Vistelsen i utomhusmiljö påverkar till största del pedagogernas och barnens välbefinnande. Alla pedagoger har positiva upplevelser av att jobba på en uteförskola. De berättar vilken fördel det är ”att slippa bullret” och få frisk luft under hela dagen. Även om jobbet kan vara mer krävande under hösten och vintern så är pedagogerna ändå nöjda med utevistelsen. Vårt arbete har visat att de här delarna av uteverksamheten i stor del främjar pedagogernas välbefinnande. Detta kan jämföras med den traditionella inomhus förskolan där ljudnivån upplevs som hög och verkar vara ett ständigt problem som många pedagoger störs av. Vår undersökning visar att de här pedagogernas och barnens tillgång till stora ytor gynnar det vardagliga arbetet. Friheten, kreativitet och fantasin får mer utrymme i den här miljön. Det här påpekar pedagogerna och vi uppmärksammade liknande situationer vid våra studiebesök. Med pedagogernas berättelser som grund har vi kommit fram till att barnen upplevs som glada, pigga och friska. Samtidigt anser de att de yngre barnen tidigt utvecklar sina
grovmotoriska färdigheter genom att springa, hoppa och klättra i naturen. Miljön stimulerar barnens alla sinnen utan begränsningar. Dessutom hjälper den naturliga miljön och
personalens medvetenhet att främja ett genusperspektiv som inte gör skillnad på pojkar och flickor.
Det är motiverad och engagerad personal som jobbar på dessa uteförskolor. Personalen påstår det här både om sig själv och om sina arbetskamrater. Vi har upplevt dem som väldigt aktiva och intresserade av sin omgivning, både människor och miljön. Det här främjar deras
7 Diskussion och eftertankar
Undersökningens syfte var att förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolorna och välbefinnande. Den här tanken fick vi när vi var på studiebesök första gången och
uppmärksammade tillmötesgående barn och vuxna. Det här väckte vår nyfikenhet och vi bestämde oss för att forska vidare. Genom att återberätta pedagogernas upplevelser och samla på egna intryck, ville vi göra uteverksamheten mer bekant för oss själva och vår omgivning. Under hela arbetets gång utgick vi ifrån våra egna tankar och erfarenheter från den
traditionella förskoleverksamheten. Vi hade aldrig tidigare varit i kontakt med uteförskolor och att få uppleva deras arbetssätt öppnade våra ögon för ett nytt perspektiv på
förskoleverksamhet.
Dessutom hittade vi teorier som bekräftade att känslan av välbefinnande som vi upplevde från början stämde överens med verkligheten.
Ekholm & Hedin (1993) visar att samspelet mellan människor i en förskola bildar förskolans arbetsklimat. Klimatet beskriver de regelbundenheter som utspelas i relationer mellan
människor och hur man utför sin dagliga verksamhet. Författarna konstaterar att pedagogerna trivs bättre på förskolor med avspänt arbetsklimat. Ett avspänt klimat handlar om i vilken utsträckning det finns tillit och öppenhet mellan pedagogerna. Detta är grundläggande förutsättningar för att både pedagoger och barn skall utvecklas.
Vid våra besök på uteförskolorna kände vi ett positivt klimat mellan vuxna och mellan vuxna- barn. Vi hörde hela tiden att pedagogerna småpratade med barnen, med varandra och gjorde dem delaktiga i det vardagliga.
Den fysiska utemiljön påverkar människans välmående. Naturen ger oss möjlighet till vila och återhämtning samtidigt som den stimulerar våra sinnen utan att vara en belastning för vår koncentration. Det här menar Kaplan och Kaplan (Ellneby, 1999) som forskar om naturens återhämtande kvaliteter. Hjärnforskaren Ingvar (Drougge, 1996) säger att det är nödvändigt att vara utomhus för att våra hjärnor skall stimuleras av det flödet av ljud, ljus, former och färger som naturen bjuder på. Denna stimulans från naturen främjar våra hjärncellers tillväxt. Vi känner själva att vi måste vistas utomhus varje dag för att må bra. Både psykiskt och fysiskt är detta viktigt för vårt välbefinnande. Dessutom underlättar naturen möjligheten att uppnå en balans mellan trygghet och utmaningar. Som ett exempel på detta har vi iakttagit när
barnen klättrade i träd på förskolorna. Vi ser ofta att de sällan klättrar högre upp än vad de klarar av. Naturen ger dem ständiga utmaningar som de provar, testar och lär sig utav. Tyvärr är många förskolegårdar och lekplatser torftiga och alltför tillrättalagda. Ibland är de till och med tråkiga och inte speciellt utmanande. Barnen leker hellre i buskarna som finns runt omkring lekplatsen än använder de utplacerade lekredskapen. Det visar att många av dessa lekplatser är planerade utifrån ett vuxenperspektiv och inte tar hänsyn till hur barn leker. En av pedagogerna som intervjuades menade att när barnen var på lekplatsen visste de ibland inte riktigt vad de skulle göra. Den tillrättalagda lekplatsen verkade då hämma deras fantasi. Drougge (1996) säger att naturen är världens bästa lekplats och kunskapskälla. Här lär vi oss mycket om ekologi, dvs. samspelet mellan miljö, djur och människor. Utomhus har vi närhet till alla småkryp och växter. Dessa stimulerar hela tiden både barn och pedagoger till att forska vidare och söka ny kunskap.
Grahn m fl (1997) visar att barnen som har tillgång till en stimulerande utemiljö har bättre motorik, koncentration och kreativ lekförmåga samt är friskare än de barn som vistas mest inne och inte har tillgång till natur på gården.
Barn är nästan ständigt i rörelse. Tyvärr måste barnens behov av rörelse begränsas inomhus pga. utrymmes skäl. Det här händer sällan utomhus. Friheten och tillgången till större ytor ger barnen möjligheter att röra sig fritt och inte behöva höra tillsägelser från irriterade pedagoger. Utomhus är ljudnivån vanligtvis inte störande. En grupp av barn som leker och stojar utomhus upplevs inte på samma sätt som om de hade varit inomhus. Helt enkelt blir den höga ljudnivån outhärdlig inomhus. Bullret, det oönskade ljudet, ger psykosociala stresseffekter som bland annat avbrott i tankeförloppet, dålig uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och sämre minnesförmåga. Den kan också orsaka hörselskador. Det här har visats i Miljöhälsorapporten (2005).
Alla pedagoger i vår undersökning som tidigare arbetat på traditionella förskolor har påpekat att det finns en stor skillnad på ljudnivån i de olika verksamheterna. Nu har de inte ont i huvudet och hör inte det där ”bullrandet” när de kommer hem efter arbetet.
Vi är också medvetna om den höga ljudnivåns negativa påverkan på vårt välbefinnande. Detta är ett stort samhällsproblem som påverkar alla, både barn och pedagoger. Vi vet inte vilka konsekvenser detta buller kommer att ha för oss och för barnen i framtiden.
Stora barngrupper inklämda på små ytor är ingen bra förutsättning för att främja
Både klimatet mellan människor och den fysiska utemiljön är komponenter av en helhet som påverkar välbefinnandet. Människan är i ständigt samspel med sin omgivning.
Bronfenbrenner (Andersson, 1986) med sin utvecklingsekologiska modell visar på hur viktigt det är att se barns utveckling och uppväxtmiljö som en helhet. Kylén (Björklid & Fischbein, 1996), i sin tur, har även en helhetsmodell som omfattar människan, hennes miljö och samspelet mellan människan och omgivningen. Han säger vidare att i varje situation måste man lägga psykologiska och biologiska aspekter på personen samt sociala och fysiska aspekter på hennes miljö.
Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang, är viktigt för att vi skall känna oss tillfredställda i vår tillvaro. Vårt arbete är en stor del av vårt liv och likaså för pedagogerna på de två uteförskolorna. Vi uppfattade dem som stolta över sitt arbete och sina erfarenheter. Om detta berättar de gärna för alla intresserade. Efter att ha läst Antonovskys Hälsans mysterium erfar vi pedagoger som verkar ha ett begripligt, hanterbart och meningsfullt arbete som verkar ge dem en känsla av sammanhang, KASAM.
Som slutresultat i vår undersökning har vi kommit fram till att pedagogerna på dessa två uteförskolor mår bra och deras välmående gjorde dem positivt inställda till sitt arbete. Deras berättelser visar att de mår bättre av att vara ute än inomhus med barnen. Teorierna visar också att det finns en koppling mellan välbefinnandet och utomhusvistelsen.
Naturligtvis har vädret en stor betydelse för uteverksamheten. De vuxna upplever hösten och vintern som extra krävande. Regn, vind och kyla påfrestar arbetssituationen. Alla ytterkläder som blir blöta och ska av- och på, barnen som fryser och svårigheter att bedriva aktiviteter utomhus är en del av uteförskolornas verklighet.
Livet på dessa uteförskolor är förstås ingen ”dans på rosor” men ändå ser vi pedagoger som mår bra, är engagerade och villiga att berätta om sin verksamhet. Barnen smittas av deras positiva inställning och får bra förutsättningar att utvecklas.
Eftertankar
Som vi har berättat i början av vårt arbete visste vi inledningsvis inte så mycket om
uteförskolornas verksamhet. Efter den här undersökningen måste vi säga att det fortfarande finns mycket att studera om uteförskolor, men vi har fått ny kunskap och insikt om
Under arbetets gång har Kajsa varit delaktig i att starta upp en ny uteförskola utanför staden och på Miriams förskola har det införts en ”utedag” i veckan.
Vi har blivit mer medvetna om utemiljön och utevistelsens betydelse för barnens utveckling. Alla möjligheter som finns i naturen och som vi som pedagoger borde ta tillvara mer. Tyvärr är det många gånger som vi som pedagoger inte inser utemiljöns kreativa möjligheter och positiva inverkan på barnen och de vuxnas välbefinnande.
Arbetet på de uteförskolorna som deltog i undersökningen är inte mindre arbetsamt än på konventionella förskolor. Men de pedagoger som vi mötte har en positiv inställning till sitt arbete och de tror till 100 % på det de gör. De upplever själv att de mår bra av att vara ute och detta återspeglas i deras arbete. Vackra sommardagar är det idealiskt att vistas utomhus men när vädret börjar bli kallt, regnigt, snöigt och man bara fryser kan det vara svårt att fortfarande vara positiv. Det blir en stor påfrestning för kroppen. Tröttheten kommer smygande på ett annat sätt. Visserligen är man inte trött i huvudet från allt bullret, däremot är utevistelsen en stor fysisk ansträngning.
Vi hittar både fördelar och nackdelar med uteverksamheten. Den största fördelen som vi kan hitta är att pedagoger som jobbar i dessa uteförskolor är driftiga, fokuserade och övertygade om att det som de gör är det bästa för alla, att vara ute med barnen. Vi upplever att på många konventionella förskolor så klagar pedagogerna på sina arbetsplatser, arbetsledare,
arbetskamrater och att de saknar resurser för att bedriva en verksamhet som de helt är nöjda med. Alltfler ansvarsområden har tillkommit till pedagogernas arbete. Det räcker inte att fokusera på barnen och den pedagogiska verksamheten längre. De ska samtidigt också administrera, planera, organisera, och vidareutveckla sig som pedagog. De bör även satsa på föräldrakontakten, samarbete med allt och alla, tänka på sin hälsa, gärna spela teater och olika instrument, vara kreativ och flexibel och vara positivt inställd till stora barngrupper. Det här är en tuff och krävande verklighet som våra arbetskollegor ställs inför dagligen. Men det är för många människor ett känt faktum att svårigheter och arbetsbelastning aldrig känns lika betungande utom som inomhus. Både barn och vuxna blir mer avslappnade och verkar mer harmoniska utomhus. Trots lika hög arbetsbelastning och olika krävande stressfaktorer verkar det som om en god utomhusmiljö underlättar barnens och pedagogernas vardagsliv och gynnar deras välbefinnande.
Från kritiker har det framkommit vissa betänkligheter på uteverksamheten. Det har bl a nämnts att dessa barn inte skulle få tillfälle att utveckla sin finmotorik och att de inte lär sig att sitta stilla på en stol. Efter att vi har deltagit i dessa två uteförskolors verksamhet och
nog säga att vi inte ser någon sanning i dessa påståenden. Barnen använder hela tiden sin fingerfärdighet när de utforskar småkryp, stenar, kottar etc. utomhus. De utvecklar och tar till sig de nya kunskaperna med stor koncentration utan problem. Tvärtom visar Grahn med flera, att barnen i hans undersökning med tillgång till en kreativ utomhusmiljö hade en väl
utvecklad motorik, koncentration och kreativ lekförmåga.
Om barnen får använda sin kropp, motoriskt så finns det stora förutsättningar för dem att sedan koncentrera sig på olika uppgifter, även sittande på en stol. Det som vi upplever mer som en nackdel är vädret. Med de kalla, blöta årstiderna tillkommer bland annat alla kläder som barnen måste ta av och på hela tiden. Det är ett tungt, tålamodskrävande arbete att hjälpa och motivera småbarn att klä av och på sig. Detta innebär också att pedagogerna måste vara snabba, välorganiserade och hela tiden observanta så att inte de små barnen blir blöta, fryser eller svettas. När äntligen alla barn är påklädda och utomhus är det kanske dags för att hjälpa de första med vantar som ramlar av, eller gummistövlar som fastnar i leran. För att uppskatta utomhusmiljö måste både barn och vuxna vara varma och torra. Som sista reflektion är det beundransvärt att se pedagoger som kämpar i alla väder med det viktiga och meningsfulla arbetet med att få barn att uppskatta sin utomhusvistelse. Det var så som det kändes, barn och vuxna som njöt av att vara utomhus.
Referenslista
Andersson, Bengt-Erik (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Finland: Bookwell WS. Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: studentlitteratur.
Björklid, Pia & Fischbein Siv (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: studentlitteratur. Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö. Kalmar.
Drougge, Sussane (1996). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen – en beskrivning
av I Ur och Skurs metoder. Tullinge: Tullinge grafiska AB.
Ekholm, Bodil & Hedin, Anna (1993) Det sitter i väggarna!. Lund: Studentlitteratur. Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Falköping: Natur och kultur.
Grahn, Patrik & Mårtensson, Fredrika & Lindblad, Bodil & Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997). Ute på dagis. Alnarp, SLU.
Gustavsson, Laila. (1996). Olika närhet till naturen – En beskrivning av två I Ur och Skur
förskolor med olika närhet till naturen. Rapport nr.6: 1996. Högskolan Kristianstad.
Miljöhälsorapport 2005. (2005). Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms
läns landsting.
Merriam, Sharan B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken. SLU Alnarp.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994 och 2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1987 och 1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: CE Fritzes. Internet www.1 http://www.malmo.se/stadsdelar/vastrainnerstaden/forskolorgrundskolor/forskolorochda gmammor/uteforskolanstockochsten.4.33aee30d103b8f15916800049953.html www.2 http://www.ttl.fi/Internet/Svenska/Temasidor/Psykiskt+valbefinnande/
Bilagor
Bilaga A
Frågor vid det första intervjutillfället:
1. Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen? 2. Vilken typ av förskola har du arbetat på? 3. Hur kom det sig att du sökte detta jobbet? 4. Hur mår du här på jobbet?
5. Hur upplever du din arbetssituation? 6. Vad är bäst med ditt jobb?
7. Vad är bäst med din arbetsplats? 8. Hur upplever du barnen?
9. Vad är bäst/roligast med dem? 10. Vad är sämst/jobbigast med dem? 11. Vad skulle du vilja ändra på? Frågor vid det andra intervjutillfället:
1. Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen?
2. Hur skulle du beskriva ”stämningen” som finns på förskolan?
3. Hur skulle du beskriva arbetsklimatet mellan vuxna och mellan vuxna-barn? 4. Vilka rutinsituationer tycker du fungerar bra?
5. Vilka rutinsituationer upplever du som mest krävande? 6. Hur upplever du barnens vistelse på förskolan?
Bilaga B
Förskola 1
Trädallén som leder till villan. Trädgården runt villan.
Gungställningen i trädgården. Uterummet ”Kojan”
Bilaga C
Förskola 2
Uteförskolans stenhus. Parkmiljön utanför huset.
Parkmiljön utanför huset. ”Det blåa gränsrepet”
Middagsvila Presenning vid regn
Skrindan används t.ex. för mathämtning Sittunderlag i en ring