• No results found

4. Empiri

4.2 Revisionspliktens avskaffande

Till följd av revisionens avskaffande har kunderna fått större valmöjlighet när det gäller revision och andra tillhörande tjänster då kunder kommer med ett mer öppet sinne och inställning till exempelvis skatterådgivning (Lindh 2011-05-16). Skeppstedt (2011-05-13) anser att det är positivt för att nu har de möjligheten att sälja andra konsulttjänster utan en risk för jäv. Samtidigt som det ger ett bevis för betydelsen av deras arbete att kunder väljer att behålla revisionen trots att ingen skyldighet föreligger. Om ett företag ändå väljer att

avsäga revisionen så finns det ingen färdig mall för hur detta avskaffande ska gå tillväga, detta för att varje kund hanteras individuellt utifrån dess verksamhet. I samband med bokslut diskuteras för- och nackdelar med fortsatt revision (Daniels, 2011-05-04). Bergquist (2011-05-16) samtycker med denna punkt, likheten mellan dem är att båda rekommenderar kunderna till de andra tjänster de erbjuder.

32

Skeppstedt (2011) berättar att KPMG har arbetat i flera år med att utöka sina

ekonomitjänster för att de har förväntat sig ett avskaffande och därför tror han att de kunder som avstår från revisionen kommer istället att efterfråga deras ekonomiservice. Även om antalet revisionskunder sjunker lär det troligtvis inte påverka omsättningen. Lindh (2011) håller med om detta, när det gäller hans egen byrå tror han inte att konsulttjänsterna kommer kompensera bortfallet av revisionskunder. Konsekvenserna som medföljer

avskaffandet blir en förlust av kunder och att revisionsbyråerna får anpassa sig efter situationen. (Söderlind, 2011-04-21) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ej Revisionspliktiga Revisionspliktiga

Figur 5, Balansen mellan revisionspliktiga och inte revisionspliktiga företag (Egen bearbetning)

På frågan om hur stor del av kundkretsen som undantas från revisionsplikten variera respondenternas svar som redovisas i diagrammet ovan.

4.2.1 Kundbortfall i revisionsbyråerna

Antalet kunder som aktivt tackat nej är ganska lika mellan respondenterna. Daniels (2011) har enbart förlorat en kund som är enmansföretag. Söderlind (2011)har tre kunder som tackat nej till fortsatt revision, bland dem finns en kund som efterfrågat deras

Bachelor Thesis in Business Administration

33

konsulttjänster. För Bergqvist (2011) har inga kunder gjort ett slutgiltigt beslut, dock har fem kunder ”flaggat” att dem möjligtvist kommer att avstå från revisionen då detta kostar för mycket.

Skeppstedt (2011) och Bergquist (2011) tror inte att deras revisionsbyråer kommer att påverkas stort av avskaffandet eftersom att majoriteten av deras kunder inte påverkas av avskaffandet. Det Bergquist (2011) tror är att det antalet kunder de uppskattar att förlora genom avskaffandet motsvarar att förlora enbart en större kund. Han menar även att om vissa kommer att säga upp själva revisionen kommer de kunna sälja in andra tjänster som till exempel konsultation eller andra affärstjänster.

4.3 Tjänstemarknadsföring

Nedan presenteras våra respondenters syn på kunder och mervärde för dessa.

4.3.1 Kundkontakt

Revisionsbyråerna som vi intervjuat har i första hand valt att arbeta med företag som befinner sig inom byråns region. De olika byråerna har ingen bestämd inriktning mot vilken bransch de vill specialisera sig på. När det gäller storlek är de flesta företagsverksamheter små, anledning är att de är fler till antalet (Lindh, 2011). Skeppstedt (2011) har valt att inrikta sig ägarledda bolag och även internationella större bolag. Dock riktar de sig främst mot den lokala marknaden. Bergquist (2011) byrå fungerar i segment där personalen är specialiserad på olika typer av kunder. Det har delat upp segmenten i två delar, där de ena är specialiserade på små och medelstora företag och den andra på stora företag. Daniels och Söderlind har inte någon speciell branschinriktning. Söderlind förklarar vidare att han är aningen mer försiktig gällande bolag i byggbranschen då kontrollen kan vara svårhanterlig men han litar på att de är ärliga.

De kunder som de mindre revisionsbyråerna erhållit har kommit via rekommendationer, såsom redovisningsbyråer och befintliga kunder. De större revisionsbyråerna använder sig

34

dessutom av identitetskontroll för att kontrollera om jäv föreligger (Skeppstedt, 2011-05- 13). Om det visar sig att både kunden och revisorn kommer överens presenterar revisorn dess utbud av tjänster (Bergqvist, 2011 & Skeppstedt, 2011). Bergquist (2011) menar att om det visar sig att parterna inte kommer överens till exempel om bolaget har en problematisk bokföring från tidigare år väljer revisionsbyrån att avstå.

Alla respondenter anser att kundkontakten är olika från kund till kund. De mindre bolagen har Daniels (2011) kontakt med enstaka gånger om året eller bara vid bokslutet. I de större bolagen är variationen större, där kundkontakten är mer regelbundet. Detta styrks även av Söderlind (2011) som påstår att det beror på kunden själv och dess situation. Däremot anser både Lindh (2011) och Bergquist (2011) att det är bra att ha en mer personlig kontakt med sina kunder, då de träffar dem minst en gång per kvartal.

4.3.2 Mervärde av revision och synen på revisorer

Majoriteten av de mindre bolagen har inget större behov av revision för att de inte har behov av krediter. Däremot är det många som haft en negativ syn på revision på grund av att de inte insett vikten av att vara reviderade och vad de medför. Nu när den är avskaffad kommer de som har behov av krediter att lägga märke till skillnaden (Lindh, 2011). Bergquist (2011) påstår att förståelsen varierar med företagarnas eget intresse. De som har tagit en mer aktiv roll och utfört delar av redovisningen själva har större förståelse för värdet av revisionen. Daniels (2011) har valt att arbeta med företag som inte påverkas av

revisionsplikten, ett exempel på ett sådant företag är bostadsföreningar. De har ingen skyldighet att bli reviderade men väljer det trots allt för deras image. Grunden till hans beslut ligger på åsikten om att de flesta av de mindre bolagen kommer att avstå från

revisionen. De bolag som ligger på gränsen mellan att ha en skyldighet att revidera finns det olika orsaker till att behålla revision. Till exempel många företag som har flera ägare där ägarna har ansvar för olika delar av bolaget, väljer att ha revision för att kunna ha en översikt över bolagets händelser (Söderlind, 2011). En annan orsak som Lindh (2011) tror påverkar bolagens val är ifall bolagen planerar att expandera och komma att behöva revision i framtiden, då de väljer att inte lämna revisionen.

Bachelor Thesis in Business Administration

35

En revision ger en trygghet för intressenter i ett företag för att de har vetskap av att en oberoende part har granskat vad som händer i företaget. Kunden får feedback på frågor angående framtida affärsbeslut. Detta för att vad som kommer att hända är lika viktigt som vad som har hänt för att hjälpa företag att lyckas. (Bergquist, 2011)

4.4 Marknadsföring i revisionsbyråer

Nedan presenteras våra respondenters syn på marknadsföring och potentiell förändring av tjänsteutbud.

4.4.1 Marknadsföring i dagsläget

Respondenternas marknadsföring skiljer sig åt väldigt mycket. Daniels (2011) har inte som mål att marknadsföra sig utan han väljer att använda sig av word-of-mouth metoden, det vill säga kunder som blivit rekommenderade av redovisningsbyråer och andra befintliga kunder. Söderlind (2011) ställer sig tveksamt till att investera på marknadsföring, då de inte vill locka till sig oseriösa kunder.

Marknadsföring har tidigare inte varit aktuellt, dock med dagens förhållanden har de valt att använda sig av kommersiella metoder som till exempel en hemsida, annonsering i tidningar och radio samt att sponsra de lokala sportsföreningarna (Lindh, 2011). Bergquist (2011) och Skeppstedt (2011) ser marknadsföringen som en självklarhet för deras byråer. Bergqvist (2011) anser även att tidigare var det inte praxis att marknadsföra sig och att det nu alltmer är mer säljinriktad attityd i ställningarna. Det framförs dessutom att det finns en större fokus på produkterna, smarta lösningar och affärstjänster. Byrån vill visa sig för allmänheten som ett konsultföretag än ett revisionsföretag, ett sätt som de valt att marknadsföra sig utåt på är att de benämner sig som en ”Visionsbyrån”.

Synen på hur kunder kontaktas och värvas stämmer överens hos alla respondenter. De anser att det är acceptabelt att kontakta ett företag som uttryckt ett intresse av att bli kund för att informera om den egna verksamheten. De intervjuade anser dock att det inte är acceptabelt att försöka värva kunder utan att de först har visat intresse. Lindh förklarar vidare att det är för tidigt att se nya kundkretsar och därför koncentrerar hans revisionsbyrå

36

sig på den befintliga kundkretsen. En utredning har påbörjats för hur denna målgrupp ska ’’fångas in’’, i nuläget görs försök för att nå ut med grundtjänsterna som alla företag behöver dock har ingen övergripande plan byggts upp än (Bergquist, 2011).

4.4.2 Förändring av utbud av tjänster i revisionsbyråer

I nuläget finns inga utbud av andra tjänster än revision i Daniels revisionsbyrå men det kan ske en förändring framöver med utbud av skatterådgivning och en uppbyggnad av en redovisningsverksamhet. Söderlind (2011) och Skeppstedt (2011) tror dock att ingen större förändring av utbud är aktuellt, det är däremot aktuellt att investera på de befintliga tjänsterna. I denna yrkesroll finns det olika tjänster som revisorer erbjuder, exempel på dessa är bokföring, skattekonsultation, riskhantering och affärsplaner som bidrar till kunskap när de slutarbetar. Om kunder inte längre önskar revision måste de ändå ha redovisning. Detta kan enligt Daniels revisionsbyråer hjälpa till med. Skeppstedt (2011) instämmer om att de kommer att använda sig av de andra tjänsterna som revisionsbyråerna erbjuder, såsom hjälp med månadsbokslut, deklarationer och skatterådgivning. Lindh (2011) tror att efterfrågan på dessa tjänster kommer att öka mer än tidigare. Söderlind (2011) håller inte med och tror att redovisningskonsulterna kommer att fånga upp dessa företag som inte behöver revision.

Bachelor Thesis in Business Administration

37

Related documents