Resurstillgång och framtidsperspektiv

Som denna kartläggning visat finns det en mängd aktörer som arbetar med skolan som marknad för olika typer av MIK-relaterade frågor i allt från en-till-en-satsningar till

nätmobbning. Med tanke på antalet aktörer och det material och den expertis som finns där är det intressant att fråga i vilken mån dessa resurser är bekanta och om de används inom lärarutbildningarna.

Användningen av de olika MIK-resurserna är generellt högre inom bildlärarprogrammen än i svenska-/samhällsvetenskapsprogrammen utom avseende de två största aktörerna,

Skolverket och UR. Bland de övriga resurser som nämns återfinns bl.a. “Spel, som t.ex.

Serious Games”, Youtube, “NordenBio/Skolverket”, Minecraft samt Prezi (digitalt presentationsverktyg).

En annan sida av resursfrågan är tillgång till teknik och möjligheter till fortbildning inom den egna skolan.

89

44 83

44

17 44

11 17 11

83 83

67 67

50 67

50

17 17

14. Använder MIK-relaterade resurser tillhandahållna av följande aktörer, procent

Sv/samh Bild

133

16a. Satsas det särskilda resurser på MIK-området under 2014: tekniskt?

16b. Satsas det särskilda resurser på MIK-området under 2014: ekonomiskt?

16c. Satsas det särskilda resurser på MIK-området under 2014: fortbildning för lärarutbildare?

Ja Nej Vet ej

134

Flertalet av de lärosäten som ger lärarutbildningar anger att de satsar särskilda resurser på MIK, oavsett om det handlar om teknik, ekonomi eller fortbildning. Dessa satsningar är vanligare inom bildlärarprogrammen än i utbildningarna för

svenska-/samhällskunskapslärare. Av de tillfrågade exemplifierade 71 % hur sådana satsningar såg ut. Förutom dessa tre områden angav även några utbildningar att man särskilt satsar på forskning på MIK-relaterade områden (18 %), att man anställer särskilda IKT-coacher/IKT-utvecklare (18 %) samt att man utvecklar onlineutbildningen (12 %).

Vi uppdaterar löpande våra datasalar med hård- och mjukvara. Vi finansierar bl.a. en licentiand med inriktning mot rörlig bild, en av våra bildlärarutbildare som läser forskarutbildning på halvtid. Vi har en undervisande lektor som forskar om ungdomars visuella kommunikation på nätet. Lärarna fortbildar sig fortlöpande avseende såväl praktiska som teoretiska kunskaper.

Vi har tillsatt en särskild IKT-utvecklare med uppdrag att driva utvecklingen av IKT inom lärarutbildningen. Vad gäller tekniken så är den redan väl utvecklad vid högskolan för att kunna genomföra nätbaserad undervisning. Bl.a. har vi rustat bildsalen med den senaste tekniken för att kunna visa olika typer av “laborationer”. Dessutom har vi köpt in ett stort antal “plattor” som lärarstudenter kan använda i undervisningen.

Vi, inom Bild, letar ständigt efter nya utmaningar, uppmanas att gå fortbildning om vi behöver och försöker dela med oss av de erfarenheter och kunskaper vi har i lärarlaget, kollegiet och på [lärosätets namn].

Vid institutionen har ny utrustning införskaffats till undervisningssalarna, dvs. en teknisk och därmed ekonomisk satsning har gjorts. Det har även satsats på att lärarna ska använda Ipads inom undervisningen. Vi har haft återkommande IT-seminarier om Ipads med HumFaks IT-coach inom ämnet.

Digital kompetens och IKT i lärarutbildningen är en grupp som arbetar aktivt med kompetensutveckling för lärare och lärarstudenter, t.ex. i form av digitalfika.

Vi bedriver under 2014 ett projekt med syfte att utveckla kurser med hjälp av olika digitala utbildningsinsatser, i samarbete med Interactive Institute. Kontinuerlig kompetensutveckling med insatser från avdelningen Lärstöd.

Vi har under 2014 två stora satsningar 1, att använda surfplattor i undervisningen med studenter. 2, att förnya onlineundervisningen.

Bland svaren framträder en tydlig tendens: att det är satsningar på att digitalisera

undervisningen och arbete med digitala verktyg i utbildningen av de blivande lärarna som flertalet lärarutbildningar ser som prioriterat och som förknippas med framtiden.

Denna fråga följdes upp av en öppen fråga om vad man ansåg viktigast för utvecklandet av MIK inom lärarutbildningen under de kommande 4–5 åren.

135

Då frågan ställdes på detta sätt hamnade fokus mer på lärarutbildarna än på tingen i sig. Här ska också sägas att formuleringen “Att få in MIK i hela utbildningen” kan behöva förklaras.

Detta avser de svar där man underströk vikten av att MIK-perspektivet måste genomsyra hela utbildningen och inte bara knytas till en isolerad delkurs. “Inställning till MIK”

representerar de svar där man menar att MIK idag inte uppfattas som en central del av utbildningen och att dess status måste höjas. Det är svårt att jämföra bild- respektive svenska-/samhällskunskapslärarutbildningarna, men man kan konstatera att samtliga som nämnde teknik som viktigast var svenska-/samhällskunskapsprogram, liksom nio av tio av dem som nämnde behovet av fortbildning.

7.7 Slutsatser och reflektioner

Ett övergripande resultat av enkätundersökningen är att MIK-begreppet inte är särskilt väl förankrat eller känt inom svensk lärarutbildning. En annan aspekt är att gränsen mellan MIK och IT, IKT och termer som mer kan peka mot teknisk utrustning än pedagogiska mål där perspektiv på medier ingår kan vara otydlig för många. Detta kan ha påverkat hur vissa av frågorna har besvarats.

En av frågorna gällde just begreppsanvändningen. Här visar det sig att MIK är en term som används av ett fåtal. De begrepp som dominerar är IT och IKT vilket kan ses som indikationer på ett “verktygstänkande” där medier ses som ett sätt att transportera ämnesinnehåll, snarare än att medierna kopplas till frågor om medialisering och

medborgarskap. Då det gäller styrdokument och lokala examensmål är det få svar som ger exempel på lokala examensmål som går utanför grundformuleringen i

Högskoleförordningen. Endast tre lärosäten av de totalt 24 som besvarade enkäten har lokala

12 Att få in MIK i hela utbildningen Teknik Fortbildning

17. Vad är viktigast för utvecklandet av MIK inom er lärarutbildning under de kommande 4-5 åren?

Procent

136

examensmål som understryker vikten av att lärarstudenterna lär sig värdera och/eller förhålla sig kritiskt till medierad information. Med tanke på att styrdokument ses som den enskilt viktigaste faktorn för utvecklandet av MIK inom utbildningsprogrammen pekar detta på behovet av tydligare skrivningar i de centrala styrdokumenten för att utveckla MIK på lärarutbildningarna. Skrivningarna om medieinslag i utbildningen i läroplanerna för grundskolan (LGR 11) och Gymnasieskolan (Gy 11) är betydligt mer långtgående än den som återfinns i den tjugo år gamla Högskoleförordningen. Det är svårt att tänka sig att den lärare som endast har “förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den

pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna” (HSF 1993:100) kan ge sina elever den undervisning de har rätt till.

Här förelåg det återigen skillnader mellan bildlärarprogrammet och

svenska/samhällskunskap såtillvida att bildlärarutbildningen i större utsträckning sa sig knyta an till MIK i sina styrdokument och examensmål. Det var också

bildlärarutbildningarna som i dessa avseenden gav de längre och mer utförliga svaren.

Utbildningsplaner styr utbildningsprogram, medan kursplaner vanligtvis omfattar en termin som i sig delas upp i olika delkurser. Frågorna om förekomsten av skrivningar kring MIK gällde uttalade MIK-inslag på delkursnivå. Här pekade majoriteten av svaren gällande utbildningarna i svenska och samhällskunskap mot att mediekopplingar antingen saknades eller att de bestod i användning av vissa programvaror och tekniker. Att knappast någon av de tillfrågade utbildningarna kunde ange eller uppskatta hur många poäng (ECT) som består av MIK-inslag kan också ses som en indikation på att MIK-tänkande har lång väg kvar inom lärarutbildningarna. Också kopplingarna mellan kurslitteraturen och MIK var med enstaka undantag svaga.

Då det gäller bildlärarutbildningen var resultaten delvis annorlunda. Det var i dessa utbildningar man fann de tydligaste MIK-kopplingarna. Det kan bero på att bildämnet i grunden har ett perspektiv som är mer orienterat mot medieproduktion, i och med att de blivande lärarna själva arbetat med att skapa bilder, analysera bilder och undervisa med och om bilder.

Sammantaget förefaller det vara mycket stora skillnader mellan lärosätena i fråga om inslagen av och medvetenheten om MIK. Också tillgången till utrustning, graden av satsningar och stöd från ledning, styrdokument och andra delar i infrastrukturen varierar.

Vissa lärarutbildningar säger sig ha omfattande MIK-inslag. På andra högskolor och universitet förekommer MIK knappt alls. Det är en slutsats som är problematisk i och med att skolan har ett utjämnade uppdrag som går ut på att ge alla elever likvärdiga möjligheter.

137

För att framtidens grund- och gymnasieskola ska kunna garantera god och likvärdig MIK-undervisning för alla elever behöver också lärarutbildningarna förstärkas. Enligt enkäten finns det också ett stort och uppdämt behov av tydlighet i frågan och ett stort behov av fortbildning.

Det har gjorts några uppsatsarbeten kring medietänkandet inom lärarutbildningen, oftast med fokus på IKT. Det finns en studie från slutet av 1990-talet om hur lärarutbildningar då förhöll sig till mediefrågor (Stigbrand 1997). Något som då var genomgående i

lärarutbildningarna och som även denna enkätundersökning antyder är att MIK-frågor, förr och nu, hänger på eldsjälar medan strukturer, styrdokument och långsiktighet saknas.

Kanske är det så att eldsjälar, som tenderar brinna ut ska ses som ett tecken på avsaknad av långsiktiga strategiska satsningar. Enkätstudien indikerar en önskan om tydligare

styrdokument och mer fortbildning. Detta kan tolkas som att frågorna läggs utanför den faktiska praktiken inom lärarutbildningarna och bland lärarutbildarna. Förmodligen finns det redan en del lokal utvecklingsverksamhet, men det saknas gemensamma forum för reflektion kring hur man didaktiskt och pedagogiskt arbetar med MIK, eller vad begrepp som IT och IKT står för i relation till de frågor om bildning, medborgarskap, kunskap som MIK signalerar.

138