases GPU-based solver using Lattice Boltzmann method. Simscale blog. https://www.simscale.com/blog/2018/12/lattice-boltzmann-method-solver/

8 Bilagor

Här presenters de bilagor som ligger i grund för rapportens utförande. Bilaga 1 – Beräkning av läckagearea

(Avsnitt 2.7) 𝑞 = 𝐶𝐴 ^{2 △ 𝑝} 𝑝 Där, 𝑞 = 𝐹𝑙ö𝑑𝑒 (𝑚³/𝑠) 𝐶 = 0,68 (𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡) 𝐴 = Ö𝑝𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎𝑛 △ 𝑝 = 𝑇𝑟𝑦𝑐𝑘𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 (𝑃𝑎) 𝑝 = 𝐷𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑓ö𝑟 𝑙𝑢𝑓𝑡 (1,2𝑘𝑔/𝑚³) 𝑞 = 𝐶𝐴 ^{2 △ 𝑝} 𝑝 ⇒𝐴 (𝑙ä𝑐𝑘𝑎𝑔𝑒𝑎𝑟𝑒𝑎/𝑜𝑚𝑠𝑙𝑢𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑎𝑟𝑒𝑎) = ^𝑞 𝐶 ^{2 △ 𝑝} 𝜌 = ^{0,6 ∗ 10} ‒ 3 0,68 ∗ ^{2 ∗ 50} 1,2 = 0,96657𝑐𝑚²/𝑚² 𝐴_𝑜𝑚𝑠= 2(4,8 ∗ 6) + 2(2,4 ∗ 4,8) + 2(2,4 ∗ 6) = 109,44 𝑚² 𝐴_{𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑙ä𝑐𝑘𝑎𝑔𝑒}= 0,96657 ∗ 109,44 = 105,78𝑐𝑚²

Bilaga 2 – Beräkning av storlek på gridceller (Avsnitt 2.8.2) 𝐷^∗ =

(

𝑞 𝜌_∞𝑐_𝑝𝑇_∞ 𝑔

)

² 5 Där, 𝑞 = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑢𝑡𝑣𝑒𝑐𝑘𝑙𝑖𝑛𝑔 [𝑊] 𝐷^∗ = 𝐵𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒𝑛𝑠 𝑘𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑒𝑟𝑖𝑠𝑡𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑑𝑖𝑎𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟 [𝑚] 𝜌_∞= 𝐷𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑝å 𝑜𝑚𝑔𝑖𝑣𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑙𝑢𝑓𝑡 [𝑘𝑔/𝑚³] 𝑐_𝑝= 𝑉ä𝑟𝑚𝑒𝑘𝑎𝑝𝑎𝑐𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑓ö𝑟 𝑙𝑢𝑓𝑡 [𝐽/𝑘𝑔𝐾] 𝑇_∞= 𝑇𝑒𝑚𝑝𝑒𝑟𝑎𝑡𝑢𝑟 𝑝å 𝑜𝑚𝑔𝑖𝑣𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑙𝑢𝑓𝑡 [𝐾] 𝑔 = 𝐺𝑟𝑎𝑣𝑖𝑡𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑠𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡𝑒𝑛 [𝑚/𝑠²] 𝐷^∗ =

(

𝑞 𝜌_∞𝑐_𝑝𝑇_∞ 𝑔

)

² 5 𝐷^∗ = ( ^{490 000} 1,2 ∗ 1000 ∗ 293 9,81⁾ 2/5 = 0,723311 𝑚

δx = 0,04 𝑚 (Den största sidan på kontrollvolymerna runt brandkällan)

10 <^𝐷 ∗ δx ^{< 20 ⇒𝐾𝑜𝑟𝑟𝑒𝑘𝑡 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑔𝑎𝑛𝑑𝑒} 𝐷^∗ δx ⁼ 0,723311 0,04 ^{= 18,08 ⇒𝐾𝑜𝑟𝑟𝑒𝑘𝑡} 𝐺𝑟𝑖𝑑𝑐𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑎𝑣 𝑠𝑡𝑜𝑟𝑙𝑒𝑘𝑒𝑛 0,04 𝑚 ℎ𝑎𝑟 𝑡𝑖𝑙𝑙ä𝑚𝑝𝑎𝑡𝑠

Bilaga 3 – Beräkning av Heat release rate per units area (HRRPUA) (Avsnitt 2.8.2) 𝑞´´ = 𝑞/𝐴_𝑓[kW/𝑚²] Där, 𝐴_𝑓 = 𝐴𝑟𝑒𝑎𝑛 𝑏𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒𝑛 𝑣𝑒𝑟𝑘𝑎𝑟 𝑝å

[

𝑚²

]

𝑞(𝐻𝑅𝑅) = 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑢𝑡𝑣𝑒𝑐𝑘𝑙𝑖𝑛𝑔 = 490 𝑘𝑊 𝑞´´(𝐻𝑅𝑅𝑃𝑈𝐴) = ⁴⁹⁰ 0,7 ∗ 0,7^{= 1000 𝑘𝑊/𝑚} 2= 1 𝑀𝑊/𝑚² 𝑉ä𝑟𝑑𝑒𝑡 𝑓ö𝑟 𝐻𝑅𝑅𝑃𝑈𝐴 𝑣𝑎𝑟 𝑠𝑎𝑚𝑚𝑎 𝑓ö𝑟 𝑠𝑎𝑚𝑡𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑠𝑐𝑒𝑛𝑎𝑟𝑖𝑜𝑛

Bilaga 4 – Beräkningar av Fire Spread för scenario 1 och 2 (Avsnitt 2.8.2) 𝑆 = ^α 𝜋𝑞^'' Där, 𝑆 = 𝑆𝑝𝑟𝑖𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠ℎ𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡𝑒𝑛 [𝑚/𝑠] α = Tillväxtkoefficienten [kW/𝑠²] 𝑞´´ = 𝐻𝑅𝑅𝑃𝑈𝐴 [𝑘𝑊/𝑚²]

Scenario 1 – Fast tillväxthastighet

𝑆 = ^α

𝜋𝑞^''⁼

0,047

𝜋 ∗ 1000^{= 0,003867 𝑚/𝑠}

Scenario 1 – Fast tillväxthastighet

𝑆 = ^α

𝜋𝑞^''⁼

0,0029

Bilaga 5 – Ekvationer och räkneexempel flöde per 2 s och summa

(Avsnitt 4.3)

Här följer ekvationerna som nyttjas när Flöde* och Summa har beräknats utifrån datan som erhållits från PFS (Flöde).

Flöde* för Rad X har beräknats enligt följande ekvation:

Flöde* (Rad X) = (Flöde (Rad X-1) +Flöde (Rad X)) /2 + Flöde (Rad X)

Summa är beräknad genom följande ekvation för rad fyra och neråt i:

Summa (Rad X) = Flöde* (Rad 1) +Flöde* (Rad 2) +…+ Flöde* (Rad X-1) + Flöde* (Rad X)

Summa för Rad 1:

Summa (Rad 1) = Flöde* (Rad 1)

Summa för Rad 2:

Summa (Rad 2) = Flöde* (Rad 1) +Flöde* (Rad 2)

Summa för Rad 3:

Summa (Rad 3) = Flöde* (Rad 1) +Flöde*(Rad 2) + Flöde* (Rad 3)

FDS- Utdata PFS Beräkningar

Exempel 1:

Beakta rad 2 (tidssteg 46): Flöde (Rad 2) = 19,1 l/s Flöde (Rad 1) = 5,0 l/s

Flöde* (Rad 2) = (19,1+5,0)/2 + 19,1= 31,15 l/2s

Flödet vid tidsteg 45 antas alltså vara medelvärdet av tidssteg 44 och 46: Flöde (tidssteg 45) = (19,1+5,0)/2 = 12,05 l/s

Exempel 2:

Beakta rad 1 (tidsteg 44), denna rad beräknas annorlunda för att det inte finns något värde innan:

Flöde* (Rad 1) =2* Flöde (Rad 1) Flöde* (Rad 1) =2*5,0=10,0 l/2s

Tidsteget 44s har flödet alltså bara fördubblats. Detta medför dock att värdet blir lite för högt men det är på den konservativa sidan och påverkar inte nämnvärt.

Tid [s] Temp bulb [ ͦC] Temp vid tilluft [ ͦC] Tryck [Pa] Flöde [l/s] Flöde [l/2s] Summa [l]

44,0 25,6 45,7 54,9 5,0 10,0 10,0 46,0 26,5 50,4 80,9 19,1 31,2 41,2 48,0 27,7 61,8 88,7 22,0 42,6 83,8 50,0 29,2 63,3 100,3 25,2 48,8 132,6 52,0 30,5 63,4 92,5 22,9 47,0 179,6 54,0 32,2 71,0 102,8 26,3 50,9 230,5 56,0 33,8 69,6 155,8 37,8 69,9 300,4 58,0 35,4 71,5 193,9 44,3 85,4 385,8 60,0 37,4 82,2 183,4 43,2 87,0 472,8 62,0 39,4 91,9 220,3 49,7 96,2 569,0 64,0 41,4 83,3 223,3 49,5 99,1 668,1 66,0 43,9 93,9 276,7 57,7 111,3 779,4 68,0 46,1 94,6 326,6 63,9 124,7 904,1 70,0 48,6 111,0 351,8 68,2 134,3 1 038,4 72,0 52,4 109,4 331,8 65,7 132,7 1 171,1 74,0 55,8 113,2 368,6 70,3 138,3 1 309,4 76,0 58,9 118,3 354,3 69,1 138,8 1 447,8 78,0 62,8 125,5 389,5 73,8 145,3 1 593,1 80,0 66,6 137,3 353,3 70,6 142,8 1 735,9 82,0 70,3 145,5 327,2 68,2 137,6 1 873,4

Exempel 3:

Beakta rad 5 (tidssteg 52): Flöde (Rad 5) = 22,9 l/s Flöde (Rad 4) = 25,2 l/s

Flöde* (Rad 5) = (22,9+25,2)/2 + 25,2= 49,25 l/2s

Flödet vid tidsteg 51 antas alltså vara medelvärdet av tidssteg 50 och 52: Flöde (tidssteg 51) = (22,9+25,2)/2 = 24,05 l/s

Bilaga 6 – Indatafil FDS, Scenario 1: Fast-brand Fast3.fds

Generated by PyroSim - Version 2017.1.0209 2020-sep-29 20:15:43

&HEAD CHID='Fast3', TITLE='Fast-brand'/ &TIME T_END=100.0/

&DUMP RENDER_FILE='Fast3.ge1', COLUMN_DUMP_LIMIT=.TRUE., DT_DEVC=2.0, DT_HRR=2.0, DT_RESTART=300.0/

&MESH ID='Hotellrum', IJK=155,120,65, XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,0.0,2.6/

&REAC ID='Reaction1', FUEL='REAC_FUEL', C=4.56, H=6.56, O=2.34, N=0.4, CO_YIELD=0.1, SOOT_YIELD=0.1, HEAT_OF_COMBUSTION=2.0E4, RADIATIVE_FRACTION=0.35/ &PROP ID='Default', QUANTITY='LINK TEMPERATURE', ACTIVATION_TEMPERATURE=57.0, RTI=50.0/

&DEVC ID='Syremätare tak', QUANTITY='VOLUME FRACTION', SPEC_ID='OXYGEN', XYZ=3.0,2.4,2.0/

&DEVC ID='Temp över bulb', QUANTITY='TEMPERATURE', XYZ=3.6,2.4,2.3/ &DEVC ID='Sprinkleraktivering', PROP_ID='Default', XYZ=3.6,2.4,2.3/

&DEVC ID='Syremätare mitten', QUANTITY='VOLUME FRACTION', SPEC_ID='OXYGEN', XYZ=3.0,2.4,1.2/

&DEVC ID='Tryck tilluft (15 cm ned)', QUANTITY='PRESSURE', XYZ=3.0,4.7,2.25/ &DEVC ID='LAYER->HEIGHT', QUANTITY='LAYER HEIGHT',

XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&DEVC ID='LAYER->LTEMP', QUANTITY='LOWER TEMPERATURE', XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&DEVC ID='LAYER->UTEMP', QUANTITY='UPPER TEMPERATURE', XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&DEVC ID='Temp tilluft', QUANTITY='TEMPERATURE', XYZ=3.0,4.7,2.25/ &DEVC ID='Temp vid tryck', QUANTITY='TEMPERATURE', XYZ=2.2,4.7,2.25/ &DEVC ID='FLOW', QUANTITY='VOLUME FLOW', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.3,2.3/ &DEVC ID='FLOW01', QUANTITY='VOLUME FLOW', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.4,2.4/ &DEVC ID='FLOW02', QUANTITY='VOLUME FLOW', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.25,2.25/ &DEVC ID='FLOW03', QUANTITY='VOLUME FLOW', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.5,2.5/

&MATL ID='GYPSUM',

FYI='NBSIR 88-3752 - ATF NIST Multi-Floor Validation', SPECIFIC_HEAT=1.09, CONDUCTIVITY=0.17, DENSITY=930.0/ &SURF ID='Gips', RGB=255.0,102.0,0.0, BACKING='VOID', MATL_ID(1,1)='GYPSUM', MATL_ID(2,1)='GYPSUM', MATL_MASS_FRACTION(1,1)=1.0, MATL_MASS_FRACTION(2,1)=1.0, THICKNESS(1:2)=0.013,0.013/

&SURF ID='Surface01', COLOR='RED',

TEXTURE_MAP='psm_fire.jpg', HRRPUA=1000.0/

&OBST ID='Obstruction', XB=1.7,1.8,0.0,2.7,0.0,2.6, SURF_ID='Gips'/ &OBST ID='Obstruction', XB=0.0,1.8,2.7,2.8,0.0,2.6, SURF_ID='Gips'/ &OBST ID='Obstruction', XB=5.0,5.68,0.32,1.0,0.0,0.48, SURF_ID='INERT'/ &OBST ID='Obstruction', XB=0.0,0.08,0.0,4.8,0.0,2.5, RGB=240.0,240.0,240.0, TRANSPARENCY=0.6, SURF_ID='Gips'/

&OBST ID='Obstruction', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.3,2.5, SURF_ID='INERT'/ &OBST ID='Obstruction', XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,2.4,2.5, RGB=240.0,240.0,240.0, TRANSPARENCY=0.14902, SURF_ID='Gips'/

&HOLE ID='Hole', XB=0.7,1.6,2.7,2.8,-0.004,2.0/ &HOLE ID='Hole', XB=-0.1,0.2,4.0,4.28,-0.004,0.04/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [XMAX]', SURF_ID='Gips', XB=6.0,6.0,0.0,4.8,0.0,2.6/ &VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [XMIN]', SURF_ID='OPEN',

XB=-0.2,-0.2,0.0,4.8,0.0,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [YMAX]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,4.8,4.8,0.0,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [YMIN]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,0.0,0.0,0.0,2.6/ &VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [ZMAX]', SURF_ID='OPEN',

XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,2.6,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [ZMIN]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,0.0,0.0/ &VENT ID='Brand', SURF_ID='Surface01', XB=5.0,5.68,0.32,1.0,0.48,0.48,

SPREAD_RATE=0.003867, XYZ=5.34,0.66,0.48/

&VENT ID='Utsida', SURF_ID='HVAC', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.5,2.5/ &VENT ID='Insida', SURF_ID='HVAC', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.3,2.3/

&HVAC ID='INNE', TYPE_ID='NODE', DUCT_ID='Frånluftsdon', VENT_ID='Insida'/ &HVAC ID='UTE', TYPE_ID='NODE', DUCT_ID='Frånluftsdon', VENT_ID='Utsida'/ &HVAC ID='Fläkt', TYPE_ID='FAN', RAMP_ID='Fläkt_RAMP_ID'/

&RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.0, F=0.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.03, F=-50.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.035, F=-100.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.043, F=150.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.055, F=-150.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.061, F=-300.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.071, F=-400.0/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBX=1.2/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBY=4.7/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBY=2.4/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBX=5.35/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBX=5.35/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBY=2.4/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBX=1.2/

&SLCF QUANTITY='PRESSURE', VECTOR=.TRUE., PBZ=2.3/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBZ=2.3/

Bilaga 7 – Indatafil FDS, Scenario 2: Slow- brand Slow.fds

Generated by PyroSim - Version 2017.1.0209 2020-okt-01 15:09:02

&HEAD CHID='Slow', TITLE='Fast-brand'/ &TIME T_END=600.0/

&DUMP RENDER_FILE='Slow.ge1', COLUMN_DUMP_LIMIT=.TRUE., DT_DEVC=2.0, DT_HRR=2.0, DT_RESTART=300.0/

&MESH ID='Hotellrum', IJK=155,120,65, XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,0.0,2.6/

&DEVC ID='Syremätare tak', QUANTITY='VOLUME FRACTION', SPEC_ID='OXYGEN', XYZ=3.0,2.4,2.0/

&DEVC ID='Temp över bulb', QUANTITY='TEMPERATURE', XYZ=3.6,2.4,2.3/ &DEVC ID='Sprinkleraktivering', PROP_ID='Default', XYZ=3.6,2.4,2.3/

&DEVC ID='Syremätare mitten', QUANTITY='VOLUME FRACTION', SPEC_ID='OXYGEN', XYZ=3.0,2.4,1.2/

&DEVC ID='Tryck tilluft (15 cm ned)', QUANTITY='PRESSURE', XYZ=3.0,4.7,2.25/ &DEVC ID='LAYER->HEIGHT', QUANTITY='LAYER HEIGHT',

XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&DEVC ID='LAYER->LTEMP', QUANTITY='LOWER TEMPERATURE', XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&DEVC ID='LAYER->UTEMP', QUANTITY='UPPER TEMPERATURE', XB=3.0,3.0,2.4,2.4,0.0,2.4/

&MATL ID='GYPSUM',

&SURF ID='Surface01', COLOR='RED',

TEXTURE_MAP='psm_fire.jpg', HRRPUA=1000.0/

&OBST ID='Obstruction', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.3,2.5, SURF_ID='INERT'/ &OBST ID='Obstruction', XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,2.4,2.5, RGB=240.0,240.0,240.0, TRANSPARENCY=0.14902, SURF_ID='Gips'/

&HOLE ID='Hole', XB=0.7,1.6,2.7,2.8,-0.004,2.0/ &HOLE ID='Hole', XB=-0.1,0.2,4.0,4.28,-0.004,0.04/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [XMAX]', SURF_ID='Gips', XB=6.0,6.0,0.0,4.8,0.0,2.6/ &VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [XMIN]', SURF_ID='OPEN',

XB=-0.2,-0.2,0.0,4.8,0.0,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [YMAX]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,4.8,4.8,0.0,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [YMIN]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,0.0,0.0,0.0,2.6/ &VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [ZMAX]', SURF_ID='OPEN',

XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,2.6,2.6/

&VENT ID='Mesh Vent: Hotellrum [ZMIN]', SURF_ID='Gips', XB=-0.2,6.0,0.0,4.8,0.0,0.0/ &VENT ID='Brand', SURF_ID='Surface01', XB=5.0,5.68,0.32,1.0,0.48,0.48,

SPREAD_RATE=9.608E-4, XYZ=5.34,0.66,0.48/

&VENT ID='Utsida', SURF_ID='HVAC', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.5,2.5/ &VENT ID='Insida', SURF_ID='HVAC', XB=1.0,1.1,1.5,1.6,2.3,2.3/

&RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.0, F=0.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.03, F=-50.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.035, F=-100.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.043, F=-150.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.055, F=-200.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.061, F=-300.0/ &RAMP ID='Fläkt_RAMP_ID', T=0.071, F=-400.0/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBX=1.2/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBY=4.7/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBY=2.4/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBX=5.35/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBX=5.35/ &SLCF QUANTITY='PRESSURE', PBY=2.4/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBX=1.2/

&SLCF QUANTITY='PRESSURE', VECTOR=.TRUE., PBZ=2.3/ &SLCF QUANTITY='TEMPERATURE', PBZ=2.3/

In document Sprinklers påverkan på ventilationsbrandskydd (Page 54-74)