vis som gör att barnen upplever att de har blivit hörda och sedda. Reflekterar över möjliga pedagogiska atmosfärer. Ridläraren strävar också efter att skapa en samarbetsrelation med ’den medföljande vuxne’. Guidar både barn och ’den medföljande vuxne’ gemensamt och enskilt vid behov. Vill och vågar se och befinna sig i det mellanrum som ligger till grund för relationer mellan så väl barn och vuxna som hästar - och ser sig själv som i ständig utveckling däri. 5. Kontexten: Ridskolan som sociokulturell arena och lärandet enligt kunskapens zoner behöver synliggöras och tydliggöras. Att sträva efter att göra implicit kunskap explicit och att skapa förståelse för att samtliga inbördes roller alltid står under dynamisk utveckling. Vi är alla alltid på väg någonstans – tillsammans.
Till detta menar jag, kan kopplas ytterligare en lärmiljö – den sista av de tre beskrivna (SPSM, 2019) i tillgänglighetsmodellen: Den fysiska lärmiljön som betyder ’rum för lärande’ behöver på ridskolan vara utformad så att den stödjer individens förutsättningar och möjlighet till lärande och valet av pedagogik. Att finna vägar till att låta den fysiska lärmiljön på ridskolan tydliggöra och tillgängliggöra kontexten, främst när det gäller begreppen implicit – explicit kunskap skulle kunna vara ytterligare en betydelsefull dimension att ta hänsyn till i modellen.
Vidare forskning
Då studier om, för och med yngre barn på ridskola ännu är relativt ovanliga finns det många intressanta infallsvinklar som man skulle kunna ta fasta på för vidare studier, och några är redan på gång. Dessa tar dock fortfarande ofta sin utgångspunkt i de vuxnas perspektiv. Min studie är därför högst medvetet utformad på det viset att barnen är de första att komma till tals. Jag ämnar själv att fortsätta i min kommande masteruppsats med att också möta de vuxna på
67
ridskolan – att låta ridlärare pröva och utvärdera den modell som kom att bli denna studies resultat är av stort intresse. Detta för att senare koppla ihop de båda delarna till en ännu större helhet.
En annan möjlighet är att mot bakgrund av denna studies fokus på den pedagogiska och sociala lärmiljön ta sig an den tredje parametern, den fysiska lärmiljön på ridskolan och hur denna visar sig utifrån de yngre barnens perspektiv.
Det tidigare nämnda projektet ”Too young to ride?” fokuserar på ridskolans verksamhet för yngre barn ur ett hästvälfärds- och säkerhetsperspektiv, utifrån de vuxnas perspektiv. En intressant fortsättning på den studien skulle givetvis vara att också sträva efter att närma sig yngre barns egna uttryck om både hästvälfärd och säkerhet.
En framtida studie som helt nyligen beviljats forskningsmedel och vilken jag kommer att följa med spänning heter Unga ryttares rätt till delaktighet – en villkorad rättighet? (Karin Redelius, GIH).
68
Referenser
Alanen, L. (1992). Modern Childhood? Exploring the ’Child Question’ in Sociology. Institute for Educational Research. Publication Series A. Research Reports 50.
Alanen, L. (2001). Explorations in Generational Analysis. I L. Alanen (Red.), Conceptualising Child-Adult Relationships (s. 11-22). London: RoutledgeFalmer.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2017). Barndomens historiska framväxt. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 43-63). Stockholm: Natur & Kultur. Barnombudsmannen (2004). Samtala med barn och unga. Stockholm: Barnombudsmannen informerar, BI2004:03.
Bass, M. M., Duchowny, C. A., & Llabre, M. M. (2009). The Effect of Therapeutic Horseback Riding on Social Functioning in Children with Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39: 12-61. https://doi.org/10.1007/s10803-009-0734-3
Bengtsson, C., Hjort, M., Sandberg, H., & Thelander, Å. (1998). Möten på fältet. Kvalitativ metod i teori och praktik. Lund university: Department of Sociology/Media and
Communication Studies Working Paper: 1.
Biesta, G. (2004). “Mind the Gap! Communication and the Educational Relation”. I C.
Bingham & A. Sidorkin (red.) No Education Without Relation. New York: Peter Lang Pub. Inc. Bingham, C., & Sidorkin, A. (red.) No Education Without Relation. New York: Peter Lang Pub. Inc.
Brownlee, J. (2004). Teacher Education Students’ Epistemological Beliefs. Developing a Relational Mode of Teaching. Research in Education, 72: 1-17.
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Charmaz, K. & Mitchell, R.G. (2007). Grounded Theory in Ethnography. I P. Atkinson, A. Coffey, S. Delamont, J. Lofland, & L. Lofland (Red.) Handbook of Ethnography (s. 160-174). Los Angeles: Sage.
Elvstrand, H., Högberg, R., & Nordvall, H. (2009). Analysarbete inom fältforskning. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 178-197). Stockholm: Liber.
Green, S. & Hill, M. (2005). Researching Children’s Experience: Methods and Methodological Issues. I S. Greene, & D. Hogan (Red.) Researching Children’s Experience (s. 1-21). London: Sage.
Greet, M. Cardon & De Bourdeaudhuij, I. (2008) Are Preschool Children Active Enough? Objectively Measured Physical Activity Levels. Research Quarterly for Exercise and Sport, 79 (3): 326-332, https://doi:10.1080/02701367.2008.10599496
69
Hagström, E. (2014). En pedagogisk relation mellan människa och häst. På väg mot en
pedagogisk filosofisk utforskning av mellanrummet. I Pedagogisk forskning i Sverige, 19 (2-3): 132-152.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 1-2: 12-23.
Halldén, G. (2006). Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde med relevans för forskningen om små barn. I B. Sandin & R. Säljö (Red.) Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons.
Halldén, G. (Red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Halldén, G. (2009). Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt redskap. Locus. Tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 3-4: 4-20.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hedenborg, S. (2013). Hästkarlar, hästtjejer, hästälskare: 100 år med Svenska Ridsportförbundet. Strömsholm: Svenska Ridsportförbundet.
Hill, M. (2005). Ethical Considerations in Researching Children’s Experiences. I S. Greene & D. Hogan (Red.) Researching Children’s Experience (s. 1-21). London: Sage.
Hippson (2017). Ny forskning: Barn blir smartare av ridning.
https://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/ny-forskning-barn-blir-smartare-av.htm Idrottsforum. (2019). Too young to ride? A study of riding school activities for pre-school children from safety and horse welfare perspectives. https://idrottsforum.org/feature-
hedenborgetal190308/?fbclid=IwAR2NWZeZD9QSqSkwQC0WNSvryJjpE_SqcSREHTnMC YzhbEzOS3wkQZA7t1M
James, A. (2007). Ethnography in the Study of Children and Childhood. I P. Atkinson, A. Coffey, S. Delamont, J. Lofland & L. Lofland (Red.) Handbook of Ethnography (s. 246-257). Los Angeles: Sage.
James, A. & Prout, A. (Red.) (2015). Constructing and Reconstructing Childhood. Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: Routledge
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. I Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2): 42-57.
Jordbruksverket (2005). Kartläggning och analys av hästverksamhet i Sverige. Rapport, 2005. Kampmann, J. (1998). Börneperspektiv og börn som informanter. Roskilde universitetscenter: Börne-rådet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Literat, I. (2013). “A Pencil for your Thoughts”: Participatory Drawing as a Visual Research Method with Children and Youth. International Journal of Qualitative Methods, 12 (1): 84-98.
70
Lundesjö Kvart, S. (2013). Ridlärares pedagogiska praktik. (Licentiatavhandling). Uppsala: Hippologenheten, SLU.
Mårtens, Y. (2015). Vad säger barnen? Stockholm: Atlas.
Oliver, D. G., Serovich, J. M., & Mason, T. L. (2005). Constraints and Opportunities with Interview Transcription: Towards Reflection in Qualitative Research. Social Forces, 84 (2): 1273-1289.
Pramling Samuelsson, I., Sommer, D., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. (2017). Utvecklingspedagogik - ett sätt att arbeta både målmedvetet och med barns perspektiv. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.) Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 91-110). Stockholm: Natur & Kultur.
Prout, A. (Red.) (2005). The Future of Childhood. Towards the Interdisciplinary Study of Children. London: Routledge Falmer.
Purcell, L. (2005). Sport Readiness in Children and Youth. Paediatrics & Child Health, 10 (6): 343–344.
Qvortrup, J. (Red.) (2005). Studies in Modern Childhood: Society, Agency, Culture. Basingstoke: Palgrave Macmillan
Riksidrottsförbundet (2019). Svensk idrott idag. Fakta och statistik. https://www.strategi2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet-
2025/dokument/bilaga_strategi2025faktaochstatistik-utskriftsversion.pdf
Skolinspektionen (2009). Barns perspektiv som kunskapskälla – om barnintervjun i Skolinspektionens kvalitetsgranskningsarbete. Lund: Skolverket.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2019). https://www.spsm.se/stod/tillganglighet- delaktighet-och-inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Stiftelsen Hästforskning. (2018). Forskningsprojekt.
https://hastforskning.se/forskningsprojekt/edca859763638bd70165c84bf9c05fe4/ Ståhlberg, U. (1988). Att lära barn rida. Svenska Ridsportförbundet.
SvRF. (2015a). Ridsportåret i siffror. Verksamhetsberättelse för 2015. Svenska Ridsportförbundet.
http://www.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_52567/cf_559/Ridsport_siffror_2015_hemsidan.PD F
SvRF. (2015b). Framtidens ridskola.
http://www.ridsport.se/RidklubbRidskola/Framtidensridskola/ SvRF. (2017). Välkommen till ridskolan.
http://www.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_66599/cf_559/SvRF_Ridskolebroschyr_20sid_web b.PDF
71
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Thorell, G. (2017). Framåt marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv på framtid. (Doktorsavhandling). Göteborg: Nationella Forskarskolan i Idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
Thornberg, R. & Forslund Frykedahl, K. (2009). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 38-61). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF, (2020). Barnkonventionen är vårt uppdrag. https://unicef.se/barnkonventionen Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ward, S. C., Whalon, K., Rusnak, K., Wendell, K., & Paschall, N. (2013) The Association Between Therapeutic Horseback Riding and the Social Communication and Sensory Reactions of Children with Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders. 43: 2190-2198. Wyness, M. (2012). Childhood and Society. London: Red Globe Press
Zetterqvist Blokhuis, M. (2004). Pedagogik för ridlärare. Strömsholmsmetoden. Västerås: Föreningen Ridskolan Strömsholm.
72