9 Uppföljning
9.2 Uppföljningsmetoder
9.3.6 Riksväg 31, Öggestorp–Bogla
Uppföljning
9
Gardermobanen norr om flygplatsen är inhäg-nad till 100 procent. Av hänsyn till älg etablerades tre undergångar och fyra övergångar på sträckning-en mellan flygplatsgränssträckning-en och Råholt. Dessutom är järnvägen lagd i tunnel, vilket också ger goda passagemöjligheter för djur. Vintern 1999 genom-fördes spårregistreringar för att man skulle ta reda på om passagerna användes. På tre av passagerna placerades specialproducerat foder ut för att älg skulle lära sig att använda över- och undergång-arna. Över 90 procent av spåren som registrerades var på passagerna där foder hade lagts ut. Senare undersökningar har visat att utläggning av foder i området inte har lett till en återetablering av vand-ringsstråk för älg på vandring österut. Älgen har bara betat på foderbalarna för att sedan gå tillbaka till områdena väster om Gardermobanen.
9.3.6 Riksväg 31, Öggestorp–Bogla
För att bedöma konsekvenser av genomförda åtgär-der behöver även situationen före en åtgärd stuåtgär-deras. Det ger möjlighet att jämföra med ett tidigare till-stånd. Sträckan Öggestorp–Bogla på riksväg 31 är planerad men ännu inte byggd. Vägavsnittet omfat-tar 12 km ny väg genom ett varierat och djurrikt land-skap. Vägen kommer att skära genom Vätterns för-kastningsbrant och delar ett större skogsområde norr om Tenhult i Småland. Vid planeringen har särskild hänsyn tagits för att minska vägens barriäreffekt och störningspåverkan på djur.
Bland annat kommer samtliga vägundergångar att anpassas för djur. Både fåglar och däggdjur har studerats under perioden 1998– 2000. De aspekter som studerats är:
• rörelser och täthet av större däggdjur inom berört område
• täthet av hjortdjur och hare i skogsområdet norr om Tenhult
• täthet av häckande fågel i skogsområdet • jaktstatistik
Amfibier
Paddor, grodor och salamandrar.
Arbetsplan
Tredje delen i vägplaneringsprocessen, vägen planeras inom en bestämd korridor.
ATB väg
En allmän teknisk beskrivning som innehåller Vägverkets krav på byggande, underhåll och bärighetsförbättring av vägobjekt.
Barriäreffekt
Transportkorridorers hinder för det genetiska utbytet, dvs djur och växters svårigheter att röra sig mellan områden på ömse sidor av en väg eller järnväg, vilket kan leda till separation och isolation av populationer.
Biotop
Livsmiljö för växter och djur. Kommer från latinets bios (liv) och topos (ort).
Bygghandling
Fjärde och sista delen i väg- och järnvägsplane-ringsprocessen då anläggningen utformas i detalj.
Drift
Åtgärder som syftar till att kontinuerligt hålla vägnätet i användbart skick.
Effekt
Miljöeffekt. Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t ex ett trafikprojekt. Uttrycks neutralt.
Ekodukt
Stor anläggning för att leda naturen över vägen eller järnvägen.
Ekologi
Studiet av samspelet mellan växter och djur och deras omgivning.
Ordlista
Ekosystem
Alla djur, växter och deras omgivning inom ett område.
Fauna
Djurriket. Omfattar alla djur.
Faunadödlighet
Antalet djur som dör inom en bestämd grupp av djur.
Faunapassage
En över- eller undergång vid en väg eller järnväg som är anpassad till djur. Viltpassage, viltövergång eller viltundergång är andra begrepp som ofta an-vänds. I denna handbok används begreppet fauna-passage, för att understryka att alla djur, inte bara vilt, kan använda passagerna.
Faunaundergång
Alla passager under en väg eller järnväg som kan användas av djur.
Faunaövergång
Planskilda passager över en väg eller järnväg som kan användas av djur.
Flora
Växtriket. Omfattar alla växter.
Fragmentering
Uppdelning av livsmiljöer. Av latinets frangere som betyder att bryta.
Fångstarm
Stängsel eller mur som förhindrar att djur kommer ut på vägen eller järnvägen och leder djuren i riktning mot en passage.
Förstudie
Första skedet i väg- och
järnvägsplanerings-processen då trafikproblemen och möjliga lösningar studeras.
102 103
Genetisk variation
Skillnaden i arvsanlag mellan olika individer av samma art.
Grodtunnel
Tunnelliknande öppningar för groddjur under en väg eller järnväg.
Hemområde
Det område som en viss individ eller grupp in-divider rör sig inom under en given tidsperiod. Hemområden som försvaras aktivt benämns revir.
Hjortdjur
Ren, rådjur, älg, kronhjort, dovhjort.
Hydrologi
Läran om hur vattnet rör sig.
Infrastruktur
Vägar och järnvägar.
Järnvägsplan
Tredje delen i järnvägsplaneringsprocessen då järnvägen planeras inom en bestämd korridor.
Järnvägsutredning
Andra delen i järnvägplaneringsprocessen då olika möjliga korridorer och sträckningar beskrivs.
Kabelbrunn
En betongtrumma som ansluter de långa betong-lådor (kanalisationer) där de kablar ligger som försörjer järnvägens signalsystem med ström.
Kanalisationer
Långa betonglådor där de kablar ligger som försörjer järnvägens signalsystem med ström.
Kompensationsåtgärd
Åtgärd som vidtas för att kompensera för den miljöpåverkan av ett projekt som kvarstår efter att möjliga skadebegränsande åtgärder har vidtagits. Utförs ofta på annan plats än huvudprojektet.
Konsekvens
Miljökonsekvens. Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Uttrycks som en värderande bedöm-ning.
Kontaktledning
Kontaktledningens uppgift är att överföra ström till loket via lokets strömavtagare. I sidled rör sig kon-taktledningen i en sick-sack-rörelse över ström-avtagaren. Denna rörelse är till för att fördela slitaget på strömavtagaren jämt.
Korridor (i naturen)
Långsträckt område med natur som avviker från omgivningen och som växter och djur kan röra sig längs med, t ex en vägkant.
Landskapsbro
Bro över naturen.
Ledstängsel
Se fångstarm.
Linjeföring
Väg- eller järnvägsdragning.
Mikroklimat
Litet område med temperatur, fuktighet och andra förhållanden som avviker från omgivningen
Naturområde
Ett avgränsat område med helt eller delvis orörd natur, i motsats till bostadsområde, industriområde, jordbruksområde etc.
Population
En grupp individer av en bestämd art inom ett visst område. Kommer från det latinska ordet populus som betyder folk.
Revir
Område som försvaras av en eller flera individer mot andra individer eller grupper. Revir hålls vanligen för att försäkra sig om tillgång på föda eller reproduktionsmöjligheter och kan hållas av båda könen (varierar mellan arter). Observera skill-naden mellan revir och hemområde.
Ryggradsdjur
Djur med ryggrad och skelett, t ex däggdjur, grodor, fisk.
Ryggradslösa djur
Djur utan ryggrad, t ex insekter
Rörbro
Betongkonstruktion under väg eller järnväg för vattendrag, diameter > 2 m. Betecknas i denna handbok även trumma, se nedan.
Skadebegränsande åtgärd
Åtgärd som vidtas för att begränsa eller lindra skador som inte kunnat undvikas trots omsorgsfull planering
Skada
Negativ miljöpåverkan som inte är tillfällig
Strandpassage
Torr strandremsa under bro.
Stängsel
Hinder för djur att nå en väg eller järnväg och som också styr djuren till passagen. Används främst för hjortdjur, utter och groddjur.
Störning
Negativ miljöpåverkan som är tillfällig.
Topografi
Beskrivning av landskapets höjdförhållanden.
Trafikdödlighet
Antal djur som dödas i trafiken.
Trumma
Betongkonstruktion för vattendrag under en väg eller järnväg, diameter < 2 m. I denna handbok används beteckningen trumma för både trumma och rörbro i avsnitt 7.3.5 och 7.3.6.
Tröskelvärde
En brytpunkt i en utvecklingslinje, t ex när antalet individer i en population plötsligt börjar minska drastiskt efter en lång period av långsamt.
Tunnel
Tunnelliknande öppning för djur under en väg eller järnväg.
Underhåll
Verksamhet som syftar till att upprätthålla och återställa vägnätets tillstånd genom större lång-siktiga åtgärder.
Uthopp
Upphöjning innanför viltstängslet för att djur ska kunna ta sig över till rätt sida.
VGU
”Vägars och gators utformning”, VGU är ett hjälpmedel för utformning av vägar och gator som ges ut gemensamt av Vägverket och Svenska Kommunförbundet.
Vilt
Definieras i den svenska jaktlagen som ”vilda däggdjur och fåglar”. Det betyder att ryggradslösa djur, griddjur, kräldjur och fisk inte omfattas av begreppet vilt.
Viltbro
Bro anpassad för djur över en väg eller järnväg.
Viltolycka
Vägtrafikolycka med vilt inblandat.
Viltpassage
Se faunaövergång.
Viltport
Väg- eller järnvägsport anpassad för djur.
Viltsluss
Öppning i stängsel för djur.
Viltåker
Åker som anläggs för att locka till sig hjortdjur. Växter som viltet föredrar odlas, t ex gräs eller korn.
Vägkorridor
104
Vägutredning
Andra delen i vägplaneringsprocessen då olika möjliga korridorer eller sträckningar beskrivs.
ÅDT
Årsdygnstrafik. Summan av fordonen i båda rikt-ningar på en mätpunkt på vägnätet, angivet som ett genomsnitt per dygn mätt över ett år.
Källor
Litteratur
Vägverket
Artrikare vägkanter – en idéskrift.
Publikation 1996:074.
ATB Väg 2003. Kapitel D. Avvattning och dräne-ring. Publikation 2003:111.
Bedömning av ekologiska effekter av vägar och järnvägar. Rekommendationer om arbetssätt.
Publikation 1996:33.
Djurens väg över vägen. Broschyr,
beställningsnummer 99044.
Ekologisk bedömning vid planering av vägar och järnvägar. Bakgrundsrapport.
Publikation 1996:32.
E4. Motorväg förbi Örkelljunga och Skånes Fagerhult. Broschyr.
Groddjur och vägar. Broschyr, beställningsnr.
99042.
Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom väg-sektorn. Del 2. Metodik. Publikation 2002:42. Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom väg-sektorn. Del 3. Analys och bedömning.
Publikation 2002:43.
Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom väg-sektorn. Sammanfattande del.
Publikation 2002:40.
Hotell för backsvalor. Pressmeddelande 2004-09-14. Miljöuppföljning av vägprojekt. Miljöeffekter av E10 Kiruna–Riksgränsen. Publikation 1999:159. Nationella mål och kriterier för natur- och kultur-miljökvalitet i vägtransportsystemet.
Arbetsdokument.
Remissvar angående ASEK III huvudrapport utkast 2002-06-06. PP10A 2002:19294.
Uppföljning av arbetet med vägtrummor och vand-ringshinder, 2003-12-02.
Uttrar och vägar. Broschyr, beställningsnr. 99043. Vart leder vägen. Fakta om vägtrafikens miljö-påverkan. Publikation 1995:31.
Vägars och gators utformning, VGU.
Publikation 2004:80.
Vägkantsfloran. Publikation 1999:40.
Vägtrummor och vandringshinder. En samarbets-modell för prioritering och åtgärder av vandrings-hinder i avrinningsområden. Rapport nr B3-00-03,
reviderad 2001-01.
Vägtrummor – vandringshinder. Beskrivning av problemet och dess lösningar. Vägverket Region
Norr.
Vägtrummor. Naturens väg under vägen.
Broschyr, beställningsnummer 88222.
Åhrén, T., Larsson, P.O. (1999). Renpåkörningar. Rapport.
Banverket
Banverkets strategi för naturmiljö, remissversion
juni 2004. Publikation 2004:2.
Bedömning av ekologiska effekter av vägar och järnvägar. Rekommendationer om arbetssätt.
106 107
Botniabanan. Kompensationsåtgärder vid Natura 2000-områdena Umeälvens delta och slätter.
Broschyr.
Botniabanan och miljön, miljöhandbok.
2004-02-22, utgåva 4. Botniabanan AB. bbom.botniabanan.se
Definition av begrepp inom banhållnings-processen. Föreskrift BVF 826. 2001-09-11.
Ljung, S., Sandberg, R. (2001). Utterpassager
i Jönköpings län. Rapport diarienr 01-1627/97,
2001-07-05.
Spårgeometrihandboken. BVH 586.40.
1996-12-01.
Trummor i vattendrag. Faktablad Järnväg och
miljö. april 2005.
Trummor och ledningar, geoteknik.
Standard BVS 585.18. 2003-11-10.
Utterpassager och strömstareholkar i Skåne, Blekinge och Kalmar län. 2002-07-15.
Växter och små djur i spår. Faktablad Järnväg och
miljö. April 2005.
Åhrén, T., Larsson, P-O. (2000). Renpåkörningar.
Pilotstudie för att minska djurpåkörningar inom Luleå- och Umeå Banområde. September 2000.
Åhrén, T., Larsson, P.O. (1999). Renpåkörningar. Rapport.
Övriga i Sverige
Ahlén, I., Andrén, C., Nilson, G. (1992, 1995). Sveriges grodor, ödlor och ormar. Fältguide och faktasamling. ArtDatabanken/ Naturskyddsföreningen.
Andrén, C. (2002). Grod- och kräldjurslokaler
längs Botniabanan. Fältundersökning i samband med planerad ny järnväg. Nature – artbevarande
och foto.
Askling, J., Bergman, K-O., Ignell, H. & Sand-ström, A. (2001). Landskapsekologiska effekter på
ryggradslösa djur av vägar och järnvägar.
Förstudie. Calluna AB och Linköpings universitet. Askling, J., Bergman, K-O., Ignell, H. och Wahl-man, H. 2005. Ryggradslösa djur och planering av
infrastruktur –dagfjärilar som landskapsekologiska verktyg och modellorganismer.
Calluna AB och Linköpings universitet. Askling, J., (2003). Invertebrates – A forgotten
group of animals in infrastructure planning? But-terflies as tools and model organisms in Sweden.
Calluna AB och Linköpings universitet.
Banverket byggde ormbo. Artikel i Aftonbladet,
2005-01-23. (Även inslag i Rapport SVT1 och i Västerbottensnytt SVT 2, 2004-08-23.)
Ball, J.P., Dahlgren, J. (2002). Browsing
Dam-age on Pine by a migrating moose. Population in Winter: Relation to Habitat Composition and Road Barriers. SLU, Umeå.
Bergman, K-O., Askling, J., Ekberg, O., Ignell, H., Wahlman, H. & Milberg, P. (2004). Landscape
effects on butterfly assemblages in an agricultural region. Ecography 27:619-628, 2004.
Effekter av störningar på fåglar – en kunskaps-sammanställning för bedömning av inverkan på Natura 2000-objekt och andra områden.
Rapport 5351. Naturvårdsverket, april 2004. Folkeson, L. (1996). Ekologisk anpassning av
vägar. Diskussion av bedömningsunderlag och åtgärder utifrån exemplet Rv 31 Bogla-Öggestorp.
Forman et al (1997). Ecological effects of roads:
Towards three summary indices and an overview for North America. In: Canters, K., Piepers, A. and
Hendriks-Heersma, A. (Eds.) Proceedings of the international conference on “Habitat fragmenta-tion, infrastructure and the role of ecological engi-neering” Maastricht and the hague 1995, pp. 40-54. Delft, The Netherlands: Ministry of Transport, Public Works and Water Management, Road and Hydraulic Engineering division.
Grod- och kräldjurslokaler längs Botniabanan.
Fältundersökning i samband med planerad ny järn-väg. Nature – Artbevarande & Foto. 2002-03-10. Gustafsson, M., Blomqvist, B., Framzén, L., Rudell, B. (2003). Föroreningsnedfall från
järn-vägstrafik. Göteborgs universitet och
Universitets-sjukhuset i Linköping.
Göransson, G. (2003). Animal use of passageways
at a Swedish highway. – Proc. IENE Int. Conf. on Habitat Fragmentation due to Transportation Infrastructure. Bryssel, 13-15 nov 2003.
Halldén, A., Liliegren, Y. & Lagerkvist. G. (1997).
Biotopkartering – vattendrag. Metodik för karte-ring av biotoper i och i anslutning till vattendrag.
II upplagan. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 97:25. Jönköping.
Helldin, J-O., Seiler, A. och Jernelid, H. (2002).
Project Highway 31. Effects of road construction on wildlife: Final report from pre-construction study. Grimsö viltforskningsstation/SLU.
Helldin J-O. & Seiler, A. Viltstängsel längs E4
mellan Gävle och Haparanda. Översiktlig bedöm-ning av isoleringseffekter på älg.
Hultengren, S. (2002). Effekter av sänkt
grund-vatten på naturlig växtlighet. Naturcentrum AB,
Stenungsund.
Inventering av ihjälflugna fåglar vid plexig-lasplank. Vägverket Konsult, Linköping,
2002-06-28.
Iuell, B., Bekker, G.J., Cuperus, R., Dufek, J., Fry, G., Hicks, C., Hlavá, V., Keller, V., Rosell, C., Sangwine, T., Tørsløv,N., B. le Maire, (Eds.) (2003). Wildlife and Traffic: A European Handbook
for Identifying Conflicts and Designing Solutions.
Jansson, G., Seiler, C., Andrén, H. (2004).
Skogsvilt III. Vilt och landskap i förändring.
Grimsö forskningsstation, SLU.
Liljenström, S. (1995). Uttern, en vattenakrobat. Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket. Lindahl, S. (2001). Vägbankars inverkan på
vattencirkulationen i grunda havsvikar. SMHI,
rapport nr 2001:40.
Naturvärden och miljökonsekvenser i samband med stabilitetsarbeten. Skredkommissionen,
rapport 2:95. Linköping, 1995.
Nordström, K. (red). Slutrapport från projekt EKLIPS – etapp1. Projekt EKLIPS-GIS –
GIS-baserad planeringsmetodik för infrastrukturen påverkan på natur och kulturmiljö i landskapet. Några fallstudier. Vägverket 2004:150 och
Banverket, rapport 2004:12.
Olsson, M., Widén (2003). Utformning av
viltpas-sager. Forskningsstudier av vilt och viltpassager utefter väg E6 i mellersta Bohuslän. Årsrapport
2003. Karlstads universitet.
Resumé från den 2:a nordiska konferensen om
Vilda djur & infrastruktur. Malmö 13-14 maj
2003. Banverket, Vägverket, SLU.
Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken
(SLU), Naturvårdsverket. Uppsala, 2000. Seiler, A. (2001). Ecological Effecs of Roads –
A Review. SLU, Uppsala.
Seiler, A. (1998). Projekt Ecoways. Rapport av
108 109 Seiler, A. Spatial models to predict moose-vehicle
collisions in Sweden. Swedish University of
Agri-cultural Sciences, Dept. of Conservation Biology, Grimsö Wildlife Research Station, Riddarhyttan. Seiler, A. (2003). The toll of the automobile:
Wildlife and roads in Sweden. SLU, Uppsala.
Seiler, A., Cederlund G., Jernelid H. & Grängstedt, P. The barrier effect of highway E4 on migratory
moose (Alces alces) in High Coast area, Sweden.
Seiler, A., Folkesson, L. (2003). COST 341.
Habitat Fragmentation due to Transportation Infrastructure. The Swedish National Review.
Juni 2003.
Seiler, A. & Folkeson, L. (eds.) 2005. Habitat
fragmentation due to transportation infrastructure. COST 341 National state-of-the-art report
Sweden. VTI, rapport 515A, Linköping.
Seiler, A., Helldin, J. O. & Seiler, Ch. 2004. Road
mortality in Swedish mammals - Results of a drivers’ questionnaire. - Wildlife Biology 10: 225-233.
Seiler, A., Jarnemo, A. Rekommendationer och
kommentarer till planer på viltolycksåtgärder.
Grimsö Forskningsstation. 2004-11-22.
Sellberg, F. (2004). Wildlife utilization of passages
along highway E6 in northern Bohuslän, Sweden.
D-uppsats i biologi, Karlstads universitet. Svensson, S. (1998). Bird kills on road: is this
mortality factor seriously underestimated?
Artikel i Ornis Svecica 8, 1998.
Wallentinus, H.G. (2000). Vägars effekter på
fågelliv och klövvilt. Institutionen för
landskaps-planering, rapport 8. Ultuna, Uppsala.
Vandringshinder och spridningsbarriärer inven-terade i 11 vattensystem i Västernorrland.
Läns-styrelsen i Västernorrlands län, publikation 1999:1. Vikström, J. (2004) Fullbelagt på hotell
Backsva-lan. Norrländska Socialdemokraten, 2004-09-15.
Viltolycksstatistik 2003–2004. Polisens datasystem STORM.
Vår fågelvärld nr 2/2004. Sveriges Ornitologiska
förening.
Vägars och järnvägars påverkan på värdefull natur. Att bedöma effekter av väg- och järnvägs-dragningar i områden med höga naturvärden.
Naturcentrum, Vägverket Region Väst, Banverket Västra Regionen, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Publikation 1995:2.
Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. SIKA.
Utkast 2002-09-03.
Danmark
Fauna- og menneskepassager, En vejledning. .
Vejdirektoratet, Köpenhamn, 2000.
Faunapassager i forbindelse med større vejanlæg – en vejledning (pjece). Danmarks
Miljøundersøgel-ser, Skov- og Naturstyrelsen, 1994.
Faunapassager i forbindelse med mindre vejanlæg – en vejledning (pjece). Danmarks
Miljøundersøgel-ser, Skov- og Naturstyrelsen, 1998.
Faunapassager i förbindelse med mindre vejanlæg – en vejledning. Danmarks
Naturfredningsfore-ning, Danmarks Miljøundersøgelser, oktober 1998.
Hammershøj, M. & Madsen, A.B. (1998).
Fragmentering og korridorer i landskabet. - en lit-teraturudredning. Danmarks Miljøundersøgelser.
112 s. - Faglig rapport fra DMU nr. 232.
Hels, T., (1999) The Effects of Roadkills on
Amp-hibian Populations. PhD Thesis = Vejanlægs effekter på lavmobile hvirveldyr. PhD Afhandling.
National Environmental Research Institute. 80 pp. Danmarks Miljøundersøgelser, Kalø.
Jeppesen, J.L., Madsen, A.B., Mathiasen, R. & Gaardmand, B. (1998): Faunapassager i
forbin-delse med større vejanlæg III. Danmarks
Miljø-undersøgelser. Faglig rapport fra DMU nr. 250.
Kan vildtspejle og støjstriber sikre hjortedyr i trafikken? (pjece). Foreningen til dyrenes
beskyt-telse i Danmark, 1998.
Madsen, A.B. (1993). Faunapassager i forbindelse
med større vejanlæg II. Danmarks
Miljø-undersøgelser. Faglig rapport fra DMU nr. 82. Madsen, A.B., Fyhn, H.W. & Prang, A. (1998):
Trafikdræbte dyr i landskabsøkologisk planlæg-ning og forskplanlæg-ning. Danmarks Miljøundersøgelser.
42 s. - Faglig rapport fra DMU nr. 228. Madsen, A.B., Simonsen, V., Pertoldi, C. og Loeschcke, V. 2002. Barrierer i landskapbet
–be-tyder de noget for de vilde dyr? TEMA-rapport fra
DMU. 40/2002. Danmarks Miljöundersögelser. Madsen, A.B., Strandgaard, H. & Prang, A. (2002). Factors causing traffic killings of roe deer
Capreolus capreolus in Denmark.
Wildlife Biology 8:1.
Pertoldi, C., Loeschcke, V., Madsen, A.B., Randi, E. & Mucci, N. 2003. Minisatellite DNA and
allozyme variation in the Eurasian badger (Meles meles) i Danmark.
Salvig, J.C. (1991). Faunapassager i forbindelse
med større vejanlæg. Danmarks
Miljøunder-søgelser. 67 s. Faglig rapport fra DMU nr. 28.
Trafikdræpte dyr: Aktionsplan 2002.
Miljø-ministeriet, Skov- og Naturstyrelsen, København.
Finland
Kuitunen, M. T., Viljanen, J., Rossi, E., Stenroos, A. 2003. Impact of busy roads on breeding success
in pied flycatchers Ficedula hypoleuca.
Environ-mental Management, 31, 79-85.
Laurinharju, E., Siitonen, M och Yrjölä, R. (2002).
Moottoriväylät ja luonto. E18 valtatie 7 välililla Koskenkylä – Loviisa. Seureantatutkimikusien 1995 – 2001 yhteenveto. Tiehallinnon selvityksiä
6/2002.
Väre, S., Huhta, M., Martin, A. Anordningar för
djurpassage över eller under vägområden. Finska
Vägförvaltningen, Vägförvaltningens utredningar 36/2003, Helsingfors 2003.
Norge
Andreassen, H. P., Gundersen, H. og Storaas, T. (1997). Vilttrafikk i Østerdalen. Del 1: Tiltak for
å begrense elg nær jernbanelinjen. Høgskolen i
Hedmark, rapport nr. 5.
Borgstrøm, R., Heggenes, J. & Dokk, J.G. (1996).
Ny E6 Østfold grense–Vestby, og ny jernbane COST 341 Habitat Fragmentation due to Trans-portation Infrastructure. National State of the Art
Report – Norway. UTB 2003/15. Statens vegvesen, Vegdirektoratet.
Elg – trafikk i Stor-Elvdal. Norska Jernbaneverket,
rapport år 2000
Faunapassasjer. Hva er gjort i Europa - hva gjør vi i Norge?, Miljø- og samfunnsavdelingen 98/05.
Statens vegvesen, Vegdirektoratet, 1998.
Fisketrapper i Norge.
Direktoratet for naturforvaltning, DN-notat 2002-3. Færøvig, P.J. Kaasa, B. & Kjensmo, J. (2002). Svinesjøen 2001. Virkningen på innsjøens
vann-masser av1 års stans i vegsalting. Avdeling for
limnologi, Biologisk institutt, Universitetet i Oslo. Gundersen, H., Andreassen, H. P., Haave, H. M. og Storaas, T. (1997). Vilt-trafikk i Østerdalen Del
2: Tiltak ved påkjørsler og nestenpåkjørsler av elg.
110 111 Gundersen. H. (2003). Vehicle collisions and wolf
predation: Challenges in the management of a migrating moose population in southeast Norway
Dr.gradsavhandling, Universitetet i Oslo. Hjeljord, O. (1994). Gardermobanen nord.
Utbyggingens konsekvens for dyrelivet. Inst. for biologi og naturforvaltning,
Norges landbrukshøgskole, Ås, 22 s.
Kartlegging av naturtyper. Verdisetting av biolo-gisk mangfold. Direktoratet for naturforvaltning,
DN-håndbok 13-1999.
Kartlegging av ferskvannslokaliteter. Direktoratet
for naturforvaltning, DN-håndbok 15.
Kartlegging av marint biologisk mangfold. .
Direktoratet for naturforvaltning, DN-håndbok 19. Kastdalen, L & Strømmen, S. (1995). Tiltak for å
redusere elgpåkjørsler på E6 under OL’94.
Fylkesmannen i Oslo og Akershus, miljø-vernavdelingen og Statens vegvesen, Akershus. Kastdalen, L. (1999). Gardermoutbyggingen
– evaluering av avbøtende tiltak for elg.
Høgskolen i Hedmark, rapport nr. 26 1999, 45 s. Kastdalen, L. & Gundersen, H. Romerikselgen
– arealbruk etter Gardermoutbyggingen.
Høgskolen i Hedmark, rapport nr 7, 2004. Kastdalen. L. (red.) (1996 ). Romerikselgen og
Gardermoutbyggingen. Hovedrapport fra
Elgprosjektet på Øvre Romerike. Fylkesmannen i Olso og Akershus, miljøvernavdelingen, 115 s.
Konsekvensanalyser. Del I: Prinsipper og meto-degrunnlag og del IIa Metodikk for vurdering av ikke-prissatte konsekvenser.
Statens vegvesen Vegdirektoratet, håndbok 140.
Konsekvensutredninger etter plan- og bygningsloven Rundskriv T 1/97.
Miljøverndepartementet, 1997.
Miljöinventering av Solørbanan, 2003. Norska
Jernbaneverket.
Nasjonal rødliste for truete arter i Norge 1998.
Norwegian Red List 1998. Direktoratet for naturforvaltning, DN-rapport 3:1-161, 1999. Nellemann, C., Vistnes, I., Jordhøy, P., Strand, O. &. Newton, A. 2003. Progressive impact of
piece-meal infrastructure development on wild reindeer. Biological Conservation, 113(2): 307-317.
Nordisk konferanse om veg, vegtrafikk og habitatfragmentering. Miljø- og
samfunnsavdelingen 99/07.
Statens vegvesen, Vegdirektoratet, 1999.
Prosjekt Elg-Trafikk i Stor-Elvdal 2000–2004.