REVISIONSBYRÅER

Här presenteras konsekvenser med komponentavskrivning enligt revisionsbyråerna KPMG och Ernst and Young efter fördelningen fördelar, nackdelar och ställningstaganden.

7.4.1 Fördelar med komponentavskrivning KPMG:

Vår intervjuperson på KPMG angav att komponentavskrivning sannolikt frambringar en mer korrekt fördelning av anskaffningsutgiften över tid.

Vår kontakt framförde ett exempel där man använder rak avskrivning och jämförde med komponentavskrivning:

”Om man har en fastighet som rullar och går, man har ett ganska jämt resultat. År 15 dyker resultatet. Då byter man ytskikt och kostnadsför det. Sedan går det bra igen och år 20 byter man något annat och det kostnadsför man. Sedan har man avskrivningarna, de är jämna här. Om man går över till komponentavskrivning då blir det betydligt mindre sådana dippar i resultatet eller peakar i kostnaderna.”

Vår kontakt förtydligade att vid komponentansats fördelas utgiften redan från början på de beräknade nyttjandetiderna, sett på exempelvis år 15 då byte av ytskikt sker så blir det istället en utgift. Denna manöver får ingen resultat påverkan eftersom gamla ytskiktet är avskrivet och det nya aktiveras på 15 år. Detta gör att det blir betydligt jämnare resultat, men samtidigt flyttas driftsutgifter eller rörelseutgifter till avskrivningar. Kostnadsutjämningen blir på lång sikt neutral, men vid en övergång påverkas det mer. Detta är samtidigt ett viktigt motiv för komponentavskrivningar, då det blir en mer korrekt fördelning av anskaffningsutgiften under nyttjandetiden, enligt vår intervjuperson och poängterade:

”hur rätt är det att skriva av alltihop med t.ex. 2,6 % per år om man nu vet att stommen kommer att stå i flera år och generationer (150, 160 år) framöver?”

Vår kontakt påpekade att man exempelvis kan säga att komponentavskrivning åtminstone i teorin aldrig minskar det handlingsutrymmet som varje företag eller bokföringsskyldig har. Det blir tydligare vad det är som kostar pengar i fastigheten, menade vår kontakt. Detta föranleder frågan:

”Varför kostar det så mycket?, jo vi får måla om här vart 15e år, hissarna håller inte mer än 25 år.”

Ju tydligare det blir vad det är som kostar, ju bättre kan man fokusera på att förlänga livslängden och förbättra kvalitet på det som kostar pengar. Ökad kostnadsmedvetenhet kanske medför att insatser görs för att förlänga livslängden på vissa komponenter, vilket sänker kostnaderna för fastigheten. Det väcker många andra diskussioner och detta ansåg vår intervjuperson vara en stor fördel med komponentavskrivning.

Ernst and Young:

Vår intervjuperson på Ernst and Young menade att en positiv effekt är att ramverket blir samlat och därmed en reglering av vad som gäller som är principbaserat. Den stora fördelen är att komponentavskrivning speglar verkligheten bättre och att det blir tydligare bild av hur det faktiskt ser ut, menade vår intervjuperson. Det krävs att det görs på rätt sätt samt noggrant.

”…jag tror att till en början kanske man inte får den perfekta bilden för man måste arbeta med schabloner för att ta sig igenom arbetet känner jag men framöver så blir det tydligare så man får se det som en start att bättra på det allt efter som.”

Företag kan även använda det som stöd när dessa planerar sitt underhåll då det är enklare om de kan ta bort saker ifrån sitt anläggningsregister när de har bytt ut delen. Förut har det bara varit som en stor klump det har inte varit möjligt att göra sådana utrangeringar.

Beslutsunderlagen förväntas även bli bättre, vilket följer av att de faktiska kostnaderna nu blir tydligare.

Komponentavskrivning kan alltså underlätta den interna styrningen. Man får en tydligare bild vilket följer av att det går att se hur olika komponenterna ligger i avskrivningstid, menade vår intervjuperson.

”… jag ser också att det kan även bli en jämnare fördelning av kostnaderna framöver också om man har en mer korrekt avskrivning då och inte får jack av stora underhållskostnader som man tidigare har kostnadsfört men nu kanske kan göra en annan bedömning och aktivera mer. Jag tror det blir en liten skillnad i hur man kommer att bedöma underhållsarbete att man inte kommer kostnadsföra som man har gjort innan då man ser att det här är något som förlänger den ekonomiska livslängden på fastigheter och på så sätt aktiverar.”

”Men företag jag har pratat med säger att det ger en mer rättvisande avskrivningskostnad och det påverkar i sin tur när de ska göra sina modeller för hyressättning. Det är viktigt att ha rätt underlag för att kunna kalkylera hyror och annat.”

7.4.2 Nackdelar med komponentavskrivning KPMG:

Vår intervjuperson på KPMG menade att det krävs mer tekniskt mer kunnande för att kunna göra korrekta bedömningarna av komponenter. Eftersom att det krävs mer tekniker i

processen ansåg vår intervjuperson att det är lämpligt med en rätt nära koppling mellan en avskrivningsplan och en underhållsplan. Vidare tryckte vår kontakt på att det dessvärre inte är så många som använt komponentavskrivning, för det kräver mer administration och menade på at det är här diskussionen är i dag.

”Det går när man exempelvis har 5 fönster, men har man ett större hus där det kanske finns 300 fönster och byter dessa efter 30 år allihop. Det kanske man inte gör. Det kan ju vara så att dem på södervägen är slut redan efter 20 år och så kanske det inte är så att alla behövs bytas.”

Avskrivningsmetoden uppgavs innebära en del svårigheter, vilket är en följd av att hela komponenter kanske inte byts ut så som alla fönster på en fastighet. Stora fastigheter kan även anses bestå av många komponenter vilket kan vara svårt att hålla reda på. Denna problematik är källan till en stor diskurs enligt vår intervjuperson. Det kan helt enkelt bli stökigt att praktiskt tillämpa metoden även om den teoretiskt är en bra metod.

Ernst and Young:

Vår intervjuperson på Ernst and Young menade att komponentavskrivning har en mycket negativ klang, det är mer arbete och de som skall tillämpa metoden måste tänka till hur de ska göra.

Bostadsbolagen har troligen lite enklare då det finns schabloner för dessa, medan tekniktunga bolag har det svårare.

Vår intervjuperson höll med den allmänna kritiken att den administrativa kostnaden ökade med komponentavskrivning. Initialt så blir det betydligt ökad kostnad för övergången. Därefter ansåg vår intervjuperson att det inte skulle öka något direkt och menade att så länge det finns systemstöd så är det inte svårare. Om det inte finns tillräckligt med underlag för en övergång går det att använda schabloner, men då går kanske vissa av fördelarna förlorad. Men med tiden så blir det mer och mer rättvisande, menade vår intervjuperson. Kontentan är alltså:

7.4.3 Ställningstagande gällande komponentavskrivning KPMG:

I och med K3 regelverket introducerades komponentavskrivning. K3 blir egentligen det standardregelverk från år 2014 för företag som upprättar årsredovisning enligt

årsredovisningslagen. På det här stadiet, när effekterna av K3 diskuteras, så är komponentavskrivning ett stort dilemma. Vår intervjuperson menade att

komponentavskrivning kommer att få många effekter på alla typer av företag, men komponentavskrivning får framförallt effekter när man har fastigheter och inte minst bostadsfastigheter.

Vår intervjupersonexemplifierade detta genom att referera till en äldre fastighet som får sina fönster utbytta från två glas till tre glas. Frågan som uppkommer är vad som är merutgiften. Den är kanske inte så stor för det finns inga två glas fönster att köpa eller dem är lika dyra för att de säljs i så små upplagor. Det dyra är ju att sätta upp ställningarna osv. Merutgiften att byta ut till tre glas är marginell. Det är en svår diskussion och avvägning och den är olika. Vad gäller lämpligheten att använda komponentavskrivning i kommuner på pekade vår kontakt att en kommun är ett konglomerat, både verksamheter och tillgångar och poängterade att man bör se över vad de har för tillgångar.

”Det finns en underhållsbomb antagligen och det är VA-nätet och ju mer genomanalyserat erforderliga avskrivningar och nyttjandetider, ju bättre är det. ”¨

Ernst and Young:

Vår intervjuperson på Ernst and Young menade att komponentavskrivning inte särledestagits emot väl.

Gränsdragningen av vad som är underhåll och investering underlättas kanske inte direkt med komponentavskrivning, trodde vår intervjuperson. Det är fortfarande svårt att bedöma. Det som är reparationer ska fortfarande kostnadsföras och är ingen egentlig skillnad.

”Jag tror dem kommer fortfarande ha problematiken men på sikt så kanske det blir tydligare men inte direkt.”

Den allmänna åsikten inom branschen om komponentavskrivning är inte så tydlig, menade vår intervjuperson. Det finns ingen allmän åsikt, utan folk tycker olika. En del tycker det är jobbigt och administrativt tungt medan andra tycker att det är en bra metod.

Vad gäller lämpligheten att tillämpa komponentavskrivning i kommuner, uttryckte vår intervjuperson följande:

”Egentligen tycker jag inte det är någon skillnad om det är en kommun eller ett företag utan jag tror det är fördelar i komponentavskrivning. Det är viktigt i en kommun att ha rättvisande redovisning likväl som för ett bolag. Om man inte får den rättvisande bilden kanske man styr fel.”

Det beror på vad det har för kompetens och resurser, menade vår intervjuperson, och därav kan vara olika bra och bli lite problematiskt om man inte får rätt förutsättningar för det. Det kräver en viss ekonomisk kunskap och system som är kompatibla med

komponentavskrivning, menade vår intervjuperson.

Vår intervjuperson såg dock inte ekonomisystemen som något stort hinder i

implementeringen av komponentavskrivning i kommuner, men framförde diskursen i

kommuner kring att anläggningsregister inte är helt kompatibla med komponentavskrivning. Därav är det många kommuner som ser över systemen och köper in nya för att klara

övergången. Det kan bli komplext vilket framförallt kan drabba mindre kommuner, menade vår intervjuperson. Skälet varför att förhållandevis få kommuner använder

komponentavskrivning trodde vår intervjuperson låg i att den administrativa bördan ökar.

”Om man ska spekulera så är det nog administration att det är administrativt tungt. Finns det inget krav på det så väljer man ofta den enklaste vägen. Men sen kan det vara att man tycker att man speglar verkligheten bra med de nuvarande avskrivningstiderna så det merarbetet skulle inte ge så mycket. Men jag tror huvudargumentet är administrationen sen så har man inte pratat om det så mycket.

När jag pratade med min kollega så förstod jag att det är på gång att det ska bli ett krav. Det är säker också svårare att få gehör för redovisningstekniska ändringar i en politiskt styrd organisation.”

För att göra en lyckad implementering av komponentavskrivning vid sidan om kompetens och kompatibla system att det krävs en noggrann genomgång initialt. Vår intervjuperson menade att det krävs mycket tekniskt kunnande för komponentindelningen. Detta sågs inte som negativt då det ger en bättre koppling till underhållsplan.

”Det har jag sett att man kollar på vad man har i loopen om tre år så planerar vi att byta ut hissarna då vet vi att vi inte kan ha en avskrivning på 20 år på hissarna.”

Frågan gällande problematiken kring koncernredovisningen gav vår intervjuperson följande lösningsförslag. För kommuner som inte använder komponentavskrivning när de ska göra sin koncernredovisning får kommunen ha någon form av rapporteringspaket ifrån sina K3 bolag eftersom att det är moderns principer i koncernredovisningen som styr. Därav är det alltså bolagen som får anpassa sig.

”Men visst det blir dubbelt arbete om kommunen inte följer K3, men har man systemstöd så kanske det inte betyder så mycket mer arbete.”