Resultatets kvalitet

Föreställningen om vad som är kvalitet i kvalitativa metoder är fundamentalt enligt Larsson (2005), för att kunna bedöma forskningens kvalité. Han räknar upp några kvalitetskriterier vars syfte är att bidrag till god forskning, där han utgår från följande aspekter; kvalitet i framställningen som helhet, kvalitet i resultatet samt validitetskriterier. Här nedan kommer jag redogöra för hur jag i denna studie har förankrat dessa aspekter.

Kvalitet i framställningen som helhet

I studien har jag redovisat för min förförståelse, eftersom all sanning är relativ och därmed finns det alltid ett perspektivtagande bakom varje utsaga. I studien har förförståelsens olika varianter redovisas med hjälp av att belysa tidigare forskning och den teoretiska ramen, vilket utgör viktiga aspekter i tolkningsförfarandet. De personliga erfarenheterna samt den valda teorin är av relevans enligt Larsson (2005), för att göra tolkningen tydlig för läsaren. Vidare kan en reflexiv perspektivmedvetenhet över resultat i förhållande till dess kontext visa på hur resultatet är konstruerat (2005). Vilket är av stor relevans i en fallstudie där resultatet ständigt speglas mot fallet och den dynamik som är specifikt i det avgränsade system som en fallstudie utgör.

Vidare belyser Larsson (ibid) vikten av att det löper en röd tråd mellan forskningsfråga, datainsamling och analysteknik, det ger studien en intern logik, vilket underlättar läsarens kunskaps inhämtning. I dennas studie har forskningsfrågan presenterats ur en nulägesbeskrivning i dagens skola, samt vilka styrdokument som styr skolans verksamhet. Utifrån tidigare forskning och teori har data samlats in från empirin. I analysförfarandet har tematiseringen utgått från teoriramen. För att tydligöra studiens konstruktion i resultatdiskussionen, ges en återkoppling till problemställningen och tidigare forskningsläge samt vad den aktuella studien bidrar med till forskningsfältet. Genom att belysa delarna i helheten skapas en harmoni vilket pekar på god forskning (Larsson, ibid).

Kvalitetet hos resultatet

Syftet med denna studie är att gestalta förankringsprocessen och värdegrundsarbetet på ett nytt sätt så att fenomenet ges ny innebörd. För att möjliggöra generaliserbarhet i denna studie är det därför av vikt att fallet är fylligt i sin beskrivning så att läsaren kan bedöma om denna kan bruka den i sitt eget sammanhang. Innebördsrikedomen ökar tolkningens värde och utgör därmed ett centralt värde (Larsson, ibid).

Resultatet i studien vilar på den teoriram som har presenterats, där samma begrepp används för att tydligöra en inre struktur och tydlighet, vilket också bestyrks av analysförfarandet. Citaten ur rådata presenteras i sin kontext och åtföljs av en tolkning av det sagda för att framhäva och tydligöra strukturen.

I dennas studie är syftet att gestalta empirin i ljuset av tolkningsteorins begrepp. Enligt Larsson (ibid) handlar det om att bygga en bro mellan fallet och en mer allmängiltig kunskap.

37 Validitetskriterier

Validitet handlar om att data, argument och resonemang skall kunna falla tillbaka på empirin, kunskapen skall ha en empirisk förankring och därmed vara möjlig att prövas. I denna process spelar argumentationen en viktig roll, i interaktionen med läsaren konstrueras, förhandlas och fastläggs vad giltig kunskap är. Därmed är en lyckad gestaltning av betydelse för att övertyga läsaren (Larsson, ibid).

Vilket jag tidigare har nämnt är trianguleringen i fallstudien ett viktigt inslag för ökad trovärdighet till tolkningarna. Samstämmighet mellan olika källorna är ett tecken på validitet eftersom de utgörs av flera oberoende observatörer med liknande erfarenheter.

Slutligen ökar kvalitén i analysen om rådata hanteras på ett sådant sätt att inga motsägelser uppstår mellan tolkningen (helheten) och enskild data (delarna). Det handlar om att få ihop delarna med helheten. Detta är givetvis inte helst problemfritt, men visar på gott omdöme om forskaren har försökt nå så långt som möjligt (Larsson, ibid).

38

8 Referenslista

Litteratur:

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Berg, L. B. (2009). Qualitative research methods. Boston: Allyn &Bacon Bryman, A.(2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Fägerborg, E. (1999). ). Etnologiskt fältarbete. I L., Kaijser, & M., Öhlander (Red.), Intervjuer (s. 55-71).Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, B. S.(2006). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Olivestam, E. C., & Thorsén, H. (2008). Värdegrund i förskola och skola. Om värdegrund, yrkesidentitet och praktik . Göteborg: Rebus förlag.

Orlenius, K. (2001). Värdegrunden- finns den? Stockholm: Runa förlag.

Philipson, S. (2011). Kan en värdegrund skapa framgång? Lund: Studentlitteratur.

Pripp, O. (1999). ). Etnologiskt fältarbete. I L., Kaijser, & M., Öhlander (Red.), Reflektion och etik (s. 41-53).Lund: Studentlitteratur

Vallenberg Roth, A. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. Yin, K. R. (2006). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber.

Zackari, G., & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Utbildningsdepartementets värdegrundsprojekt. Stockholm: Danagårds grafiska.

Ödman, P-J. (2007).Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Göteborg: Nordstedts.

Artiklar:

Colnerud, G. (2004). Värdegrunden som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), 81-98.

Karlsson, L. (2005). En pedagogisk situation förändring, arbetet och den nya ohälsan. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(3/4), 271-285.

39 Lindeman, M., & Verkasalo, M.(2010). Measuring Values With the Short Schwartz´s Value Survey. Journal of Personality Assessment, 85(2),170-178.

Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 230-246.

Schwartz, S. H., Cieciuch, J., Vecchione, M., Davidov, E., Fischer, R., Beierlein, C., Ramos, A., Verkasalo, M., Lönnqvist, J-E., Demirutku, K., Dirilen-Gumus, O., Konty, M. (2012). Refining the Theory of Basic Individual Values. Journal of Personality and Social Psychology, 2012, 103:4, s. 663–688.

Vetenskapsrådet. (1990) Forskningsetiska principer inom humanistiska- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Stockholm: Elanders Gotab.

Avhandlingar:

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. (Avhandling, Linköping Studies in Behavioural Science, 144). Linköping.

Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och

samverkan.(Avhandling) Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Mattlar, J. (2008). Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andra språk (1995-2005). (Avhandling, Studia Didactica Upsaliensa 1654-8426; 1, 215). Uppsala.

Norberg, K. (2004). The school as a Moral Arena. Consitutive values and deliberation in Swedish curriculum practice. (Avhandling, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 73). Umeå: Umeå universitet Print & Media.

Nykänen, P. (2008). Värdegrund, demokrati och tolerans – om skolans fostran i ett

mångkulturellt samhälle (Doktorsavhandling, Filosofiska intuitionen, Göteborgs universitet, filosofiska meddelanden röda serien, 41). Göteborg.

Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag, interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (Avhandling, Linköping Studies in Education and Psychology, 105). Linköping. Rapporter:

Brajas, J., Gustavsson, M.,& Ekberg, K. (2006). Hälsofrämjande arbetsplats- att skapa möjligheter för lärande och hälsa (IHS Rapport 2006:2). Linköping: LiU-Tryck. http.//www.ep.liu.se/ea/ihs/

Lindgren, J. (2003). Värdegrund i skola och forskning 2001. Umeå: Värdegrundscentrum, Umeå universitet.

40 Lundquist, C. (2002). Skolans mångfald-mångfaldsuttryck från nationell nivå till den lokala skolans praktik. (ThemEs- Themes on Migration and Ethnic Studies; ISSN 1101-7570; 6). Linköping: Linköping University Electronic press.

Internetkällor:

Kohlbacher, F.(2006). The Use of Qualitative Content Analysis in case Study Research. FQS: Forum Qualitative Social Research, 7 (1) http.//www.qualitative-research.net/fqs/. Hämtat 2014-05-07.

Nationalencyklopedin, 2014. http://www.ne.se/sok?q=v%C3%A4rdegrund Hämtat 2014-04- 09.

Läroplanen 2011.http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 Hämtat 2014-04-10.

PISA- resultat 2012, OECD. http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results- overview.pdf Hämtat 2014-04-06.

Schwarts, S.H.(2012). An overview of the Schwartz Theory of Basic Values. International Assocation for Cross-Cultural Psychology. http://scholarworks.gvsu.edu/orpc/vol2/iss1/11/ Hämtat 2014-04-16.

Skolinspektionen. http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/ Hämtat 2014- 04-11.

Skollagen 2010:800. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Hämtad 2014-04-10.

Skolverkets sammanställning av PISA- rapport, http://www.skolverket.se/om- skolverket/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3204 Hämtat 2014-04-06.

Utbildningsdepartementet, Den nya skollagen. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/142364. Hämtat 2014-04-10.

41