BD BD BD 7. BD 11. BD 12. BD 13. BD 22. BD 24. BD 25. BD 35. BD 37. BD 72. AC 21. AC 24. AC 27. AC 29. AC 30. AC 31. AC 35. AC 36. AC 38. AC 43. AC 46. AC 48. AC 50. AC 51.
Kasken Tidigt samiskt nybygge.
Rackträsk-Dellaure. Vinterlägerplats i bruk från 200-talet till 1800-talet. Kokgropar, härdar och fångstgropssystem. Tjadnes. Skogssamiskt sommarviste med timmerkåtor. Kaitum. Kapell och renskötarsamhälle.
Läffa. Samisk kultplats.
Saivorova. Samisk kultplats, fångstgropar och kokgropar. Laitaure. Tre samiska offerplatser.
Saltoluokta med Pietsaure. Samiska sommar-, höst- och vårvisten samt kåtakyrka. Turiststation.
Vaisaluokta. Sommarviste med torvkåtor och kåtakyrka. Rautasjaure. Landskap med lämningar efter samisk kultur och religion.
Råstojaure. Fornlämningsmiljö med samisk offerplats, gravplats och dödholme.
Rikti-Dokkas. Nybygge grundat av skogssamer.
Byskeälven. Älvdal med lämningar efter samisk renskötarkultur. Vindelälven. Älvdal med inslag av samiska kulturlämningar. Örträsk. Samiska kulturlämningar. Jordbruksby.
Gillesnuole. Samisk kapellplats.
Ammarnäs. Kyrkplats med kapell och samisk kyrkstad. Nybygge.
Tjulträsk. Visteskola, nybyggen, fångstgropssystem och sta lotomter.
Björkvattensdalen. Fjälldalgång med flera samiska nybyggen.
Atoklinten. Samisk kulturmiljö med viste och grav. Dagbrott för asbest.
Brandsfjället. Samisk kulturmiljö med äldre kulturlämningar samt visten med kåtor av syd- samisk och nordsamisk typ.
Bäsksele. Missionsskola från 1867 för samebarn. Jordbruksby.
Fatmomakke. Kyrkstad med ursprung i 1700- talets slut. Kåtor och stugor för samer och ny byggare.
Svartsjöbäcksområdet. Fjällområde med samisk bebyggelse och lämningar efter renskötsel i äldre tid. Remdalen. Lämningar efter äldre visten och stalotomter. Risfjället-Rissjön. Fyra samiska offerplatser i fjällmiljö. Z 1. Hamptjärn. Stalotomter på kalfjället.
Z 2. Maskien. Stalotomter, bengömma och sentida viste. Z 4. Ankarede. Kyrkplats med samekapell och kåtor.
Z 5. Oratjokk. Sydsamisk kulturmiljö med vallar, kåtatomter, bod grunder och källargropar.
Z 19. Bågavattnet. Sameviste. Fjällägenhet, fäbodar. Z 46. Kroktjärnvallen. Sydsamiskt sommarviste.
Referenser
Ambrosiani, B. 1984. (Ambrosiani, B, Iregren, E. & Lahtiperä, P. 1984) Grav fält i fångstmarken.
Undersökningar av gravfälten på Smalnäset och Krankmårtenkögen, Härjedealen. Riksantikva
rieämbetet och Statens historiska museer, Rap port 6/1984. Stockholm.
Arell, N. 1977. Rennomadismen i Torne lappmark
- markanvändning under kolonisationsepoken i framför allt Enontekis socken. Kungl. Skyttean-
ska Samfundets Handlingar 17. Umeå.
Arell, N. 1979. Kolonisationen i lappmarken, några
näringsgeografiska aspekter. Scandinavian Uni
versity Books.
Arell, N. 1981. Skogsrenskötsel. Markanvändning,
markanvändningsproblem och näringssituation.
Utbildningsdepartementet. Ds U 1981:10. Stockholm.
Arell, N. 1983. Arbete och liv i Vittangi-Karesuan-
doområdet - om markanvändning och närings- mässiga relationer under äldre och nyare tid.
Umeå.
Aronsson, K.-Å. 1987a. Två säsongers fornminnes
inventering i Norrbottens län. RAÄ rapport
1987:1. Arkeologi i Sverige 1985:193-210. Aronsson, K.-Å. 1987b. Fornminnesinventering i
Råne älvdal. Norrbotten 1987:59-66. Luleå. Aronsson, K.-Å. 1991a. Forest Reindeer Herding
A.D. 1-1800. An archaeological and palaeoeco- logical study in northern Sweden. Archaeology
and Environment 10. Umeå.
Aronsson, K.-Å. 1991b. Samernas härdar vittnar om tusenåriga traditioner. Populär Arkeologi 2/1991:33-35.
Aronsson, K.-Å. 1992a. Skogssamisk kultur. Norr bottens synliga historia. Norrbottens kulturmil
jöprogram, del 1:56-63. Luleå.
Aronsson, K.-Å. 1992b. Spåren av de första tamre
narna - renvallar, renselar och marknader. Pite-
bygdens fornminnesförening, årsbok 1992:112-
119.
Aronsson, K.-Å. 1993a. Samiska kulturmiljöer i fjällnära skog - Exemplet Bijelite. Arkeologi i
Sverige, ny följd 2:236-253.
Aronsson, K.-Å. 1993b. Renbetesland - Bijelite, Lappland. Läsa landskap, en fälthandbok om
svenska kulturmiljöer. S. 18-19. Stockholm.
Aronsson, K.-Å. 1993c. Skogsrenskötarens viste - Geijaurvallen, Lappland. Läsa landskap, en fält
handbok om svenska kulturmiljöer. S. 20-21.
Stockholm.
Aronsson, K.-Å. 1994a. Pollen evidence of Saarni settlement and reindeer herding in the boreal fo rest of northernmost Sweden - an example of modern pollen rain studies as an aid in the inter pretation of marginal human interference from fossil pollen data. Review of Palaeobotany and
Palynology 82(1994):37-45.
Aronsson, K.-Å. 1994b. Samerna och rennäringen.
Västerbotten genom tiderna. Acta Bothniensia
Occidentalis. Skrifter i västerbottnisk kulturhis toria 14:64-75.
Aronsson, K.-Å. 1994c. Renskötselns introduktion i norra Sverige. En arkeologisk och paleoekolo- gisk studie. OKnytt 1-2/1994:1-21.
Aronsson, K.-Å. 1995. Om bränning och finsk ko lonisation i den nordliga barrskogen. Svedje
bruk och röjnings bränning i Norden - termino logi, datering, metoder. Red. Bo Larsson. Nor
diska Museet. S. 157-166.
Baudou, E. 1974. Samernas invandring till Sverige ur arkeologisk synpunkt. Sameforskning idag
och i morgon. Rapport från symposium rörande den samiska kulturen 19-20 november i Nordis
Baudou, E. 1981. Förändringar inom jägarkulturen vid Lule älv. Skrifter från Luleälvsprojektet 1:137-150. Umeå.
Baudou, E. 1986. Ortnamn och nordliga kultur provinser under järnålder och medeltid. Tre kul
turer 3:7-40. Umeå.
Baudou, E. 1987. Kontakter i Bottenviken från för historisk tid till tidig medeltid. Seminarium 1986. Bottnisk kontakt 111:7-11. Jakobstad. Baudou, E. 1988a. Samer och germaner i det för
historiska Norrland. En kritisk översikt över tio års forskning. Bebyggelsehistorisk tidskrift 14/1987:9-23.
Baudou, E. 1988b. Gustav Hallströms forsknings plan för Norrlands forntid 1941 och forsknings läget 1987. Arkeologi i norr 1:17-28. Umeå Baudou, E. 1989. Gränser och center-periferi-för-
hållanden i Norrlands bronsålder. Regionale
forhold i Nordisk Bronzealder. Jysk Arkeolo
gisk Selskabs Skrifter XXIV.
Baudou, E. 1992. Norrlands forntid - ett historiskt
perspektiv. Umeå.
Beach, H. 1981. Reindeer-Herd Management in
Transition. The Case of Tuorpon Saameby in Northern Sweden. Uppsala Studies in Cultural
Anthropology 3. Uppsala.
Beckman, L. 1990. Genetiska studier av svenska samer. Kungl. Skytteanska Samfundets årsbok 1990:51-58. Umeå.
Bergling, R. 1964. Kyrkstaden i övre Norrland.
Kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen. Kungl. Skyttean
ska Samfundets Handlingar 3. Umeå.
Bergman, I. 1987. De arkeologiska undersökning arna vid Rackträsk-Dellaure. Norrbotten 1987:98-109. Luleå.
Bergman, I. 1988. Det samiska boplatskomplexet vid Rackträsk. Arkeologi i norr 1, 1988:129- 144. Umeå.
Bergman, I. 1990. Rumsliga strukturer i samiska
kulturlandskap. En studie med utgångspunkt från två undersökningar inom Arjeplogs socken, Lappland. Fornvännen 85. Uppsala.
Bergman, I. 1991. Spatial Structures in Saarni Cul tural Landscapes. Readings in Saarni History,
Culture and Language II. (Ed. R. Kvist.) Center
for Arctic Cultural Research, Umeå University. Misc. Pubi. 12:59-68.
Bergman, I. & Mulk, I.-M. 1992. Forntida bebyg gelse och näringar i inland och fjäll. Norrbot tens synliga historia. Norrbottens kulturmiljö-
program, del 1:42-53. Luleå.
Bertvall, C. 1991. Enorma hyddbottnar från brons åldern. Populär arkeologi 2/1991:17-19.
Berättelser om Samerna i 1600-talets Sverige.
1983. Faksimileutgåva av de s.k. prästrelatio nerna m.m. Först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 27, Umeå.
Birket-Smith, K. 1929. The Caribou Eskimos. Ma
terial and social life and their cultural position.
II. Analytical part. Report of the Fifth Thule Ex pedition 1921-24. Copenhagen.
Birket-Smith, K. 1959. Fjärran folk. Levnadsvill
kor och kultur i sex primitiva samhällen. Stock
holm.
Bogoras, W. 1924. New Problems of Ethnographi cal Research in Polar countries. Proceed. 21. In
ternat. Congr. of Americ. Pt. I. The Hague.
Broadbent, N. 1982. Skelleftebygdens historia. Del 3. Den förhistoriska utvecklingen under 7000 år. Skellefteå.
Broadbent, N. 1988. Järnålderns och medeltidens säljägare i övre Norrlands kustland. Arkeologi i
norr 1:145-164. Umeå.
Bruun, W. & Lund. A.A. 1974. (Tacitus) Tacitus
Germania. Udgivet af Niels W. Bruun og Allan
A. Lund. Bind 1. Århus.
Burch, E.S. 1972. The Caribou/wild reindeer as a human resource. American Antiquity. Vol. 37.
No. 3 1972:339-368. New York.
Bäärnhielm, G. 1976. I Norrland hava vi ett Indi
en. Gruvdrift och kolonisation i Lappmarken under 1600-talet. Stockholm.
Christiansson, H. 1980. Det arkaeologiska forsk ningsläget i området mellan Piteälven och Vindel- älvens älvdalar. Fornvännen 75:153-162. Stock holm.
Christiansson, H. 8c Wigenstam, H. 1980. Nordar- keologiprojektets Arvidsjaurinventering. Forn
vännen 75:163-169. Stockholm.
Collinder, B. 1980. Det samiska språket och samer- nas äldre historia. The Lappish Language and the Early History of the Lapps. Nord-Skandina
viens historia i tvärvetenskaplig belysning. The
History of Northern Scandinavia: an Interdisci plinary Symposium. Acta Universitatis Umensis: 193-206. Umeå.
Drake, S. 1918. Västerbottenslapparna under förra
hälften av 1800-talet. Lapparna och deras land.
Skildringar och studier utgivna av Hjalmar Lundbohm VII. Facsimile. 1979, Umeå.
von Düben, G. 1873. Om Lappland och lapparne,
företrädesvis de svenske. Etnografiska studier.
Facsimile. 1977, Stockholm.
Eidlitz, K. 1972. Renmjölkningen hos samerna. Rig Årg. 55. 1/1972:8-13.
Eidlitz Kuoljok, K. 1987. Den samiska sitan - en utmaning. Rig Årg. 70. 3/1987:74-76.
Eidlitz Kuoljok, K. 1991. På jakt efter Norrbottens
medeltid. Om Nordösteuropas historia och et nologi. Center for Arctic Cultural Research.
Misc. Pubi. 10. Umeå.
Eidlitz Kuoljok, K. 1993a. Nordsamojediska folk. Ursus. Skriftserie utgiven av Finsk-ugriska insti tutionen i Uppsala 1.
Eidlitz Kuoljok, K. 1993b. Den vilda renen i myt
och rit (V. V. Tjarnoluskij). Inledning och över
sättning av K. Eidlitz Kuoljok. Åjtte. Jokkmokk. Eriksson, K. 8c Sundström, J. 1991. Västerbotten
genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksin
tresse i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Väs terbottens län. Umeå.
Fjellström, Ph. 1962. Lapskt silver I-II. Studier
över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. Skrifter utgivna genom Lands
måls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. C:3. (Diss.) Uppsala.
Fjellström, Ph. 1965. Varifrån kommer birkarlar- na? Rig 1965:42-56.
Fjellström, Ph. 1985. Samernas samhälle i tradition
och nutid. Umeå.
Forsberg, L. 1989. Economic and Social Change in Northern Sweden 6000 B.C. - 1000 A.D. Rea
dings in Saarni History, Culture and Language.
(Ed. N. Broadbent.) Center for Arctic Cultural Research. Misc. Pubi. 7:1-30. Umeå.
Forsberg, L. 1992. Protosaami Bronze Age in Nor thern Scandinavia - a provocative view. Rea
dings in Saarni history, culture and language III.
(Ed. R. Kvist.) Center for Arctic Cultural Re search, Umeå University. Misc. Pubi. 14:1-7. Gjessing, G. 1935. Fra steinalder til jernalder i
Finnmark. Instituttet for sammenlignend kultur
forskning. Serie C III-3. Oslo.
Gjessing, G. 1944. Circumpolar Stone Age. Copen hagen.
Graan, O. 1899. Relation Eller En Fulkomblig Be skrivning om Lapparnas Vr sprung... SLSF XVIL2. Facsimile i Berättelser om Samerna i
1600-talets Sverige. Kungl. Skytteanska Samfun
dets Handlingar 27, 1983. Umeå.
Gurvich, I. S. 1986. On correspondences in the tra ditional spiritual cultures of the Samoyed peoples and the Lapps. Suomen Museo 1986:107-112.
Gurina, N.N. 1987. Main stages in the cultural de velopment of the ancient population of the Kola peninsula. Fennoscandia archaeologica IV:35- 48. Helsinki.
Gustafsson, G. 1979. Ångermanlands lappmark. Ångermanland 14. Ångermanlands hembygds förbund. Örnsköldsvik.
Halén, O. 1994. Sedentariness during the Stone
Age of Northern Sweden. In the light of the Al träsket site, C. 5000 B.C. and the Comb Ware site Lill berget, C. 3900 B.C. Source Critical Pro blems of Representativity in Archaeology. Acta
Archaeologica Lundensia. Series in 4:o. No. 20. Lund.
Hallström, G. 1929. Kan lapparnas invandringstid fixeras. Norrlands Försvar, årsskrift 1929:39- 92. Stockholm.
Hallström, G. 1932. Lapska offerplatser. Arkeolo
giska studier tillägnade H.K.H. Kronprins Gus tav Adolf. Stockholm.
Hansegård, N.-E. 1974. Samernas språk. Samerna
ett folk i fyra länder. (Red. L. Svonni.) Uppsala.
Hansegård, N.-E. 1978. The transition of the Juk-
kasjärvi Lapps from nomadism to settled life and farming. Uppsala.
Hedman, S.-D. 1989. Samiska metalldepåer och bosättningsmönster i Lappland under vikingatid och äldre medeltid. Arkeologi i norr 2:137-168. Umeå.
Hedman, S.-D. 1993. Undersökningar av vikingati da och medeltida bosättningar i Lappland. Ar
keologi i norr 4/5:75-91. Umeå.
Heinerud, J. 1991. Kulturlämningar i Lapplands
inland. Preliminär redovisning av forn- och kul turlämningar utanför ekonomiska kartans utgiv- ningsområde i Norrbottens och Västerbottens län. Duoddaris 2.
Heinerud, J. 1993. Fornlämningar och kulturläm ningar i Frostviksfjällen. Oknytt 3-4/1993:16- 39.
Helander, E. 1984. Om trespråkighet. En under
sökning av språkvalet hos samerna i Övre Sop- pero. Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies
in the Humanities 67. Umeå.
Hellman, B. 1946. Fimbulvintern och fyndlösheten i Norrland. Arkiv för Norrländsk hembygds-
forskning XIL5-30. Härnösand.
Helskog, K. 1977. Et reingjerde fra steinaldern.
Ottar 101:25-29.
Helskog, K. 1988. Helleristningene i Alta. Spor et
ter ritualer og dagligliv i Finnmarks forhistorie.
Alta.
Hemmendorff, O. 1991. Vad ska hända med de sa miska kulturmiljöerna? Kulturmiljövård 3/1991:41-46.
Henrysson, S. 1993. (Alm, A., Forsgren, T., Jo hansson, E.). Samer, präster och skolmästare.
Ett kulturellt perspektiv på samernas och Övre Norrlands historia. Centrum för arktisk forsk
ning, Umeå universitet. Rapport nr 23.
Hicks, S. 1985. Problems and possibilities in corre lating historical/archaeological and pollen-ana lytical evidence in a northern boreal environ ment: an example from Kuusamo, Finland. Fen-
noscandia archaeologica 11:51-84. Helsinki.
Hoppe, G. 1945. Vägarna inom Norrbottens län.
Geographica 16. Uppsala.
Hultblad, E 1936. Flyttlapparna i Gällivare sock en. Geographica 1. Uppsala.
Hultblad, F. 1944. Några drag ur skogslapparnas äldre kulturgeografi. Geographica 15:102-118. Uppsala.
Hultblad, F. 1968. Övergång frän nomadism till
agrar bosättning i Jokkmokks socken. Nordiska
Museet: Acta Lapponica XIV. Stockholm. Hulthén, B. 1991. On Ceramic Ware in Northern
Scandinavia during the Bronze and Early Iron Age. A Ceramic-Ecological Study. Archaeology
and Environment 8. Umeå.
Hulthén, B. & Welinder, S. 1981. A Stone Age Eco
nomy. Thesis and Papers in North-European Ar
chaeology 11. Institute of Archaeology, Univer sity of Stockholm. Stockholm.
järnåldern? Om det norrländska inlandets järn- ålderskultur. Västerbotten 38:70-115. Umeå Hvarfner, H. 1963. Storkok vid Holmajärvi. Norr
botten 1963:215-222. Luleå.
Hyenstrand, Å. 1987. Forntid i gränsland. Lima
och Transtrand. Ur två socknars historia 2:109-
166. Malung.
Högström, P. 1747. Beskrifning Öfwer de til Swe-
riges Krona lydande Lapmarker. Facsimile 1980.
Umeå.
Ingold, T. 1980. Hunters, pastoralists and ran
chers. Reindeer economies and their transforma tions. Cambridge University Press.
Jaanusson, H. & Jaanusson, V. 1988. Sea-salt as a Commodity of Barter in Bronze Age Trade of Northern Europe. Trade and Exchange in Pre
history. Studies in Honour of Berta Stjernquist.
Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8o. No 16. Lund.
Johansson, C. 1975. Fjällbygdens människor berät
tar. Anteckningar från nordöstra Norrbotten och Enontekiö. Facsimile i Tornedalica 18:2.
1984, Luleå.
Karlsson, A. 1992. Människan i kustlandet. Norr bottens synliga historia. Norrbottens kulturmil
jöprogram, del 1:28-41. Luleå.
Khazanov, A. M. 1984. Nomads and the outside
world. Cambridge Studies in Social Anthropolo
gy 44. Cambridge University Press.
Kirpitschnikow, A. N. & Ryabinin, E. A. 1987. Finnougrische Volkstämme und Nordrussland (Vomstandpunkt neuer forschungen). Fenno-
scandia archaeologica IV:49-72. Helsinki.
Kjellström, R. 1975. Vem var egentligen Stało? Rig 58:113-115.
Kjellström, R. 1976. Är traditionerna om Stalo his toriskt grundade? Fataburen 1976:155-178. Kjellström, R. 1983a. Staloproblemet i samisk his
toria. Folk og ressurser i nord. Foredrag fra
Trondheims-symposiet om midt- og nordskandi
navisk kultur 1982:213-235. Trondheim.
Kjellström, R. 1983b. Lappmarksmikroskop. In
tensivinventering av kulturlämningar i Jokk- mokksfjällen. Nordiska Museet. Stockholm.
Klang, L. 1987. Den nya fornminnesinventeringen och den ”nya” forntiden i Norrbottens kust kommuner. Norrbotten 1987:32-58. Luleå. Klang, L. 1989. Det förhistoriska landskapet i östra
Norrbotten. RAÄ 1988:2. Arkeologi i Sverige 1986:147-191.
Klang, L. 1990. Fornminnesinventeringen 1987 i Norrbottens och Västerbottens län. RAÄ
1990:1. Arkeologi i Sverige 1987:213-238. Kolsrud, K. 1946. Finnefolket i O foten. Oslo. Kolsrud, K. 1955. Sjösamebygda Rognsund. Studia
Septrentionalia VI. Oslo.
Korhonen, O. 1989. A Boundary between Nor thern and Southern Saarni Culture and Langu age. Readings in Saarni History, Culture and
Language. (Ed. N. D. Broadbent.) Center for
Arctic Cultural Research, Umeå University. Misc. Pubi. 7:113-125.
Korppijakko, K. 1985. Samerna och jordägande
rätten 1. Lappmannarättigheternas privaträttsli ga ställning från 1500-talet till medlet av 1700- talet. Diedut 3. 1985, Kautokeino.
Kulturmiljövård i skogen. 1992. Att känna och be
vara våra kulturminnen. Skogsstyrelsen.
Kvist, R. 1989. Rennomadismens dilemma. Det
rennomadiska samhällets förändring i Tuorpon och Sirkas 1760-1860. Forskningsrapporter från
Historiska institutionen vid Umeå universitet 5. Umeå.
Larsson, L.-G. 1991. Gemeindelappen und Schwe den. Finnisch-ugrische Sprachen zwischen dem germanischen und dem slavischen Sprachraum.
Vorträge des Symposiums aus Anlaß des 25-jähri- gen Bestehens der Finnougristik an der Rijksuni- versitet Groningen 13.-15. November 1991:97-
Larsson, O. 1954. Från Finnbygden. En krönika
om Norra Finnskoga, Värmlands nordligaste socken. Karlstad.
Larsson, V. 1979. Samernas helårsmarker i Jämt
lands och Kopparbergs län. Omfattning, belä genhet och tillkomst. Länsstyrelsen i Jämtlands
län. Serie A 5/1979.
Laufer, B. 1917. The reindeer and its Domestica tion. Memoirs of the American Anthropological
Association. Vol IV/2:91-147.
Leem, K. 1767. Beskrivelse over Finnmarkens Lap
per, deres Tungemaal, Levemaade og forrige Af gudsdyrkelse. Facsimile. 1975, Köbenhavn.
Lepiksaar, J. 1986. Från vilda djur till husdjur. Fa
taburen 1986. Nordiska museets och Skansens
årsbok. Stockholm.
Liedgren, L. 1992. Hus och gård i Hälsingland. En
studie av agrar bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr.f. - 600 e.Kr. Studia Archaeolo-
gica Universitatis Umensis 2. Umeå.
Lundholm, K. 1978. Kyrkbyn Pitebygdens äldsta marknadsplats. Acta Bothniensia Occidentalis. Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria. Studier i
norrländsk forntid: 94-105. Umeå.
Lundholm, K. 1991. Ur svenska Tornedalens för historia. Tornedalens Historia I. Från istid till
1600-talet: 45-96.
Lundin, K. 1992. Kokgropar i Norrbottens kust land. Ett försök till tolkning av kokgropars funktion. Arkeologi i norr 3:139-174. Umeå. Lundmark, B. 1982. Baei’vi Manno Nastit. Sol-
och månkult samt astrala och celesta föreställ ningar bland samerna. Acta Bothniensia Occi
dentalis. Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria. Umeå.
Lundmark, L. 1982. Uppbörd, utarmning, utveck
ling. Det samiska fångstsamhällets övergång till rennomadism i Lule lappmark. Arkiv avhand-
lingsserie 14. Lund.
Lundmark, L. 1985. Äldre renskötsel - terminologi
och tolkningar. Oknytt 3-4/1985:52-61.
Länsstyrelsen i Västerbottens län, kulturmiljöenhe ten 1990. Kulturmiljövård och skogsbruk, Vil
helmina kommun. Umeå.
Löthman, L. 1973. 1970-72 års fornminnesinven teringar i Överkalix. Hembygdsgillets årsbok 1973, årg. XVII.
Magnus, Olaus 1982. Historia om de Nordiska
Folken. Historia de Gentibus Septentrionalibus.
Först publicerad 1555 i Rom. Stockholm.
Magnusson, G. 1986. Lågteknisk järnhantering i
Jämtlands län. Jernkontorets Bergshistoriska
Skriftserie 22. Stockholm.
Magnusson, G. 1993. Kristinehamn. Den äldsta
historien. Kristinehamn.
Manker, E. 1947. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället 4. Stockholm. Manker, E. 1948. Åskåtan vid Suolajaure. Norr
botten 1948:19-28. Luleå.
Manker, E. 1954. Till frågan om renskötselns ål der. Norrbotten 1954:125-132. Luleå.
Manker, E. 1957. Lapparnas heliga ställen. Nordis ka Museet: Acta Lapponica XIII. Stockholm. Manker, E. 1960. Fångstgropar och stalotomter.
Nordiska Museet: Acta Lapponica XV. Stock holm.
Manker, E. 1961. Lappmarksgravar. Dödsföreställ
ningar och gravskick i de svenska lappmarker na. Nordiska Museet: Acta Lapponica XVII.
Stockholm.
Manker, E. 1968. Skogslapparna i Sverige. Nordis ka Museet: Acta Lapponica XVIII. Stockholm. Melander, J. 1986. Torkugnar. Acta Bothniensia
Occidentalis. Skrifter i västerbottnisk kulturhis toria. Studier i norrländsk forntid 11:106-118. Umeå.
Montelius, O. 1874. Minnen från Lapparnes sten ålder i Sverige. Månadsbladet 3:147-173.
Mulk, I.-M. 1983. Samiska vinterbycentra inom Lule älv. Lasta. SaDs aigecala 1:89-113. Umeå.
Mulk, I.-M. 1988. Sirkas - ett fjällsamiskt fångst samhälle i förändring 500-1500 e.Kr. Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. Be
byggelsehistorisk tidskrift 14/1987:61-74.
Mulk, I.-M. 1991. Sirkas - a mountain Saarni so ciety in transition, A. D. 500 - 1500. Readings in
Saarni History, Culture and Language II. (Ed. R.
Kvist.) Center for Arctic Cultural Research, Umeå University. Misc. Pubi. 12:41-57.
Mulk, I.-M. 1994. Sirkas - ett samiskt fångstsam
hälle i förändring Kr. f. - 1600 e. Kr. Studia Ar-
chaeologica Universitatis Umensis 6. Umeå. Mäkivuoti, M. 1987. Om den förhistoriska järntill
verkningen i Nordfinland. Nordkalotten i en
skiftande värld - kulturer över gränser och sta ter över gränser. Studia Historica Septentriona-
lia 14:1. Archaeologica: 59-71. Rovaniemi. Nilsson, A.-K. 1989. Tomtningar från yngre järnål
dern utmed Övre Norrlands kust. Center for
Arctic Cultural Research, Umeå University. Re search Reports Nr 13. Umeå.
Nilsson, A.-K. 1991. Kust eller inland? Djurben kan ge svaret. Populär arkeologi 2/1991:26-27. Nilsson, S. 1866. Skandinaviska Nordens ur-invå
nare, ett försök i komparativa Ethnografien. I. Stenåldern. Först publicerad 1838-43. Stock
holm.
Nordberg, A. 1965. En gammal Norrbottensbygd.
Anteckningar till Luleå sockens historia I. Luleå.
Norrman, J. 1969. Gravarna vid Abelvattnet - med preliminära bestämningar av skelettmaterial från de lapska gravarna av N.-G. Gejvall och O. Persson. Nordsvensk forntid. Studies in North Swedish Archaeology. Kungl. Skytteanska Sam fundet: 211-236. Umeå.
NOU (Norges offentlige utredninger) 1984:18.
Om samenes rettsstillning. Universitetsforlaget.
Oslo-Bergen-Tromsö.
Nummedal, A. 1975. Finnmarks-funnene. Utg. i anl. av 50-året for Komsa-kulturens oppdagelse.
Inledning av P. Simonsen. Acta Borealia. B. Hu maniora No. 15. Tromsö Museum. Tromsö. Odner, K. 1983. Finner og terfinner. Etniske pro
cesser i det nordlige Fenno-Skandinavia. Oslo
Occasional Papers in Social Anthropology No. 9. Oslo.
Odner, K. 1989. The Varanger Saarni. Habitation
and Economy. Institute of Social Anthropology,
Oslo University.
Olsen, B. 1986. Norwegian archaeology and the people without (pre-)history: or how to create a myth of a uniform past. Archaeological Review
from Cambridge volume 5:1. Archaeology et
Politics. Spring 186.
Olsen, B. 1987. Stability and Change in Saarni Band Structure in the Varanger Area of Arctic Norway, AD 1300-1700. Norwegian Arch. Rev. Vol. 20. No 1987/2:65-80.
Olsson, H. 1972. Frågetecken i värmländsk förhis toria. Värmland förr och nu 1972:9-28.
Ottar og Wulftstan. 1983. Ottar og Wulfstan, to
rejsebeskrivelser fra vikingetiden. Oversat og
kommenteret av Niels Lund med bidrag av Ole Crumlin-Pederssen, Peter Sawyer og Christine Fell. Roskilde.
Outhier, R. 1982. Journal från en resa i Norden år
1736-1737. Översättning från det franska origi
nalet 1744. Tornedalica.
Prawitz, G. 1967. Lappskatttelanden. Samernas
skattef jäll, III. Stockholm.
Ramqvist, P. H. 1983. Gene. On the origin, func
tion and development of sedentary Iron Age settlement in Northern Sweden. Archaeology
and Environment 1. Umeå.
Rannsakningar efter antikviteter. 1960. Band 1.
Uppland, Västmanland, Dalarna, Norrland, Fin land. Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.
Reynaud, C. & Hjelmroos, M. 1980. Pollen evi dence and radicarbon dating of human activity
within the natural forest vegetation of the Poh janmaa region (northern Finland). Candoella 35:257-304. Geneve.
Rheen, S. 1897. En kortt Relation om Lapparnes Lefverne och Sedher, ...SLSF XVII: 1. Facsimile i
Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige.
Kungl. Skytteanska Samfundets Flandlingar 27, 1983. Umeå.
Riksantikvarieämbetet. 1976. Samiska kulturläm
ningar, Specialinventeringar 1974. RAÄ Rap
port D 10 1976.
Riksantikvarieämbetet. 1990. Riksintressanta kul
turmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för
tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6§. Rosén, B. 1991. Ajtte - museum mellan två kultu
rer. Äjtte. Jokkmokk.
Ruong, I. 1937. Fjällapparna i Jukkasjärvi socken.
Geographica 3. Uppsala.
Ruong, I. 1944. Något om den lapska skogsren- skötseln i Arvidsjaurs socken. Geographica 15. Uppsala.
Ruong, I. 1945. Studier i lapsk kultur i Pite lapp mark och angränsande områden. Svenska lands
mål och svenskt folkliv 1943-44:123-194.
Ruong, I. 1960. Från den lapske nybyggarens års- cykel. Folkloristica. Festskrift till Dag Ström
bäck 13.8.60. S. 263-272. Uppsala.
Ruong, I. 1978. Harrok. Ett samiskt nybygge i Pite lappmark. Kultur på karrig jord. Festskrift till
Asbjörn Nesheim: 1-36. Oslo.
Ruong, I. 1982. Samerna i historien och nutiden. Första utgåvan 1969. Stockholm.
Schefferus, J. 1956. Lappland. Nordiska Museet: Acta Fapponica VII. Stockholm. Först publice rad 1673.
Schulz, E.-F. 1986. Ein Eisenverhüttungsplatz aus der Älteren Eisenzeit in Kajaani. Iskos 6:169- 173.
Segerström, U. 1990. The Post-Glacial History of