5.2 Jämförelse med andra fastighetsföretag
5.3.3 Resurseffektivisering
Det finns ett antal sätt för Ihus att effektivisera sin resursanvändning och på så sätt bidra till minskade växthusgasutsläpp. Det är värt att notera, att utsläppen från upp-värmningen av Ihus fastigheter minskat mellan 2015-2017. Detta är en positiv utveck-ling, som exempelvis kan bero på bättre värmeisolering efter renovering i fastighetsbe-ståndet. I dagsläget bidrar värmeförbrukningen med cirka 343.8 ton CO2e om året till Ihus totala växthusgasutsläpp, en siffra som skulle kunna minskas genom exempelvis: • Fortsatt renovering av Ihus fastighetsbestånd med fokus på värmeisolering
och fönster: Bristfällig värmeisolering i väggar och dåliga fönster är de största källorna till eventuellt värmespill. Rum som är dåligt isolerade tar längre tid att värma upp och håller värmen sämre. Fönster med hög värmegenomgångsko-efficient släpper lätt igenom värmen och orsakar då ett stort värmeläckage. En renovering skulle därför på längre sikt innebära en vinst för Ihus både vad gäller utsläpp av växthusgaser och rent ekonomiskt genom minskade uppvärmnings-kostnader.
• Påverka hyresgästen: 68 % av Ihus hyresgäster anser visserligen att hållbarhets-frågor är viktiga (Intertek, 2017), men om möjligt borde Ihus ändå försöka på-verka sina hyresgäster mer för dessa ska arbeta medvetet mot att minska sin energiförbrukning. Det kan handla om något så enkelt som att sänka rumstem-peraturen några grader eller undvika att ha fönster öppna i längre perioder.
W-18-68/S-04
• Energieffektiv nyproduktion: Vid nyproduktion bör de mest energisnåla ma-terialen användas i väggar och fasader för att främja en effektiv uppvärmning. Även fastighetens läge och utformningen bör anpassas för att vara så effektivt som möjligt, till exempel genom antal och storlek på fönster och dörrar.
Under 2015-2017 har elförbrukningen minskat något för varje år, med genomsnittliga utsläpp på cirka 40.53 ton CO2e/år. Denna positiva utveckling kan främjas genom att påverka både Ihus och hyresgästernas egen verksamhet genom exempelvis:
• Hållbar utrustning: Den mest effektiva elektroniska utrustningen ur miljö- och energisynpunkt bör användas för att på så sätt minska elförbrukningen. Detta kan till exempel gälla glödlampor, datorer och mobiltelefoner.
• Utveckling av egen elproduktion: Även om koldioxidutsläppen från Vattenfalls elektricitet kan anses vara relativt låga, så bör man ha i åtanke att den har andra miljökonsekvenser. Till exempel utsläpp av den kraftiga växthusgasen SF6 sker i viss utsträckning och det kan även förekomma utsläpp av metan från el fram-ställt genom vattenkraft, vilket utgör cirka 95 % av den energimix som levereras till Ihus. Utsläppen av dessa gaser skulle kunna minskas eller rent av elimineras om Ihus fortsätter att utveckla sin egen produktion av el.
• Energisparare: I kontorslandskap med mycket elektronisk utrustning i form av exempelvis datorer, skrivare med mera, kan en så kallad ”standby killer” som stänger av strömmen till utrustningen vid dagens slut ge en stor energibespa-ring. Utrustning som fortsätter att dra ström då de står i standby eller fortsätter vara kopplade till eluttag är annars en stor eltjuv.
• Belysning: På samma sätt som ikopplad elektronisk utrustning, så är onödig belysning en stor källa till extra elförbrukning. Ihus bör överväga till exempel rörelsesensorer kopplade till kontorsbelysningen så att belysningen endast an-vänds när den verkligen behövs. Detta tillsammans med energisparare skulle ge både en ekonomisk och miljömässig vinst.
Trots att bruksarealen (BRA) har minskat från mätseriens start till dess slut, så har vattenförbrukning i Ihus fastigheter ökat något för varje år vilket i sin tur medfört en ökning av växthusgasutsläppen med cirka 6.5 % under perioden 2015-2017. I ge-nomsnitt har detta inneburit ett växthusgasbidrag på cirka 0.404 ton CO2e. Detta kan tyckas vara relativt lågt, men är troligen även en grov underskattning av vattenför-brukningens verkliga miljöpåverkan, som tros vara flera gånger större. Det är därför viktigt att Ihus för en öppen dialog inom företaget och även med hyresgästerna för att öka medvetenheten kring detta.
W-18-68/S-04
5.3.4 Avfallshantering
Inom sektorn avfall innefattas utsläpp av växthusgaser som genererats i samband med avfallshantering i Ihus kontorsverksamhet och drift. Där ingår bland annat brännbart, wellpapp, kontorspapper, glas, metall och komposterbart (Engman, 2018). Ihus hyresgäster ansvarar själva för det avfall som uppkommer, vilket ger Ihus begränsade möjligheter att påverka hanteringen av detta. Hyresgästernas avfall räknas därför inte heller in i kvantifieringen av avfall som utförts. På Ihus kontor förekommer i regel endast sortering av brännbart, returpapper och komposterbart (Ihus, 2017d). En förbättringspotential finns där även plastförpackningar, metall och glas sorteras. Detta går även i linje med Uppsalas mål, som beskrivs i Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022, om ökad materialåtervinning där utsortering av metall, plast och papper ska vara 30 % år 2022, samt att utsortering av förpack-ningsmaterial av tidning och glas ska vara 85 % till samma år (Uppsala kommun, u.å.). Dagens samhälle är idag uppbyggt på linjär ekonomisk tillväxt. Med detta menas en ekonomi där produkter säljs, används och sedan slängs. Cirkulär ekonomi, även kallat kretsloppsekonomi, grundar sig på återvinning och effektivt resursutnyttjande. Effektivt resursutnyttjande kan ske genom att flera produktionsprocesser kombineras och att en verksamhets restmaterial kan återbrukas i en annan verksamhet (Natio-nalencyklopedin, u.å.). Maria Pantsar, direktör inom avdelningen kolneutral cirkulär ekonomi på forskningsinstitutet Sitra, menar på att en övergång till cirkulär ekonomi skulle medföra cirka tre miljarder euro i mervärde till den finska ekonomin (Längberg, 2017). Detta är en indikator på de ekonomiska mervärden Ihus skulle kunna bidra med till Uppsala kommun, genom att satsa på återvinning och resurseffektivisering. Avfall som inkluderar kontorsverksamhet är en sektor som står för 17 % av Ihus utsläpp och sektorn Renovering står för 54 %, se avsnitt 4.1. Inom Renovering är en okänd del av de beräknade utsläppen från renoveringsavfall. Avfallshanteringen kan regleras med hjälp av krav vid upphandling, se avsnitt 2.6, och då är det bland annat relevant att säkerställa hur Ihus avfall hanteras. I nuläget är det Uppsala Vatten och Avfall som tar hand om Ihus avfall (Uppsala Vatten och Avfall, 2015), men Ihus bör undersöka möjligheter till att återanvända avfall genom exempelvis cirkulär ekonomi. På så sätt kan en stor del av Ihus växthusgasutsläpp minskas och Ihus hjälper samtidigt Uppsala kommun att nå sitt mål om att materialåtervinningen ska öka. Målet står med i Uppsalas avfallsplan och är ett, enligt Uppsala kommun, ett viktigt led i ett hållbart och resurseffektivt samhälle (a.a).
Intertek (2017) skriver i den senaste sammanfattade revisionsrapporten att Ihus haft en ökning av avfall från cirka 70 ton till 272 ton det senaste året. Anledningen till den höga ökningen anses vara att statistiken från entreprenören som hämtar avfallet inte är pålitliga. Det skulle därför behövas krav på bättre redovisning av denna typ av siffror, vilket är något som behandlas under upphandling, se avsnitt 2.6. Ihus måste då vara medvetna om att krav på redovisning i specifikt system kan komma att bekostas av Ihus själva.
Vid renovering finns det flera faktorer som påverkar den totala mängden utsläpp av växthusgaser. Att hantera det avfall som uppstår vid renovering på ett hållbart
W-18-68/S-04
sätt är viktigt för att undvika spridning av miljöfarliga ämnen, men också för att ha möjlighet att återvinna bygg- och anläggningsmaterial. På så sätt minskar beroendet av naturresurser och energi sparas. Detta är en metod för att minska ett företags indirekta utsläpp vid renovering (NCC, 2018). Ett exempel på hur hållbar återvinning av bygg- och anläggningsmaterial sker idag är NCC Recycling. NCC erbjuder i och med NCC Recycling en tjänst som både tar hand om avfallet på ett säkert sätt samt återvinner och återanvänder det som är möjligt (NCC, 2018). Ett förslag till Ihus är att implementera cirkulär ekonomi för att minska sina växthusgasutsläpp från renoveringsavfall. Ett givande projekt skulle vara att ta fram en matchningsprocess för deras renoveringsavfall där andra företag kan ta del av det material som Ihus annars skulle ha slängt. Detta kan sammanfattas med att när en avfallsprodukt hittar rätt köpare så blir den värdefull.
6 Slutsats
Trots osäkerheterna vid kvantifiering ger metoden som används en uppskattning och en bild över var den största delen av Ihus indirekta utsläpp kommer ifrån. Även om osäkerheten kring de kvantifierade utsläppen är relativt hög så ger det fortfarande ett underlag för att förstå var åtgärderna borde riktas för att minska de indirekta utsläppen. Det ger även ett underlag till att förstå vad som behövs för att kunna kvantifiera de indirekta utsläppen på ett sätt med mindre osäkerheter. Om fler företag i leverantörskedjan skulle vara intresserade av att ta fram utsläppssiffror för just sina företag skulle det underlätta för Ihus att faktiskt uppskatta de exakta utsläppen som de själva orsakar.
För att Ihus lättare ska uppnå målet att bli klimatneutrala till år 2030 har åtgärdsplanen delats upp i tre milstolpar. Efter varje milstolpe stegras åtagandena. I slutet av de tolv åren måste en utvärdering av återstående utsläpp ske för att på så sätt kunna bedö-ma om målet om klibedö-matneutralitet har uppnåtts. Om inte så kan klibedö-matkompensering krävas.
W-18-68/S-04
Vi vill tacka alla som hjälpt oss under projektets gång!
Speciellt tack till:
Marcus Wallin, handledare Uppsala universitet Cecilia Johansson, kursansvarig Uppsala universitet
Mirja Cedercrantz, handledare hos STUNS Energi Maria Säfström, Vice VD/Hållbarhetschef Ihus
Per Gunneson, Förvaltningschef Ihus Per-Erik Åhman, Energiansvarige Ihus Linda Engman, Ekonom/Miljöcontroller Ihus
W-18-68/S-04
7 Källförteckning
AB ÅF (2018). Starkt resultat med fortsatt god tillväxt. Sverige.
Accenture (2017). Accenture-2016-Shareholder-Letter10-K006.pdf. Dublin, Irland. Aktiebolaget Uppsala Industrihus AB (2018). 100 Aktiebolaget Uppsala Industrihus AB.pdf. Uppsala, Sverige.
Allbolag.se. Castellum Aktiebolag - Företagsinformation. [online] (2016a). Available from: https://www.allabolag.se/5564755550/castellum-aktiebolag. [Accessed 2018-05-03].
Allbolag.se. Vasakronan AB (publ) - Företagsinformation. [online] (2016b-12). Avai-lable from: https://www.allabolag.se/5560614603/vasakronan-ab-publ. [Accessed 2018-05-03].
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. 1:1. Lund: Studentlitteratur.
Arnell, M., Jeppsson, U., Rahmberg, M., Oliveira, F. & Carlsson, B. (2017). Modellering av avloppsreningsverk för multikriteriebedömning av prestanda och miljö påverkan. p 66.
Beyer, G. (2008). What is a Carbon Footprint? The Edinburgh Centre for Carbon Management, Tower Mains Studios 18F Liberton Brae Edinburgh Midlothian EH16 6AE. p 24.
Boverket. Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. [on-line] (2018). Available from: https://www.boverket.se/sv/byggande/ hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/ vaxthusgaser/. [Accessed 2018-05-28].
Byggvarubedömningen (2016). Byggvarubedömningens kriterier för innehåll och livscykelaspekter. Byggvarubedömningen. (Version 4.0).
CDP Accenture. CDP 2017 Accenture Response - Final. [online] (2017). Available from: https://www.accenture.com/_acnmedia/PDF-1/Accenture-CDP-Response.pdf. [Ac-cessed 2018-04-18].
CDP Castellum. CDP. [online] (2016). Available from:https://www.cdp.net/ en/formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Castellum&
organization_number=2913&program=Investor&project_year=2016&redirect= https%3A%2F%2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2016%2F13%2F2913%2FClimate+Change+ 2016%2FPages%2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-23].
W-18-68/S-04
CDP G4S. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/en/formatted_ responses/pages?locale=en&organization_name=G4S+Plc&organization_
number=7035&program=Investor&project_year=2017&redirect=https%3A%2F% 2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F35%2F7035%2FClimate+Change+2017%2FPages% 2FDisclosureView.aspx.[Accessed 2018-04-24].
CDP ISS. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/en/ formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=ISS&organization_ number=9548&program=Investor&project_year=2017&redirect=https%3A%2F% 2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F48%2F9548%2FClimate+Change+2017%2FPages% 2FDisclosureView.aspx.[Accessed 2018-04-24].
CDP Securitas. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/en/ formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Securitas+AB&
organization_number=16618&program=Investor&project_year=2017&redirect= https%3A%2F%2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F18%2F16618%2FClimate+Change+ 2017%2FPages%2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-20].
CDP Skanska AB. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/ en/formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Skanska%20AB& organization_number=17149&program=Investor&project_year=2017&redirect= https%3A%2F%2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F49%2F17149%2FClimate%20Change% 202017%2FPages%2FDisclosureView.aspx#ORSMENU_3. [Accessed 2018-04-18].
CDP Sodexo. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/ en/formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Sodexo&
organization_number=17322&program=Investor&project_year=2017&redirect= https%3A%2F%2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F22%2F17322%2FClimate+Change+ 2017%2FPages%2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-05-03].
CDP Suez. CDP. [online] (2017) (CDP). Available from: https://www.cdp.net/en/ formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Suez&organization_ number=17873&program=Investor&project_year=2017&redirect=https%3A%2F% 2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F73%2F17873%2FClimate+Change+2017%2FPages% 2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-27].
CDP TIETO. CDP. [online] (2017). Available from: https://www.cdp.net/ en/formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=Tieto+Oyj&
organization_number=23125&program=Investor&project_year=2016&redirect= https%3A%2F%2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2016%2F25%2F23125%2FClimate+Change+ 2016%2FPages%2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-18].
CDP WSP. CDP. [online] (2018). Available from: https://www.cdp.net/en/ formatted_responses/pages?locale=en&organization_name=WSP&organization_ number=20841&program=Investor&project_year=2017&redirect=https%3A%2F% 2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F41%2F20841%2FClimate+Change+2017%2FPages% 2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-18].
W-18-68/S-04
CDP ÅF. CDP. [online] (2018). Available from: https://www.cdp.net/en/formatted_ responses/pages?locale=en&organization_name=%C3%85F+AB&organization_ number=31144&program=Investor&project_year=2017&redirect=https%3A%2F% 2Fwww.cdp.net%2Fsites%2F2017%2F44%2F31144%2FClimate+Change+2017%2FPages% 2FDisclosureView.aspx. [Accessed 2018-04-18].
Dalhammar, C. & Leire, C. (2017). Långsiktiga effekter av miljönanpassad upphand-ling [online]. Stockholm: Konkurrensverket. (2017:5).
Energiföretagen Sverige. Miljövärdering av fjärrvärme. [online] (2017). Availab-le from: https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/ miljovardering-av-fjarrvarme/. [Accessed 2018-04-17].
Energimyndigheten. Utsläppshandel i EU. [online] (2015-10-18). Available from: http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/handel-med-utslappsratter/ utslappshandel-i-eu/. [Accessed 2018-05-04].
Energimyndigheten. CDM och JI i praktiken. [online] (2016-06-28). Available from: http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/ internationella-klimatinsatser/cdm-och-ji-i-praktiken1/. [Accessed 2018-05-04].
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggna-ders energiprestanda (omarbetning).
Finansdepartementet. Avdrag för klimatkompensation genom borttag-ning av utsläppsrätter. [online] (2016). Available from: http://www. regeringen.se/contentassets/5bd5fe74d4c94666b53f4220f2d1ab74/
avdrag-for-klimatkompensation-genom-borttagning-av-utslappsratter. [Ac-cessed 2018-05-03].
G4S (2018). g4s_integrated_report_2017.pdf. London, United Kingdom.
Green house gas protocol & Quantis (2014). Scope 3 Evaluator by GHG Protocol and Quantis (Dec 2014) [online]. Available from: https://www.youtube.com/watch?v=o3_ 8zlqWqiM&t=54s. [Accessed 2018-04-26].
Gunnarsson, K. Utsläppsrätter - om utsläppshandel. [online] (2018) (Na-turvårdsverket). Available from: https://www.naturvardsverket.se/ Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/ Utslappshandel/. [Accessed 2018-05-14].
Helldén, D. (2017). Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Trafiknämnden. Available from: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1926012. [Accessed 2018-05-06].
Huang, Y. A., Weber, C. L. & Matthews, H. S. (2009). Categorization of Scope 3 Emissions for Streamlined Enterprise Carbon Footprinting. Environmental Science & 32 (47)
W-18-68/S-04
Technology, 43(22), pp 8509–8515.
Högsta förvaltningsdomstolen (2014). [online]. Available from: http://www. hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avgöranden/ 2014/September/2735-14.pdf. [Accessed 2018-05-03].
Ihus (2016). Människor och utveckling. Ihus.
Ihus (2017b). Hållbarhetsarbete. Available from: https://ihus.nu. [Accessed 2018-05-01].
Ihus (2017d). Ledningssystem för hållbarhetsarbete Rutinbeskrivning 3: Kontor.pdf. Ihus (2017c). Miljöprogram för byggprojekt - Generella miljökrav. Ihus.
Ihus (2017a). Om oss. Available from: https://ihus.nu. [Accessed 2018-05-01]. Ihus (2018). Sammanställning 2015-2017 Ihus. Uppsala: Ihus.
Intertek (2017). Sammanfattande revisionsrapport. Uppsala.
IPCC. 2.10.2 Direct Global Warming Potentials - AR4 WGI Chapter 2: Changes in Atmospheric Constituents and in Radiative Forcing. [online] (2007). Available from: http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch2s2-10-2.html. [Accessed 2018-04-23].
Isling, S. (2017). LUL 11.5 Riktlinjer för hållbar upphandling inom Region Uppsala. Region Uppsala.
ISS (2017). Annual Report 2016 —Page 4. Søborg, Denmark.
IVA Sveriges byggindustrier (2014). 201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. (978-91-7082-883–6).
Klövern. Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser 2015. [online] (2015a). Available from:https://www.klovern.se/globalassets/dokument/hallbarhet/ gri-g4-en15-16-17-direkta-och-indirekta-utslapp-av-vaxthusgaser-2015. pdf. [Accessed 2018-04-20].
Klövern (2015b). gri-g4-en15-16-17-direkta-och-indirekta-utslapp-av-vaxthusgaser-2015.pdf. Available from:https: //www.klovern.se/globalassets/dokument/hallbarhet/
gri-g4-en15-16-17-direkta-och-indirekta-utslapp-av-vaxthusgaser-2015. pdf. [Accessed 2018-05-03].
Konkurrensverket. Om reglerna för offentlig upphandling. [online] (u.å.) (Kokunkurrensverket | Swedish Competition Authority). Available from: http://www.konkurrensverket.se/upphandling/om-upphandlingsreglerna/.
W-18-68/S-04
[Accessed 2018-04-25].
KPMG (2017). Förstudie- tillämpning av lagen om offentlig upphandling. Uppsala: KPMG.
Lingsten, A. (2009). VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering - PDF Free Download.
Lundberg, S. & Marklund, P.-O. (2015). SNS Analys - Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Stockholm: SNS. (n3 30).
Lydén, F. P. Gold Standard. [online] (2010c-06-15) (Klimatordlista). Available from: http://www.klimatordlista.se/gold-standard/. [Accessed 2018-04-11].
Lydén, F. P. Klimatneutral. [online] (2010a-05-18) (Klimatordlista). Available from: http://www.klimatordlista.se/klimatneutral/. [Accessed 2018-04-10].
Lydén, F. P. Utsläppsrätter. [online] (2010b-05-18) (Klimatordlista). Available from: http://www.klimatordlista.se/utslappsratter/. [Accessed 2018-04-11].
Längberg, J. Cirkulär ekonomi - så kan omställningen gå till. [online] (2017-05-29) (Global Utmaning). Available from: https://www.globalutmaning.se/ cirkular-ekonomi-sa-kan-omstallningen-ga-till/.[Accessed2018-05-15]. Nationalencyklopedin. cirkulär ekonomi. [online] (u.å.) (NE). Available from: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cirkul%C3% A4r-ekonomi.[Accessed2018-05-15].
Naturvårdsverket (2013). 2050 Ett koldioxidneutralt Sverige. Stockholm, Sverige. Naturvårdsverket. Växthuseffekten förstärks. [online] (2017) (Na-turvårdsverket). Available from: https://www.naturvardsverket.se/ Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/
Vaxthuseffekten-forstarks/. [Accessed 2018-05-15]. NCC (2018a). ncc_sve_ar_2017.pdf. Solna, Sverige.
NCC. Återvinning. [online] (2018b) (NCC). Available from: https://www.ncc.se/ vart-erbjudande/atervinning/. [Accessed 2018-05-04].
Nygren, K. & Wennblom, Å. (2017). Befolkningsprognos för Uppsa-la kommun 2017-2050. Kommunledningskontoret. Available from: https: //www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/
befolkningsprognos-for-uppsala-kommun-20172050.pdf. [Accessed 2018-04-25].
Nyhlén, H. (2018). Projektbeskrivning - Ett klimatneutralt Ihus år 2030.pdf.
W-18-68/S-04
Naturvårdsverket. Parisavtalet. [online] (2018) (Naturvårdsverket). Avai-lable from: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/ EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/ Klimatkonventionen/Parisavtalet/. [Accessed 2018-05-04].
Patay, C. (2016). Skatt och klimatkompensation - hur ligger det till? Tricoro-na Climate Partner. Available from: https://www.tricoroTricoro-na.se/2016/02/22/ skatt-och-klimatkompensation-hur-ligger-det-till/. [Accessed 2018-05-02]. PwC, Significant & Ecofys (2009). Collection of statistical information on Green Public Procurement in the EU - Report on data collection results. PwC Sustainability.
Ranganathan, J. (u.å.). GHG Protocol Initiative Team. Conches-Geneva Switzer-land,Washington, DC 20002 USA: World Resources Institute,World Business Council for Sustainable Development.
Regeringen (2012). Vägen till nära-nollenergibyggnader. Näringsdeparte-mentet. Available from: http://www.regeringen.se/49bba4/contentassets/ b5f4edaebeb3494bb6d479a9e8c2437b/vagen-till-nara-nollenergibyggnader-skr. -201112131. [Accessed 2018-04-25].
Regeringskansliet. Krav på e-faktura vid offentlig upphandling. [online] (2018a-02-01) (Regeringskansliet). Available from: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2018/02/krav-pa-e-faktura-vid-offentlig-upphandling/. [Accessed 2018-05-04]. Regeringskansliet. Myndighet får uppdrag att se över upphand-lingsstatistik. [online] (2018b-04-26) (Regeringskansliet). Availab-le from: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/ myndighet-far-uppdrag-att-se-over-upphandlingsstatistik/. [Accessed 2018-04-27].
SCB. Priserna för nyproducerade bostadshus har ökat. [online] (2016) (Statistiska Centralbyrån). Available from: http://www.scb.se/ hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/ byggnadskostnader/priser-for-nyproducerade-bostader/pong/statistiknyhet/ priser-for-nyproducerade-bostader-2016/. [Accessed 2018-04-19].
Securitas AB (2018). securitas_annual_report_2017.pdf. Stockholm Sweden.
SMHI. Juli var 1° varmare jämfört med ”förindustriell tid” | SM-HI. [online] (2016). Available from: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/ juli-var-1-varmare-jamfort-med-forindustriell-tid-1.107579. [Accessed 2018-05-15].
SIS/TK 207/AG 01 (2006a). SS-EN ISO 14040:2006. Stockholm, Sverige: Swedish Standards Institute. (14040:2006).
W-18-68/S-04
Standards Institute. (14044:2006).
Skanska (2018). arsredovisning-2017.pdf. Stockholm, Sverige.
Sodexo (2017). 20171115-PR-Sodexo-FY-2017-annual-results-ENG.pdf. Issy-les-Moulineaux, Frankrike.
Solelsportalen. Industrihus i Uppsala - Rum att utvecklas i. [online] (2018) (Industri-hus i Uppsala). Available from: http://www.i(Industri-hus.nu/. [Accessed 2018-05-01].
STUNS. Om STUNS. [online] (u.å.). Available from: http://stuns.se/om-stuns/. [Accessed 2018-05-01].
Suez. New investors - SUEZ. [online] (uå). Available from: https://www.suez.com/ en/Finance/Analysts-and-investors/New-investors. [Accessed 2018-04-27].
Svensk Handel (2016). Konsumenterna kan påverka - företagen har kraft att förändra: 2016 Svensk Handels hållbarhetsundersökning. Stockholm: Svensk Handel.
Swerea. Livscykelanalys - LCA | Swerea. [online] (u.å.). Available from: https://www.swerea.se/kompetensomraden/energi-miljo/livscykelanalys.
[Accessed 2018-05-03].
Tieto (2018). annual_report_2017.pdf. Espoo, Finland.
Trafikverket. Miljökrav där Göteborg, Malmö eller Stockholm är krav-ställare. [online] (2018-04-27) (Trafikverket). Available from: https://www. trafikverket.se/for-dig-i-branschen/upphandling/Sa-upphandlar-vi/
Forfragningsunderlag/Kravdokument/Miljokrav-i-entreprenader/
miljokrav-dar-goteborg-malmo-eller-stockholm-ar-kravstallare/. [Acces-sed 2018-05-03].
Trafikverket, Malmö stad, Göteborgs stad & Stockholms stad (2018). Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018. Trafikverket.
Uppsala klimatprotokoll. Om Klimatprotokollet. [online] (u.å.). Available from: http://klimatprotokollet.uppsala.se/om-klimatprotokollet/. [Accessed 2018-04-25].
Uppsala klimatprotokoll. Fokusgrupp Byggmaterialval. [online] (2018a). Avai-lable from: http://klimatprotokollet.uppsala.se/om-klimatprotokollet/ fokusgrupp-byggmaterialval/. [Accessed 2018-04-27].
Uppsala klimatprotokoll. Fokusgrupp Energi. [online] (2018b). Availab-le from: http://klimatprotokollet.uppsala.se/om-klimatprotokollet/ fokusgrupp-energieffektivisering/. [Accessed 2018-04-27].
Uppsala kommun. Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022. [on-36 (47)
W-18-68/S-04
line] (u.å.). Available from: https://www.uppsala.se/contentassets/ 31cd97b19e7c4ef5b50d5ee5dbee9d45/avfallsplan_med_bilagor.pdf. [Accessed 2018-05-06].
Uppsala kommun. Befolkningsstatistik. [online] (2018c) (Uppsala kommun). Avai-lable from: https://www.uppsala.se/boende-och-trafik/kartor-och-statistik/ befolkningsstatistik/. [Accessed 2018-04-25].
Uppsala kommun (2015). Miljö och klimatprogram 2014-2023.