Denna studies resultat visar att anhörigas upplevelse av stroke är högst individuell, men att likheter som stress, oro och ångest finns representerad. Vi anser att det behövs forskas mer kring vilka resurser, i form av stöd och information, som finns tillgängliga för anhöriga och den strokedrabbade i deras framtida liv.
Wallström (2010) menar att större delen av den befintliga forskningen är inriktad mot att det mestadels är makan som vårdar sin anhörige. Det har visat sig att makar har ett större socialt nätverk kring sig gällande omsorgen än vad makor har. Detta är något som vi sett framkommit i vår sökning efter forskning. Därför ser vi ett ökat forskningsbehov gällande hur makar upplever att vårda sina anhöriga.
12. Slutsatser
Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelse när en närstående drabbats av stroke och överlevt. Resultat vi fann av den systematiska litteraturstudien visade att anhöriga till strokedrabbade upplever en sämre livskvalité och minskat välbefinnande efter stroken, samt att livet tar en ny vändning. Genom att sjuksköterskan har denna kunskap om hur anhöriga upplever att vårda närstående i hemmet kan mer information och stöd ifrån vårdens sida ges och en större förståelse skapas kring anhörigas situation. Vården bör vara individuellt anpassad efter patienten och deras anhöriga för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett gott bemötande och därmed en god vård.
Referenser
Alexander, T., & Wilz, G. (2010). Family caregivers: gender differences in adjustment to stroke survivors' mental changes. Rehabilitation Psychology, 55(2), 159-169
Arabit, L. (2008). Coping strategies of Latino women caring for a spouse recovering from a stroke: a grounded theory. Journal Of Theory Construction & Testing, 12(2), 42-49
Björklund, L. (2011). Hur ska jag orka? En bok om att vårda en anhörig. Örebro: Libris Förlag
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Draper, P., & Brocklehurst, H. (2007). The impact of stroke on the well-being of the patient's spouse: an exploratory study. Journal Of Clinical Nursing, 16(2), 264-271
Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur & Kultur: Stockholm
Forsberg-Wärleby, G., Möller, A., & Blomstrand, C. (2002a). Spouses of first-ever stroke patients: their view of the future during the first phase after stroke. Clinical Rehabilitation, 16(5), 506-514
Forsberg-Wärleby, G., Möller, A., & Blomstrand, C. (2002b). Spouses of first-ever stroke victims: sense of coherence in the first phase after stroke. Journal Of Rehabilitation Medicine (Taylor & Francis Ltd), 34(3), 128-133
Forsberg-Wärleby, G., Möller, A., & Blomstrand, C. (2004). Life satisfaction in spouses of patients with stroke during the first year after stroke. Journal Of Rehabilitation Medicine (Taylor & Francis Ltd), 36, 4-11
Fredriksson, U. (2009). Dagen när allt förändrades. Stroke ur anhörigas perspektiv. Gnosjö: Min bok
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.115-124). Lund: Studentlitteratur
Gottsäter, A. (2007). Riskfaktorer för cerebrovaskulär sjukdom. I T. Mätzsch & A. Gottsäter (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s.39-44). Lund: Studentlitteratur
Green, T., & King, K. (2009). Experiences of male patients and wife-caregivers in the first year post-discharge following minor stroke: a descriptive qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 46(9), 1194-1200
Hedner, L. (2010). Stroke. I L. Pavo Hedner (Red.), Invärtesmedicin (s.69-76). Lund: Studentlitteratur
Hellström I., & Carlander, I. (2010). Närstående i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (s.75-90). Lund: Studentlitteratur
Hernborg, A. (2011). Stroke – slaganfall. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stroke--slaganfall/ [20 januari, 2012]
Jahren Kristoffersen, N. (2005). Omvårdnad – kunskap och kompetens. I N. Jahren
Kristoffersen, F. Nortvedt & E.-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad 1 (s. 215- 257). Stockholm: Liber AB
Jeppsson Grassman, E. (2003). Anhöriginsatser och medborgarengagemang. I E. Jeppsson Grassman (Red.), Anhörigskapets uttrycksformer (s.23-54). Lund: Studentlitteratur
Johansson, L. (2007). Anhörig – omsorg och stöd. Lund: Studentlitteratur
Kirkevold, M. (2002). Ett slag drabbar hela familjen. I M. Kirkevold & K. Strømsnes Ekern (Red.), Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (s. 155-179). Stockholm: Liber AB
Kristensson Ekwall, A. (2004). Äldre med vård och omsorgsbehov. I G. Östlinder (Red.), Närståendes behov. Omvårdnad som akademiskt ämne III (s. 73-82) Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Kylberg, U & Lindell, E. (2002). Omvårdnad vid långvariga sjukdomstillstånd. Lund: Studentlitteratur
Larson, J., Franzén-Dahlin, A., Billing, E., von Arbin, M., Murray, V., & Wredling, R. (2006). The impact of gender regarding psychological well-being and general life situation among spouses of stroke patients during the first year after the patients' stroke event: a longitudinal study. International Journal Of Nursing Studies, 45(2), 257-265
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur
Nationella Strokekampanjen. (2011). Om kampanjen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://strokekampanjen.se/om [27 januari, 2012]
Orsholm, I. (2003). Anhörigskapets förankring – i tid och rum. I E. Jeppsson Grassman (Red.), Anhörigskapets uttrycksformer (s.55-86). Lund: Studentlitteratur
Petersson, J. (2007) Klinisk undersökning. I T. Mätzsch & A. Gottsäter (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s.121-136). Lund: Studentlitteratur
Pettersson, I., Berndtsson, I., Appelros, P., & Ahlström, G. (2005). Lifeworld perspectives on assistive devices: lived experiences of spouses of persons with stroke. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 12(4), 159-169
Polit, D.-F., & Beck, C.-T. (2004). Nursing Research. Principles and Methods. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins
Sand, A.-B. (2002). Anhörigvård. Arbete, ansvar, kärlek, försörjning. Lund: Studentlitteratur
Signäs, G. (2011). Stroke. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stroke-/ [20 januari, 2012]
Socialstyrelsen. (2006). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Lindesberg: Bergslagens Grafiska AB
Socialstyrelsen. (2010). Stöd till anhöriga. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.anhoriga.se/Documents/Nyhetsdokument/Anhorigbroschyr_SoS%5B1%5D.pdf [27 januari, 2012]
STROKE – Riksförbundet. (2011). Vad är TIA? [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.strokeforbundet.se/show.asp?si=538&sp=442&go=Vad är TIA? [20 januari, 2012]
Svensson, L. (2007). Neurologiska sjukdomar. I N. Grefberg & L.-G. Johansson (Red.), Medicinboken. Vård av patienter med invärtes sjukdomar (s. 517-584). Stockholm: Liber AB
Terént, A. (2007). Stroke – hur man förebygger och behandlar. Västerås: Ica Bokförlag
Terént, A. (2009). Cerebrovaskulär sjukdom. I F. Lindgärde, T. Thulin & J. Östergren (Red.), Kärlsjukdom. Vaskulär medicin (s. 269-302). Lund: Studentlitteratur
Wallengren, C., Friberg, F., & Segesten, K. (2008). Like a shadow -- on becoming a stroke victim's relative. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 22(1), 48-55
Wergeland, A., Ryen, S., & Olsén, T.-G. (2002). Omvårdnad vid stroke. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 779-801). Stockholm: Liber AB
White, C., Mayo, N., Hanley, J., & Wood-Dauphinee, S. (2003). Evolution of the caregiving experience in the initial 2 years following stroke. Research In Nursing & Health, 26(3), 177-189
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan klinisk forskning och verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Databassökningen CINAHL 2012-01-20
Sökord Antal artiklar Lästa abstract Lästa i fulltext Valda
artiklar 1. Stroke 5704 - - - 2. Family 18073 - - - 3. Attitude 13416 - - - 4. Quality of life 9378 - - - 5. Spouse 413 - - - 1+2+3 19 10 6 4 1+2+4 30 16 6 3 1+3+5 1 1 1 1 1+4+5 4 2 2 2 1+2+5 4 4 3 1 MEDLINE 2012-01-23
Sökord Antal artiklar Lästa abstract Lästa i fulltext Valda
artiklar 1. Stroke 20255 - - - 2. Family 101490 - - - 3. Attitude 30603 - - - 4. Quality of life 27706 - - - 5. Spouse 1586 - - - 1+2+3 54 13 6 4 1+2+4 55 10 4 4 1+3+5 2 2 1 1 1+4+5 6 5 2 1 1+2+5 6 4 2 1
Bilaga 2. Exempel på analysprocessen Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Kategori Man når en vändpunkt i
närvaro av den strokedrabbade. Man blir medveten om sin egen styrka & söker kunskap för att få stabilitet i situationen.
Anhöriga upplever att det kommer en vändpunkt där de ökar sina kunskaper och sin styrka gällande stroken.
Vändpunkt Vändpunkt och framtidssyn
Det verkar vara ett samband mellan graden av patientens funktionsnedsättning och hur de anhöriga upplever sin psykologiska situation Graden av funktionsnedsättning påverkar anhörigas psykiska situation Stress Anhörigas upplevelse av funktionsnedsättn ingen
Vid en enbart kroppslig funktions-nedsättning har anhöriga en mer positiv framtidssyn gentemot om patienten även har en kognitiv svikt.
Graden av
funktionsnedsättning avgör anhörigas framtidssyn
Synen på framtiden Vändpunkt och framtidssyn
Både makar och makor upplevde en förbättrad
livskvalitet under 12 månader efter stroken, men makar hade överlag en bättre livskvalitet än makorna. Makor till strokedrabbade upplever en lägre livskvalitet och välbefinnande än makar Livskvalitet Livssituation
För att hemsituationen ska vara hållbar, och för
makorna/makarna ska kunna vårda sin närstående hemma, upplever anhöriga hjälpmedel som en förutsättning för att det ska fungera.
Hjälpmedel är en förutsättning för att anhöriga ska kunna vårda sina
närstående i hemmet
Hjälpmedel Stöd i vardagen
Latinamerikanska kvinnor upplever vårdandet som en skyldighet, vilket upplevs som stressande. Dock upplever de att de hittar copingstratergier, såsom socialt nätverk, religion och egentid.
Copingstratergier, såsom socialt nätverk och egentid, hjälper de anhöriga i vårdandet.
Makor upplever en större ångest och depression än makar direkt efter stroken. Efter 15 månader visade sig detta vara tvärtom. Makorna har lättare att acceptera de kognitiva besvären än makarna.
Makor upplever generellt mer ångest och depression än makar, men har också lättare att anpassa sig. Makor/ makars upplevelse av stroken Livssituation Anhörigas känsla av sammanhang är associerad med livet innan stroke, men har inget samband med strokens svårigheter. Däremot är känslan av sammanhang starkt associerad med anhörigas framtidssyn.
Känsla av
sammanhang är av stor betydelse för det framtida livet
Känsla av sammanhang
Vändpunkt och framtidssyn
Patienten och deras makor lägger tid och energi på att återta kontrollen över sina liv efter en stroke i ett led att integrera förändringarna i dem själva och i förhållandet i deras nya livsmönster.
Upplevelsen av sin egen roll i livet förändras efter en stroke
Roller förändras Livssituation
Hälsorelaterad- och total livskvalitet tenderar att vara sämre hos anhöriga hos
strokedrabbade, särskilt om det föreligger kognitiva
svårigheter.
Anhöriga upplever både sämre
hälsorelaterad livskvalitet och total livskvalitet i
samband med stroken.
Livskvalitet Livssituation
Innan stroken upplevde makarna/makorna en bättre livssituation gällande bland annat vardagsliv, socialt liv och partnerrelationer. Efter stroke upplever makar/makor till patienter med
senso-motorisk nedsättning en sämre livssituation gällande fritid och egentid, medan de anhöriga till patienter med kognitiva ned-sättningar var mindre nöjda med sin parrelation.
Anhöriga upplevde en bättre livssituation innan stroke. Sensomotoriska svårigheter och kognitiv svikt sänkte de anhörigas livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitén varierar med funktions-nedsättningen Anhörigas upplevelse av funktionsnedsättn ingen
Bilaga 3
Kvalitetsbedömningsprotokoll för kvalitativa studier
1. Beskrivning av studien ……….
2. Finns tydlig avgränsning/problemformulering? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
3. Patientkaraktäristiska Ο Antal Ο Ålder Ο Kön
4. Finns etiskt resonemang? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
5. Urval?
-Relevant? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
- Strategiskt? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
6. Metod
- Är urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej - Är datainsamling tydlig beskriven? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej - Är analysen tydligt beskriven? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej 7. Kommunicerbarhet
- Redovisas resultat klart och tydligt? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande till teoretisk
referensram? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
- Genereras teorin? Ο Ja Ο Nej Ο Vet ej
8. Huvudfynd
- Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? ………..
Är beskrivning/analys adekvat? ………..
9. Sammanfattande bedömning av kvalitet Ο Låg Ο Medel Ο Hög (60-70%) (71-80%) (81-100%)
Bilaga 4
Kvalitetsbedömningsprotokoll för kvantitativa studier
1. Beskrivning av studien ………..
2. Forskningsmetod Ο RCT Ο CCT Ο kontrollgrupper