Resultatsammanfattning

Det har framkommit i resultatet att lärarnas kunskaper och kompetenser inom ämnesområdet påverkar undervisningen. Bristen på kompetens och material gör att lärare upplever svårigheter att undervisa om ämnesområdet, vilket kan vara en orsak till att det inte finns med i den planerade undervisningen utan behandlas spontant efter visat intresse. I resultatet går det att uttolka att det finns en relation mellan ämnesområdet och skolans värdegrund då samtliga lärare menar att undervisningen ofta sker i samband med mänskliga rättigheter och allas lika värde. Utöver lärares tolkningar av värdegrunden, finns det inga tydliga riktlinjer för hur lärare kan bemöta konservativa värderingar i undervisningen, istället måste de utgå från sunt förnuft. Det framgår att elevers värderingar som upplevs stå i konflikt med värdegrunden kan bemötas med en tydlig markering och gärna med ett argument om varför eleven uttrycker sig så. Ett främjande arbete mot sådana värderingar bör vara både enskilda samtal med inblandade elever, samt helklassdiskussioner kring ämnesområdet i relation till jämställdhet, människans likheter och olikheter.

På olika sätt uttrycker lärarna att religionskunskapsundervisningen lämnar utrymme för att undervisa om sexualitet och sexuella läggningar då den ska behandla olika etiska ställningstaganden, familjekonstellationer, jämställdhet, människosyn och normer. Lärarna betonar att samtal och diskussioner är den främsta metoden då elever ges möjlighet att reflektera över sina egna och andras åsikter vilket således främjar förståelse för sig själv och andra människor. En metod som kan ifrågasätta rådande normer samt öppna upp för diskussion kring olika åsikter och värderingar, är att låta eleverna göra olika ställningstaganden. Vidare visar sig internet och sociala medier ha framgångsrika möjligheter i undervisningen då underlag till diskussioner finns att hämta från UR, SLI, lektion.se. Instagram, youtubers, bloggare och andra kändisar kan fungera som elevnära material som öppnar upp för samtal kring identitet, könsroller och HBTQ-frågor. Undervisningen kan även ske ämnesövergripande med historia, samhällskunskap och svenska. Genom ett historiskt eller samhällsvetenskapligt perspektiv kan exempelvis kvinnors rösträtt lyftas, medan svenskämnet kan kombineras genom boksamtal eller argumenterande texter kring homosexuellas rättigheter.

35

6. Diskussion

I detta avsnitt sker först en diskussion över val av metod samt styrkor och svagheter i studien (6.1). Vidare diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt till skolans yrkesverksamhet (6.2). Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning (6.3).

6.1 Metoddiskussion

Syftet med studien öppnar upp för att undersökningen hade kunnat utföras med en kombination av intervjuer och observationer. Ett sådant tillvägagångssätt att samla in material hade kunnat bidra till att studiens resultat blev starkare, då jag hade kunnat jämföra lärares beskrivningar med deras faktiska handlande i både undervisning och bemötande. Men med tidigare erfarenheter av att lärare sällan behandlar ämnesområdet i undervisningen, fann jag svårigheter att utföra observationer. Valet av att använda semistrukturerade intervjuer visade sig vara passande då öppna intervjufrågor medförde att lärarna fritt kunde resonera kring deras svar vilket öppnade upp för nya infallsvinklar (Bryman, 2011). Då intervjufrågorna kunde variera fanns det även utrymme att ställa följdfrågor för att lyfta fram viktiga aspekter vilket gav ett mer omfattande underlag till resultatet (Bryman, 2011; Patel & Davidsson, 2011). En hermeneutisk metod medförde att jag kunde tolka lärares beskrivningar för att finna svar på frågeställningarna. Analysen kunde därför tolkas dels efter de direkta beskrivningar av undervisning och bemötande som lärarna delgav. Dels genom att i de transkriberade intervjuerna läsa mellan raderna för att förstå deltagarens känslor samt förstärka eller ta fram nya perspektiv. Genom att utgå från den hermeneutiska cirkeln kunde olika svar till intervjufrågorna ställas i relation till fallbeskrivningarna samt i förhållande till samtliga intervjuer för att framställa en förklaring till studiens frågeställningar (Patel & Davidsson, 2011). Lärarnas beskrivningar kategoriserades först in i tillhörande frågeställning och sedan i respektive intervjufråga. Det tillvägagångssättet underlättade analysarbetet då det blev tydligare hur respektive lärare hade resonerat och jag kunde urskilja viktiga likheter och skillnader i lärares resonemang. Det upplevdes dock problematiskt att tydligt kunna strukturera upp resultatet i olika rubriker då relationer mellan koder och tematisering blev omfattande. Arbetet har därför omvärderats flera gånger för att nå ett välunderbyggt resultat (Lindgren, 2014).

36 Att försäkra intervjudeltagarna om att de skyddas av individskyddkravet och att deras uppgifter behandlas konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002), upplevdes skapa trygghet för lärarna under intervjuerna vilket förstärker studiens tillförlitlighet (Bryman, 2011). För att skapa en rättvis bild av lärarnas beskrivningar har jag säkerhetsställt att jag förstår vad de menar genom att frågande upprepa vad de har sagt, vilket stärker studiens äkthet (Bryman, 2011). Studiens trovärdighet kan dock ifrågasättas då resultatet troligtvis hade påverkats om samma undersökning hade gjorts av en annan forskare eller med andra intervjudeltagare. Då studien vilar på hermeneutiken har min förförståelse haft betydelse för resultatet. Dels genom mina erfarenheter, dels genom tidigare skriven uppsats om ämnesområdet som har bidragit till teoretisk kunskap, vilket gör att min referensram förmodligen skiljer sig från andra forskare. Empati och teoretiska kunskaper har med fördel stundtals använts som redskap för att lyfta fram obesvarade frågor i intervjuerna för att få tillgång till förståelse (Patel & Davidsson, 2011). Omedvetet kan det dock ha påverkat vad jag vill få fram genom att ställa följdfrågor som belyser det som efterfrågas. Det medför att tillförlitligheten kan ifrågasättas då forskaren inte medvetet ska låta personliga värderingar påverka slutsatserna i en undersökning (Bryman, 2011).

Ytterligare faktorer som kan ha påverkat resultatet är urvalet av intervjudeltagare. Då det framgår att flera lärare på olika sätt uttrycker liknande beskrivningar av vad som eftersöks, finns risken att de skilda uppfattningarna inte hade framkommit vid ett mindre antal deltagare. Sju intervjupersoner i olika åldrar ses därför som en styrka trots att arbetet har varit tidskrävande. I resultatet framgår att lärarnas erfarenheter, kunskap och kompetens kan skilja beroende på kön och ålder, vilket dock kan betyda att enbart en manlig intervjudeltagare kan ses som en av studiens svagheter. Ett krav i urvalet var att få en socioekonomisk- och geografisk utbredning då jag antog att lärarna skulle besitta olika erfarenheter och kompetenser, vilket jag ville uppnå genom att intervjua lärare från tre olika skolor. I undersökningen framgick det att lärarna upplever att elevers värderingar om sexualitet och sexuella läggningar påverkas av deras bakgrunder och således av var skolan är placerad. Det fick i den här studien därför stor betydelse då det påverkar hur lärare behandlar ämnesområdet i sin undervisning utefter deras trygghet och kompetens att bemöta olika åsikter och värderingar. Att kombinera tolkningar av hur lärarna beskriver att de behandlar ämnesområdet har gett olika exempel på tillvägagångssätt i undervisningen i den här studien. Det är alltså inte säkert att det hade framkommit om intervjudeltagarna hade arbetat på samma skola.

37

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visar att lärarna upplever att nedvärderande uttryck om någons sexualitet eller sexuella läggning är vanligt förekommande bland eleverna på de olika skolorna och dessutom vad som upplevs vara den främsta konflikten med värdegrunden. Det betonas dock att elever som uttrycker ord som ”bögjävel” egentligen inte anspelar på någons sexualitet, utan använder ordet med intentionen att kränka. I forskning framställs att heteronormen dominerar skolvärlden (Røhing, 2008; Bäckman, 2003), vilket kan urskiljas i resultatet då det framgår att homosexualitet används på ett sätt för att kränka någon. Bäckman (2003) lyfter att ur ett heteronormativt perspektiv har ordet ”bög” fått en negativ laddning på grund av att det är omanligt att män agerar känslosamt. Det stämmer dock inte överens med lärarnas beskrivningar då de hävdar att sådana kränkningar hade kunnat ersättas med viken annan svordom som helst. I resultatet citeras ett resonemang av Petra som menar att ord som ”bög” får en negativ laddning i kombination med en svordom. Det är därför viktigt för lärare att särskilja på vad som räknas till en kränkning och vad som inte gör det. Ordet bög i sig är ingen kränkning, utan som Petra menar så kan det bli en kränkning om det kombineras med ett nedvärderande ord. Med stöd i en hermeneutisk utgångspunkt är det därför viktigt att lärare reflekterar över vilka fördomar de själva har för att medvetengöra dem och således överväga om ett uttryck kan upplevas stå i konflikt med värdegrunden. Exempelvis om en lärare väljer att markera när en elev säger ”bög” i klassrummet, visar läraren samtidigt att det inte är accepterat att uttrycka sig så. På så sätt kan elever få en föreställning av att bög är ett skällsord som någon kan bli kränkt av, vilket ger ordet en negativ laddning. Förhoppningsvis har samtliga lärare i Sverige värderingar som stämmer överens med skolans värdegrund. Förmodligen finns det dock lärare som istället har värderingar som står i konflikt med värdegrunden, frågan är då vilka värderingar om sexualitet och sexuella läggningar som framställs i deras undervisning. Lärares fördomar, förkunskaper och erfarenheter har därför stor betydelse för bemötande av värderingar men även för hur undervisningen utformas.

När lärarna fick resonera kring fallbeskrivningarna visar resultatet att deras beskrivningar inte alltid stämmer överens om hur de väljer att bemöta situationen. En tolkning som går att urskilja är att det inte finns några generella svar huruvida lärare ska bemöta värderingar. En förklaring kan vara att det kontextuella sammanhanget har betydelse för hur lärarna väljer att hantera situationen. Dels gällande i vilka sammanhang ord får en negativ

38 laddning, dels beroende på elevgrupp. Flera lärare har påpekat att bemötandet beror på elevsammansättningen i klassen eller vilka elever som är inblandade i händelsen. Ur en hermeneutisk synvinkel har alltså lärarnas förståelse för sig själv och andra i sin omgivning en stor betydelse för situationen. Det betyder att lärares förståelse och kunskap om elevers bakgrund och tillhörighet är en viktig didaktisk resurs för att lärare ska kunna utforma en givande undervisning. Det stämmer således överens med att den interpersonella kunskapen är en viktig förutsättning i undervisningen som lyfts fram i forskning (Juvall & ChuChu Pettersson, 2005; Lund Johannessen, 2014). Det framställs i forskning att lärare har bristande kunskaper kring ämnesområdet (Luthman, 2018; Bäckman, 2003; Hartman, 2000). Det stämmer tydligt överens med resultatet då flera av lärarna uppger att de inte har tillräckliga kunskaper. Det betonas även att det inte finns läromedel som behandlar sexualitet och sexuella läggningar vilket gör att lärare inte kan förlita sig på annat än sin förförståelse och förkunskap i undervisningen. Utöver det, har lärare enbart skrivningar i värdegrunden samt det centrala innehållet i religionskunskap att förhålla sig till, vilket betyder att lärare måste tolka dessa skrivningar. Ur en hermeneutisk synvinkel påverkar människans förkunskaper tolkningar i texter vilket orsakar att lärares tolkningar kan skilja sig åt. Det är ytterligare en förklaring till att det inte finns några generella svar kring hur lärare kan bemöta elevers värderingar eller åsikter.

I kommentarmaterial för religionskunskap (Skolverket, 2017) konstateras att undervisning ska belysa hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen, men utöver det finns det inga konkreta riktlinjer av anledningen att det ska kunna anpassas efter sin tid. Hartman (2000) lyfter att otydligheten positionerar lärare i en situation där de enbart kan förhålla sig till deras tolkningar av läroplanens skrivningar. Utifrån resultatet kan visserligen sociala medier och internet fungera som pedagogiska verktyg för att göra undervisning om sexualitet och sexuella läggningar elevnära. I enlighet med en hermeneutisk ansats kring förkunskaper, ser jag dock en problematik med att lämna ett sådant tomrum i läroplanen vilket är att lärare måste vara insatta i en mängd olika sociala medier, youtubers och bloggare för att det ska vara användbart i undervisningen. Ur min synvinkel har de senaste decennierna präglats av en teknologisk revolution i samhället vilken kan ha påverkat kunskapsmässiga skillnader mellan olika generationer. Lärares ålder kan ha betydelse för hur undervisningen bedrivs och således vilka förutsättningar elever får för att utveckla sina förmågor. Det styrks i resultatet som visar på att det finns en generationsskillnad för

39 användning av internet och sociala medier i undervisningen, där de yngre lärarna verkar mer bekväma än de äldre lärarna. Generellt sätt betyder det inte att det alltid är så. Poängen är att lärare inte bara är i behov av utökade kunskaper kring sexualitet och sexuella läggningar, utan även kompetensutveckling i digitalisering för att möjliggöra undervisningen. I forskning framhävs även att lärare undviker att behandla ämnesområdet i undervisningen på grund av utmaningen att förhålla sig mellan privat och personligt eller rädslan att trampa en någon på tårna (Juvall & ChuChu Pettersson, 2005). Detta blir förståeligt om lärare enbart har sina egna erfarenheter att utgå från i undervisningen, vilket därför kan relateras till bristen på kunskap. En tolkning utifrån resultatet är att problematiken egentligen handlar om lärarnas kunskaps- och kompetensbrist kring värderingar, vilket gör att de undviker ämnesområdet eller upplever osäkerhet i undervisningen. Detta då det framgår att flera lärare på olika sätt uttrycker att undervisning kring sexualitet och sexuella läggningar i olika sammanhang löper risk att väcka åsikter och värderingar hos eleverna som de inte är beredda att bemöta. Det kan även vara ytterligare en förklaring till att det inte finns några generella svar angående lärares bemötande kring värderingar som står i konflikt med värdegrunden.

I forskning framgår att diskussioner och samtal utifrån olika ställningstagande gör att elever själva kan påverka sina värderingar utan att lärare gör det. Detta då de ges möjlighet att reflektera över egna och andras värderingar kring identiteter, kärlek, känslor och vänner (Bäckman, 2003). Det stärker således lärarnas beskrivningar av att olika ställningstaganden skapar möjlighet för diskussion och samtal kring normer och värderingar om sexualitet och sexuella läggningar. Det framgår även att några av lärarna grundar undervisningen i ett normkritiskt förhållningssätt då de menar att de ifrågasätter de rådande normerna. Alltså går det att uttolka att de lärare använder queerteori som ett tillvägagångssätt i undervisningen (Reimers, 2017; Luthman, 2018; Hast & Danielsson, 2016), vilket i enlighet med resultatet framställs framgångsrikt. Det betyder att lärarna förhåller sig till skrivningar i värdegrunden om att skolan med öppna diskussioner och aktiva insatser bemöta intolerans och med ett etiskt perspektiv understödja vikten av ställningstaganden (Skolverket, 2018). Samtliga lärare uppger att undervisning om sexualitet och sexuella läggningar vanligtvis sker i samband med värdegrundsfrågor och när intresset finns, vilket kan vara en bidragande faktor till att ämnesområdet inte finns i planeringen. Det blir påtagligt att lärare menar att undervisningen blir mer givande om

40 eleverna är intresserade för stunden. Men om lärarna inte har planerad undervisning om ämnesområdet, borde det vara svårt att göra ett sådant uttalande. Fördelen med att behandla ämnesområdet spontant kan vara att undervisningen blir elevnära samt att den inte bara innefattar lärares förkunskaper och tolkningar om vad som är relevant. En nackdel med att inte ha planerad undervisning är att det löper stor risk att ämnesområdet inte behandlas alls i undervisningen, trots att det finns med i det centrala innehållet för religionskunskap. Om lärare enbart behandlar sexualitet och sexuella läggningar i samband med nedvärderande kommentarer eller kränkningar kan det även leda till en negativ inställning för hela ämnesområdet. Däremot kan det bidra till att sexualitet och sexuella läggningar behandlas i undervisningen oftare och även i flera ämnen vilket även förankras i skolans värdegrund (Skolverket, 2018). Den slutsatsen kan uttolkas då några av lärarna beskrev att behovet av att undervisa om ämnesområdet beror på elevernas attityd till sexualitet och sexuella läggningar, eller om det är vanligt förekommande att elever använder det i syfte att kränka.

Återkommande gånger hänvisar lärarna till värdegrunden i intervjuerna vilket gör att det har stor betydelse för all undervisning om ämnesområdet. För att lärare ska kunna arbeta främjande mot kränkningar och likabehandling, betonas vikten av att samtala med kollegor för att medvetengöra och ifrågasätta normer och det som tas för givet. Det är viktigt att all personal på skolan är medvetna om detta för att kunna motverka normer som står i konflikt med skolans värdegrund (Skolverket, 2014). I undersökningen som gjordes av skolinspektionen framgår det att de skolor som behandlar sexualitet och sexuella läggningar i undervisningen har pågående systematiska utvecklingsarbeten inom sex och samlevnad. Vidare skapar det möjligheter för bättre samsyn och möjlighet till kompetensutveckling inom ämnesområdet (Luthman, 2018). För att sexualitet och sexuella läggningar ska få mer plats i undervisningen både generellt och i samband med populärkultur, bör rektor se över att systematiska utvecklingsarbeten inbegriper sex och samlevnad. En sådan satsning på enhetsnivå kan skapa möjligheter för att motverka diskrimineringar och kränkningar som sker i skolan och över sociala medier. Detta då lärare kan få mer utrymme, kompetens och kunskap att behandla ämnesområdet i undervisning. Dessutom uppger forskare att kunskap och kompetens inom ämnesområdet är en nödvändighet för att lärare ska kunna utmana stereotyper och arbeta främjande mot diskriminering (Røthing & Svendensen, 2011; Luthman, 2018). Hartman (2000) betonar att det finns behov av att tydliggöra de grundläggande värdena för att etiken ska

41 synliggöras i skolan. Ett sådant resonemang bör genomsyras och verkställas redan i lärarutbildningen för att lärare ska kunna erhålla förutsättningar att göra etiken mer framträdande i skolan.

6.3 Vidare forskning

Efter genomförd studie framkom det att flera lärare upplever att de är i behov av kunskap- och kompetensutveckling för att både kunna behandla samt bemöta olika värderingar som upplevs står i konflikt med värdegrunden i undervisningen. Det framgår att sådana värderingar inte behöver anspelas på sexualitet och sexuella läggningar, utan snarare kring hur lärare kan förhålla sig i undervisningen. För att bidra med mer kompetens till lärarstudenter och lärare finner jag det därför intressant att undersöka hur lärare kan bemöta olika värderingar ur ett normkritiskt förhållningssätt och då i allmänhet utanför religionskunskapen. Vidare hade det även varit intressant att undersöka ämnesområdet ur ett elevperspektiv för att få kunskap om hur elever uppfattar sexualitet och sexuella läggningar.

42

7. Referenser

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö, Sverige: Liber.

Bäckman, M. (2003). Kön och känsla: samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om

sexualitet. Diss. Stockholm: Univ., 2003. Göteborg, Sverige.

Cederholm, H., & Lindberg, L. (2018). Sexualitet och samlevnad ur ett religionsdidaktiskt

perspektiv: En studie om hur lärare kan lyfta fram sexualitet och samlevnad i religionskunskapsundervisningen. Självständigt arbete, Jönköpings University, Högskolan

för lärande och kommunikation. Hämtad från: http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1202688&dswid=-9101

Flesner, K. & Von der Lippe, M. (2019). Being safe from what and safe for whom? A critical discussion of the conceptual metaphor of ‘safe space’. Intercultural Education. 30:3, 275-288. https://doi.org/10.1080/14675986.2019.1540102

Friends. (2007). Genus och sexual projekt. Hämtad 5 februari, 2018, från http://www.teskedsorden.se/wp-content/uploads/2014/05/man-kan-ju-inte-lasa-om- bogar-i-nan-historiebok.pdf

Hallberg, P. (1978). Hermeneutik [Elektronisk resurs]. Samlaren, 99, 122–139.

Hartman, S.G. (2000). Etik i skolan. R M. Hartman (Red), Livstolkning och värdegrund:

Att undervisa om religion, livsfrågor och etik (s. 9–34). Linköping, Sverige: LTAB

Linköping.

Hast, Y.L. & Danielsson, A. (2016). "I normala fall gillar tjejer killukt” [Elektronisk resurs] Naturkunskapens sexualitets- och relationsundervisning analyserad ur ett heteronormativitetsperspektiv. NorDiNa, 12:1, 21-35. https://doi.org/10.5617/nordina.930 Jackson, R. (2014). Signposts: policy and practice for teaching about religions and non-

religious world views in intercultural education. Strasbourg, France: Council of Europe

Publishing

Juvall, T. & ChuChu Petersson, A. (2005). Sex- och samlevnadsundervisning i skolan: en

kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på sju högstadieskolor i Stockholms län. Stockholm, Sverige: Stockholms läns landsting.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I: Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M (Red).

43 Lund Johannessen, Ø. (2014). ”It’s just very natural” – interpersonal knowledge as a didactical device in guided classrom conversations in religious education. Nordidactica-

Journal of Humanities and Social Science Education, 2014:2, 51-75.

Lundin, M. (2014). Inviting queer ideas into the science classroom: studying sexuality