De genomförda försöken har resulterat i ny kunskap om RSV-laddningars penetration i sandsäckskonstruktioner och vid långa detonationsavstånd. Genom en iterativ process har
försöksresultatet analyserats, bearbetats och kunnat användas för en succesiv vidareutveckling av den föreslagna beräkningsmodellen [1].
10.1. Sammanfattning av revideringsåtgärder
Försöksresultatet visar att beräkningsmodellens [1] övergripande sammansättning är funktionell och kan användas som grund för fortsatt utveckling. Däremot uppstår ett ökande fel vid längre
detonationsavstånd.
Generaliserbara standoff-kurvor för de aktuella målmaterialen ger en grund för anpassning av
beräkningsmodellen [1]. Då exakta orsakssamband inte gått att fastställa åtgärdas samtliga avvikelser genom koefficienten för detonationsavstånd. Två beräkningsgrunder föreslås; en för homogena grusbäddar och en för sandsäckskonstruktioner.
Användarens skattning av värdet på koefficienten för strållängd riskerar att ge upphov till större fel än övriga parametarar. En ny klassificering föreslås, som reducerar felets magnitud, se Tabell 8-2. Användaren saknar förutsättningar att skatta värdet på två parametrar; koefficienten för målmaterial och jetstrålens densitet. Enbart ett värde föreligger för respektive parameter vid den avsedda
tillämpningen, varför de ersätts med en konstant, enligt: √ √ .
Modellens säkerhetsmarginal har bestäms utifrån Monte Carlo-simulering av användarrelaterade fel och analys av ammunitionens egenspridning. Den tidigare dimensioneringsfaktorn har ersatts med en mer ändamålsenlig dimensioneringskoefficient.
10.2. Förslag till beräkningsmodell
De genomförda utvecklingsstegen utgör grund för en komplett beräkningsmodell tillsammans med rekommenderade parametervärden för den avsedda tillämpningen. Den matematiska modellen för dimensionering av skadebegränsande åtgärder mot RSV-penetration vid ammunitionsröjning blir sammanfattningsvis: √ ( ) (10-1) Där Penetrationsdjup, dimensioneringsvärde (m) RSV-stridsdelens kaliber (m) Koefficient för strållängd (-) Densitet, målmaterial (kg/m3) Koefficient för detonationsavstånd (-) Dimensioneringskoefficient (-) Detonationsavstånd (m)
Vid dimensionering av skadebegränsande åtgärder uppförda av sandsäckar fyllda med sand/fingrus rekommenderas följande värden på modellens parametrar:
Tabell 10-1 Föreslagna värden på parametrar i beräkningsmodell efter revidering.
Parameter Rekommenderat värde vid
sandsäckskonstruktion Koefficient för strållängd * 8/10/12/14/16 Koefficient för detonationsavstånd ** Dimensioneringskoefficient *** 0,5 Densitet, målmaterial **** 1500 kg/m3
* Värdet beräknas utifrån stridsdelens maximala penetrationsdjup i pansar uttryckt i hela kalibrar multiplicerat med faktorn två.
** Vid skadebegränsande åtgärd utförd som homogen skyddstäckning av sand/fingrus beräknas koefficienten enligt ekvation (7-2).
*** Avser P95 för användarrelaterade störningar tillsammans med maxvärden för egenspridning.
**** Vid skadebegränsande åtgärd utförd som homogen skyddstäckning av sand/fingrus används densiteten 1600 kg/m3. Om skyddskonstruktionens densitet är känd används det faktiska värdet.
10.3. Jämförelse med försöksresultat
Avslutningsvis jämförs dimensioneringsvärdet för en skyddskonstruktion enligt den reviderade beräkningsmodellen, ekvation (10-1), med försöksresultatet.
Figur 10-1 Jämförelse mellan reviderad beräkningsmodell och försöksresultat i fingrus respektive sandsäck. Försöksserie 2 har omräknats som penetration i fingrus, utan luftspalt.
Beräkningsmodellen ger ett dimensioneringsvärde som med minst 0,8 m överstiger de i försöken erhållna penetrationsdjupen. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Pen e tr ation sd ju p (m ) Detonationsavstånd (m)
Jämförelse mellan reviderad beräkningsmodell
och försöksresultat
Försöksresultat, fingrus Försöksresultat, sandsäck Beräkningsmodell, fingrus Beräkningsmodell, sandsäck10.4. Modellens styrkor och svagheter
Modellens avsedda användning innebär vissa förhållanden som gör tillämpningen unik. Då i princip inga data som klarlägger dessa förhållanden funnits att tillgå krävdes experiment. Försöken är designade utifrån att pröva och verifiera verksamhetens unika förhållanden, vilket skapar en
grundläggande god validitet för hela undersökningen genom att den mäter det som undersökningen de facto avser. Samtidigt innebär detta en svaghet i den bemärkelsen att resultatet är specifikt och möjligheten begränsad att verifiera resultatet med data från andra experiment.
Metodvalet att genomföra fullskaliga skjutförsök är en styrka, då bias relaterat till skalning och tolkning av resultat undviks. Dock är försöken resurskrävande, vilket begränsar antalet skott. Även om tre jämförbara skjutserier genomförts är det svårt att dra tillförlitliga slutsatser avseende
spridningsmått och trender i resultatet. Resultatets generaliserbarhet begränsas av det ringa antalet skott samt att enbart på en typ av stridsdel och en typ fyllnadsmaterial använts.
I beräkningsmodellen används parametrar som förekommer inom andra tillämpningsområden, vilket stärker tillförlitligheten genom att dessa parametrar även har analyserats/granskats i andra
sammanhang. Revideringen av den ursprungliga modellen [1] bygger huvudsakligen på standoff- kurvans form som bestämts i sin helhet utifrån försöksresultatet. Även om RSV-laddningar inom det aktuella intervallet anses skalbara och standoff-kurvor bedöms ha samma principiella form i
likvärdiga målmaterial föreligger en viss variation mellan olika laddningar. Det finns en risk att koefficienten för detonationsavståndet inte är generaliserbar för alla typer av stridsdelar, alla kaliberdimensioner inom giltighetsområdet eller alla typer av fyllnadsmaterial.
Störningsanalysen för modellens parametrar bygger på felkällor som har identifierats utifrån
arbetsmetoder, informationstillgång och övriga förhållanden som normalt föreligger vid upprättande av skadebegränsande åtgärder. Däremot har dessa störningar inte kunnat verifieras experimentellt och bedöms dessutom kunna variera mellan enskilda individer och även relaterat till yttre
bettingelser som ljusförhållanden, stress, hot mm.
Monte Carlo-simuleringen resulterade i ett stort antal värden på hur kombinationer av olika
användarrelaterade fel och störningar kan inverka på penetrationsdjupet. Resultatet av simuleringen gav underlag för att utarbeta förslag på dimensioneringskoefficienten. Data saknas för att fastställa vilken inverkan ammunitionens egenspridning ger på penetrationsdjupet i de aktuella målmaterialen. Endast grova antaganden utifrån spridningsmått i pansarstål har kunnat genomföras, varför denna del av modellens säkerhetsmarginal har lägre validitet och reliabilitet än övriga.
Ytterligare möjligheter till kvalitetsförbättringar kan identifieras inom flera delområden, men bristen på erfarenheter begränsar möjligheterna. Införande i röjningsverksamheten anses därför gynna både säkerheten och förutsättningarna för erfarenheter från tillämpning, vilket främjar modellens