15.1 Sammanfattning för Ett rikt odlingslandskap Östergötland
Jordbruksmarken har idag en svag skyddsstatus och styrmedlen för att skydda sådan mark mot exploatering är otillräckliga. Den biologiska mångfalden i betesmarker påverkas negativt av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar. Dessutom är vissa
miljöersättningar stängda för nya ansökningar fram till det nya landsbygdsprogrammet startar 2023. Måluppfyllelsen påverkas till största del av nedläggningen av jordbruksföretag och brist på betesdjur i naturbetesmarker.
15.2 Utveckling i miljön och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap - Östergötland
• Trenden för utvecklingen i miljön är NEGATIV
• Nås miljökvalitetsmålet till 2030? NEJ
15.3 Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap - Östergötland
15.3.1 Åtgärder på regional nivå – myndigheter
• Länsstyrelsen Östergötland har en handlingsplan för grön infrastruktur där
odlingslandskapet ingår55. Handlingsplanen visar var det finns sammanhängande områden av särskilt värdefulla naturmiljöer i länet.
• Länsstyrelsen Östergötland bedriver projektet Life Bridging the Gap56 ,(2016–2022) i samarbete med länsstyrelserna i Blekinge och Kalmar län samt Linköpings kommun där syftet är att återskapa värdefulla ekmiljöer i skyddad natur. Under året har projekt LIFE RestoRED57 startats. Det pågår 2021–2027 och många olika miljöer i odlingslandskapet ska restaureras inom projektet.
• Under 2021 bildades ett nytt naturreservat i odlingslandskapet, Månhult. Skötselplan för Idhults och Åsens naturreservat har reviderats då bl.a mer areal betesmark har lagts till.
• Länsstyrelsen Östergötland driver kompetensutvecklingsprojekt inom
landsbygdsprogrammet där flera insatser har genomförts under 2021. Projekten innebär att lantbrukare får rådgivning inom Greppa näringen, Ett rikt odlingslandskap samt Ekologisk produktion. Bl.a har webbinarier med olika teman kopplade till biologisk mångfald
genomförts. Ett projekt med insådd av ängsfrö och pluggplantering i äldre vallar och betesmarker med låga naturvärden har genomförts. 3 erfarenhetsgrupper där lantbrukare ska kunna utbyta erfarenheter och lära sig tillsammans har startats upp.
55 https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/samhalle/planering-och-byggande/gron-infrastruktur/regional-handlingsplan.html
56 https://www.lifebridgingthegap.se
57 https://www.liferestored.se
44
• Länsstyrelsen Östergötland har beviljat ca 20 ansökningar om rovdjursstängsel för att lantbrukare i rovdjurstäta områden ska kunna fortsätta med djurhållning.
15.3.2 Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
• 3 kommuner i Östergötland driver fyra lokala naturvårdsprojekt (LONA) som genomför åtgärder kopplade till att gynna värden i odlingslandskapet. T.ex har Motala och
Norrköpings kommuner restaurerat värdefulla betesmarker.
• Kommunerna arbetar även med åtgärder inom odlingslandskapet. Åtvidabergs kommun har tagit upp slåtter på ny mark och restaurerat ett område som ska börja slåttras 2022.
• Motala kommun har omfört artrika gräsytor till slåttermark på ca tre ha. Flera artrika gräsytor på totalt 5,5 ha slås en gång sent på sommaren så att de ska hinna blomma. Även informationskyltar om dessa åtgärder har tagits fram.
• Linköpings kommun är med i projektet LIFE Bridging the Gap och har under året fortsatt att plantera stora mängder träd och buskar.
15.3.3 Övriga åtgärder
• Genom samarbete mellan enheter på Länsstyrelsen Östergötland har flera restaurerings- och bevarandeprojekt kunnat stöttas under 2021. Exempel på projekt är en ängslada på Arkömjukan i Norrköpings kommun och restaureringar vid Bersbo koppargruvor i Åtvidabergs kommun.
15.4 Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap – Östergötland Målet är inte möjligt att nå till 2030 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i
odlingslandskapet är negativ. Hagmarker växer igen p.g.a. ohävd och övergår till skogsmark.
Åkermark går förlorad genom plantering i skogsbygd och exploatering för bebyggelse i tätorsnära områden. Att EU-stödens regelverk inte är anpassat efter regionala förutsättningar påverkar den biologiska mångfalden negativt, främst i trädbärande betesmarker.
15.4.1 Markens produktionsförmåga
För arealen odlingsbar mark är trenden negativ. Nedläggningen av jordbruk ökar, främst p.g.a.
dålig lönsamhet. För arealen ”irreversibel markanvändning” är trenden också negativ. Arealen jordbruksmark fortsätter att minska, både beroende på att marker planteras igen samt att de bebyggs.
Jordbruksmarkens skyddsvärde är idag lågt. Detta märks bland annat i kommunernas
översiktsplanering av mark i städernas ytterområden eller på mindre orter. När desssa områden ligger i odlingslandskapet är det viktigt att kommunerna gör noggranna avvägningar mellan exploatering och skydd av jordbruksmark.
15.4.2 Bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen för arter och naturtyper kopplade till odlingslandskapet är inte gynnsam. Det finns begränsat med spridningskorridorer och bl.a behöver förbindelselänkar restaureras.Vid kontroll av jordbrukarstöd bevakas dock att småbiotoper på åkermark i slättbygd inte försvinner.
45 Detta kan få positiva följder för både kulturvård och biologisk mångfald då småbiotoperna är viktiga inslag i åkerlandskapet.
Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Under åren 2021- 2022 har dock möjligheten att få stöd till restaurering av betesmarker stoppats. Även vissa stöd inom betesmarksersättningen, som stöd till betesmarker på svårtillgängliga platser är stoppade för nya ansökningar. Detta påverkar statusen i
betesmarkerna negativt då många lantbrukare är beroende av stöd för att kunna restaurera igenväxta betesmarker eller transportera betesdjur i skärgården.
15.4.3 Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Betesmarkerna spelar en stor roll för den biologiska mångfalden i vårt odlingslandskap. Särskilt det karakteristiska eklandskapet hyser höga naturvärden. Hur mycket mark som betas påverkas av ersättningarna inom landsbygdsprogrammet och priset på produkter som mjölk och kött.
Strukturrationaliseringen av jordbruken fortsätter vilket kan påverka landskapets utseende och kulturmiljö negativt. Rationaliseringen är tydligast på slätten men även i skogsbygd går trenden mot större lantbruk. Inom åkerlandskapet är många arter hotade om småbiotoper försvinner och öppna diken läggs igen, allt för att rationalisera brukandet av marken.
Vildsvinsstammen i Östergötland är stor och orsakar stora ekonomiska förluster för lantbruket.
Främst drabbas lantbrukare med vallodling där skadorna kan ge stora ekonomiska förluster, både i form av minskad skörd och att vallarna måste läggas om. Stora hjortstammar är också ett stort problem. Ett hårt hjortbete kan ge skördeförluster av både vall och växtodlingsgrödor och bortfallet av skörd kan bli så stort att det inte längre lönar sig att odla vissa grödor i de värst drabbade områdena.
Osäkerheten kring det nya landbygdsprogrammet som startar 2023 är stor då ersättningsnivån för direktstöden kommer att minskas. Det är därför viktigt att ersättningsnivåerna för
miljöersättningarna kommer att utformas på ett ändamålsenligt sätt och få lämpliga beloppsnivåer.
15.4.4 Framåtsyftande åtgärder och behov
God lönsamhet i lantbruket är en förutsättning för att motivera lantbrukare till fortsatt
verksamhet och förhindra nedläggningen av företag. I nuläget är lönsamheten svag, särskilt för lantbrukare med mjölk- och köttproduktion. Det är viktigt med information till allmänheten om nyttan av att köpa svenska livsmedelsprodukter. Av stor vikt är även arbetet med offentlig upphandling som t.ex kommuners beställning av mat till verksamheten. Här kan den regionala livsmedelsstrategin spela en viktig roll.
Direkta insatser inom åtgärdsprogrammet för hotade arter har haft positiv påverkan. Trots detta är utvecklingen för många arter och naturtyper i odlingslandskapet negativ. En satsning på att få betesdjur till de mest värdefulla markerna och kunna justera betestryck genom sent djurpåsläpp eller fållindelning vore värdefullt för många arter.
De projekt- och företagsstöd som finns inom landsbygdsprogrammet är av stor vikt för att bidra till fortsatta satsningar på landsbygden. Om hävden ska kunna säkerställas behövs förenklade regler och ekonomiskt stöd som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.
Från 2018 har länet fått ett etablerat vargrevir. För att säkerställa fårproducenters fortsatta betesdrift behövs därför fortsatta medel för finansiering av rovdjursstängel. Även problematik med en växande viltstam måste hanteras för att lantbrukare ska kunna fortsätta sin verksamhet.
46 Länsstyrelsen Östergötland prioriterar samverkan med samhällsaktörer för att öka förståelsen av begreppet grön infrastruktur. Ett tvärsektoriellt arbete för odlingslandskapet inom Länsstyrelsen prioriteras också då det finns mycket kunskap gällande de mest hotade miljöerna. Även
samarbetet mellan enheter som syftar till att stödja projekt för bevarande och utveckling av kulturmiljöer på landsbygden bör utvecklas vidare.