Med två olika datainsamlingar i en och samma undersökning kan både läsare och författare behöva ytterligare klargöranden inför diskussionskapitlet. Här följer därför en kort sammanfattning av resultaten med utgångspunkt i mina frågeställningar.
Vilka läromedel och hjälpmedel används? I vilken utsträckning?
Läroböcker används inte så mycket som man kunde vänta efter att ha läst den svenska forskningen. Däremot förekommer en riklig användning av kopior, tavla och
overheadapparat på mer eller mindre varenda lektion. Datorer, video och ljudmedia används frekvent, om än inte lika ofta. Konkreta saker användes också ibland, i alla fall av två lärare. Dia-bildernas glansperiod verkar vara över.
Vad påverkar användningen av dem? Vad spelar ämnet respektive lärarstilen för roll?
Lärarnas tankar om syftet med undervisningen och deras inställning till nyttan med olika material är det som påverkar användningen i första hand. Är det ett bra sätt att uppnå målen? Det handlar alltså om didaktiska spörsmål. Att arbeta med datorer tar tid som kanske kan användas effektivare, en bok kan vara bra som stoffgivare eller
referens i ett sammanhang men bedömas som bristfällig i ett annat. Lärarna ser heller inte bara till kognitiva mål, utan också till affektiva mål (t.ex. att kunna arbeta
självständigt, att kunna tala och lyssna i en grupp) och till processmål (att kunna anteckna, att veta hur man studerar).129 Elevgruppen påverkar, både beroende på hur stor den är och på vilka elever som ingår i den (inriktning och intresse, men också grad av ansvarstagande samt kunskapsnivå). Ett arbetssätt fungerar dessutom bara om eleverna gillar läget.
Praktiska faktorer påverkar också. Det handlar om sådant som läraren kan ta hänsyn till vid planeringen (som tillgång på datorer) eller sådant som blir en överraskning (om bandspelaren inte låter, om kopiatorn är trasig). Dessutom handlar det om tid. Har läraren den tid som behövs för att förbereda det ena eller det andra? Ibland kan detta tas hänsyn till i förväg och ibland inte. Lektionens längd är också en tidsfaktor att räkna med, även om lärarna inte gav något entydigt svar på hur det påverkar. Ibland kan en längre lektion kräva mer variation, vilket leder till att flera olika material används. Samtidigt kan en längre lektion ge möjlighet till fördjupning i ett eller några få läromedel.
Slutligen påverkar läraren själv samt ämnet och kursen läromedelsanvändningen. Alla lärarna är olika och gör delvis olika. Det är accepterat och självklart för dem. Att döma av min inledande analys i intervjukapitlet har de alla en syn på eleverna som aktiva och ansvarstagande (idealt sett åtminstone), en kunskapssyn som handlar om förståelse, tillämpning och reflektion samt ser sig själva som stödjare och hjälpare i elevernas arbete med sitt lärandearbete. Min bedömning är att de med Zahoriks ordalag tillämpar extension-stilen med åtskilliga drag av thinking-stil. Eller tvärt om.
När det gäller ämnet menar alla lärarna rent allmänt att läromedelsanvändningen beror av var man är i kursen, vilket moment som är aktuellt. Det blir särskilt tydligt i
svenskämnets olika delkurser. Båda lärarna i svenska-religion verkar använda ungefär samma strategier för läromedelsanvändning i de olika ämnena, även om de ofta skiljer sig från varandra i detaljerna. Lärarna i svenska-engelska är dock överens om att läromedelsanvändningen i engelska är annorlunda jämfört med svenskan. I engelskan använder de läroboken i mycket större utsträckning, liksom tavla och/eller overhead som facit eller repetition. Ämnet kan alltså antas påverka mer än lärarstilen.
Hur tänker lärarna om undervisningsmaterialen och användningen av dem?
Tre ord kan sammanfatta svaret på den frågan: individuellt, konkret och elevcentrerat. Var och en gör som det passar just den läraren bäst, för att undervisningssituationen ska bli så bra som möjligt för eleverna och dem själva. De använder sig själva och sina individuella intressen i undervisningen. Lärarna använder sedan de material som
behövs, helt enkelt. Denna självklarhet uttrycks i konkreta exempel och inte med några teoretiska överbyggnader. De talar om elever och om sig själva – om praktiken med mig som praktiker. Det betyder dock inte att teorierna inte finns där, man kan ana dem mellan raderna. Men hela tiden återvänder samtalet till eleverna och deras
inlärningssituation.
Hur (eller Till vad) används läromedel och hjälpmedel på gymnasiet?
Svaret är enkelt: Till att forma en undervisning som hjälper eleverna att lära det de behöver för att nå målen. För att bli mer konkret används undervisningsmaterialen till planering och uppgiftsbeskrivning, för att ge stoff och övningar. Läroböckerna
används av lärarna som en hjälp att begränsa och strukturera stoffet, för inspiration och som uppgiftsbank. Någon enstaka gång används de också till att disciplinera gruppen. För eleverna handlar det huvudsakligen om referensböcker som kan ge stöd till
exempel vid sjukdom, menar lärarna. Övriga läro- och hjälpmedel används huvud- sakligen för att öka förståelsen, levandegöra och för att ge variation. Det mesta av det material lärarna använder i klassrummen kan betecknas som läromedel, men inte riktigt allt. När tavla, OH eller kopior används för vad jag här kallat planering, får nog målen sägas vara i huvudsak av praktisk och administrativ natur snarare än
inlärningsmässig.
Studiens resultat rörande användningen av läromedel och hjälpmedel i de undersökta ämnena på gymnasiet kan sålunda sammanfattas i följande punkter:
- Förlagsproducerade läromedel används en hel del, men dominerar inte lektionstiden. Icke bokliga läromedel används dessutom frekvent.
- Något läromedel som kan kallas primärt eller centralt, i betydelsen att det används i princip varje lektion eller styr planeringen, verkar i princip inte förekomma. Läroboksanvändningen i engelska är väl det som kommer närmast, men måste sägas vara mycket friare än så.
- Lärarna planerar kursen och sin läromedelsanvändning utifrån kursplanens mål, elevgruppens behov och intressen samt sina egna premisser. Resultatet från min förstudie kan alltså sägas bli bekräftat av denna undersökning. Lärarnas
läromedelsanvändning är bra mycket mer genomtänkt och pedagogiskt medveten än vad åtminstone den svenska forskningen i huvudsak visat hittills.