Revisionsbranschen i framtiden 66

Det empiriska underlaget visar i likhet med Lombardi et al. (2014) att den professionella skepticism som revisorn kan bidra med vid bedömningen av ett företag kommer behövas i framtiden. Det förtroende och den oberoende granskning som en revisor bidrar med anses fortfarande viktig, vilket enligt tidigare forskning berättigar revisionens existens ur ett agent- teoretiskt perspektiv (Carrington, 2010; Jensen & Meckling, 1976; Minnis, 2010; Watts & Zimmerman, 1978).

Enligt respondenterna kommer digitaliseringen bidra till att enklare uppgifter som att inhämta och sammanställa underlag kan ske automatiskt och revisorn kommer till större mån att övervaka processer och analysera, granska samt utvärdera underlag. Bierstaker et al. (2001) menar att revisorerna i större mån kommer anta rollen som rådgivare och när de triviala delarna av revisionen sköts automatiskt kan även omfånget av tjänster som revisionsföretagen erbjuder att växa. Vår tolkning av det empiriska underlaget är att det råder menings- skiljaktigheter kring huruvida omfånget av tjänster kommer växa i takt med att delar av revisionen sköts mer automatiskt. D. Brännström anser att när revisorn får tillgång till fler verktyg kommer revisionen att breddas och omfatta fler områden. Han menar att den etik, kompetens och arbetsmetodik som revisorn besitter kan användas för att granska hållbarhet, kvalité och andra mjukare områden. En åsikt som delas av C. Svärd som menar att revisorerna kan komma att lägga större vikt vid miljö- och samhällsrelaterade frågor i framtiden. Till skillnad från föregående, nämner ingen av revisorerna att utbudet av tjänster kommer växa när det gäller att revidera mjukare områden inom företagens verksamhet. De menar att förtroendet för revisorn kopplat till oberoende kan ifrågasättas om revisorns roll blir allt för otydlig. Revisorerna ser snarare möjligheten att anta en mer rådgivande roll inom själva revisionsverksamheten likt den revisionsrådgivning som enligt FAR (2006) föranleds av iakttagelser vid revisionen.

Respondenterna menar att som en följd av att affärssystemen blir allt mer automatiserade kan revisorn lyfta blicken från T-kontonivå och istället få en mer övergripande bild av verksamheten. Detta gör det möjligt för revisorn att hjälpa till med svårare frågeställningar på en mer företagsstrategisk nivå, exempelvis att tolka siffror från det automatiserade affärs- systemet samt styrning av affärsverksamheter och affärsmodeller. I kombination med den ökade mängden data som kan inhämtas från affärssystemen kan revisorerna på ett bättre sätt se trender, göra prognoser och ge företagaren bättre rådgivning, vilket kan bidra till bättre

diskussioner och ge möjlighet för revisorn att ge mer tillbaka till kunden. Även tidigare forskning visar att revisorerna i större grad kommer kunna lösa komplexa problem i klienternas verksamhet (Bierstaker et al., 2001) och att automatiseringen kan bidra genom att mer data inhämtas som kan användas som beslutsunderlag (Lombardi et al., 2014). Både Kairos Future (2013) och Bierstaker et al. (2001) menar att behovet av rådgivning kommer att öka, men även om det empiriska underlaget från våra revisorer inte hävdar motsatsen, antyder de att det för revisorernas del är rådgivning på grundval av revisionen som kommer bli allt viktigare.

Enligt samtliga respondenter kommer vi inte få se något hastigt skifte avseende arbets- metodiken och kraven som ställs på en revisor. Förändringar kommer ske gradvis där olika aspekter som legala, tekniska och psykologiska måste tas med i beräkning. Vår tolkning av det empiriska underlaget är att det är marknaden som driver på förändring och revisions- byråerna måste anpassa sig för att uppfylla marknadens krav. Revisionsbranschen anses dock vara försiktig till sin natur och för att en organisation ska genomgå en förändring krävs det att hela organisationen följer med, vilket är ett stort förändringsprojekt. D. Brännström beskriver det väl genom att påpeka att det finns många i branschen som inte har vaknat upp ännu och jobbar på samma sätt som tidigare för att de inte upplever att deras kunder vill ha någon förändring. Samtidigt ser han andra byråer med erfarenheter från kunder som vill se ett modernt arbetssätt och vill gå över till helt digitala lösningar. Enligt D. Brännström är det enskilda byråer tillsammans med sina kunder som driver på förändring och gör innovationer, sen kommer den stora branschen med sin standardsättning och ändrar standarder och normer. I likhet med det empiriska underlaget anser Rogers (2003) att innovationsprocessen i en organisation är komplex på grund av att den inkluderar många individer som var och en spelar en viktig roll kring beslut om innovationer. Enligt Rogers (2003) är det prestationsgap, som uppstår när skillnaden mellan organisationens förväntade och faktiska prestation blir för stort, många gånger anledningen till att en organisation söker efter innovationer. Detta prestations- gap kan urskiljas utifrån både vårt teoretiska och empiriska underlag mellan olika aktörer inom revisionen. Revisorerna menar att det är marknaden och klienterna som driver på utvecklingen och kräver de en förändring måste revisorerna anpassa sig. Så i takt med att företagen anser att gapet mellan deras digitala utveckling och revisionsbyråernas förmåga att hantera den växer kan de komma att ställa krav på att revisionsbyråerna utvecklas och kommer ikapp.

Enligt Rogers (2003) är osäkerhet många gånger ett hinder för att individer ska ta till sig en innovation. Vårt empiriska underlag visar tendenser till att osäkerhet i viss mån bromsar branschens utveckling. Verksamma revisorer kan ha svårt att se alla fördelar och nyttan fullt ut med en utveckling och det råder osäkerhet kring hur deras roll som oberoende revisor ur ett agentteoretiskt perspektiv ska hanteras i framtiden. Enligt Rogers (2003) kan osäkerheten reduceras genom att individerna blir informerade om innovationens för- och nackdelar och blir medvetna om dess konsekvenser. Enligt D. Brännström är en viktig del i FARs arbete att förbereda medlemmarna för den omställning som följer av pågående digitalisering och de kan därför behöva göra mer för att samordna utvecklingen genom att informera branschen och på så sätt reducera osäkerheten.