6.3.1 Inledande frågor RM C definierar risk som:
”risken för mig, det är ju att någonting går fel som resulterar i att kunden blir missnöjd. Det kan resultera i att kunden och/eller tredje men blir ekonomisk lidande. Det kan också vara händelser som inte är av ekonomisk karaktär, men som ändå kan skada vårt varumärke.”
Vidare definierade RM C Risk Management enligt följande:
”Risk Management det är ju då att utveckla och införa sådana rutiner som gör att man eliminerar risken för felaktigheter så långt det är möjligt, till exempel felaktiga åtgärder och felaktigt beteende”.
Enligt RM C har det alltid funnits ett behov att säkerställa tillförlitliga rutiner för att undvika att det blir fel men det har däremot inte alltid haft beteckningen Risk Management. Det arbete som nu bedrivs med Risk Management inom byrån är att utveckla interna rutiner, införa dem, utbilda omkring dem och skapa arbetsformer som så lång som möjligt minimerar risken för fel något som sedan i sin tur kan leda till skadestånd eller skada för vårt varumärke, förklarar RM C.
RM C beskriver sin roll som den som ansvarar för att ett arbete med Risk Management, som avser att minimera riskerna, bedrivs inom byrån. Hans uppgifter sträcker sig genom många delar inom byrå och han konsulteras i en mängd frågor till exempel vid utformning av interna instruktioner eller om något är på väg att gå snett så tas omedelbart kontakt med honom så att diskussioner kan föras kring hur den eventuella skadan skall minimeras.
Risk Management arbete är något som i praktiken bedrivits i alla företag och organisationer under alla tider med syfte att eliminera riskerna för att fel skall uppkomma. Beteckningen Risk Management började användas vid diskussioner inom revisionsbyråbranschen i början på 2000 talet.
”Egentligen så är det ju ingenting nytt… varje person som är ansvarig för en verksamhet har ju ett intresse av att se till att man minimerar risken så att det inte blir fel.”
6.3.2 Revisionsprocessen
Vi frågade RM C var i revisionsprocessen mest fokus på Risk Management finns. Han svarade att detta finns i någon form i alla delar av processen. Den första insatsen sker då man åtar sig ett uppdrag, det är då första prövningen av om uppdraget och/eller kunden är förenat med stor risk sker. Även de följande momenten av uppdraget är av stor betydelse, det är viktigt att man gör en riktig planering och
riskbedömning i samband med revisionen men också att den genomförs på ett omsorgsfullt sätt i enighet med den gjorda planeringen. Till sist ligger risken i rapporteringen, denne ska ju läsas av tredje man som inte känner till några detaljer och missförstånd kan därför lätt uppstå.
”Risk Managementdelen i revisionsprocessen finns med hela tiden i arbetet och det syftar till att kvalitetssäkra revisionen innan leverans. Detta gör ju i första hand påskrivande revisor i samband men att han går igenom arbetet och ser efter att det är genomfört i enighet med våra krav och våra rutiner, vilket är en form av kvalitetssäkring.”
6.3.3 Klientaccepterande
RM C förklarar att när en klient eller ett uppdrag skall accepteras klassificeras klienterna baserat på risk. Befogenhet att acceptera klienterna i de olika risknivåerna skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i byrån, ju högre risk en klient anses vara förknippad med desto högre upp i organisationen måste beslutet fattas.
6.3.4 Utvärdering och hantering av risk och Riskkartläggning
RM C berättade att riskerna identifieras genom att han liksom alla partners, företagsledningen och alla andra personer i ledande befattningar är mycket lyhörda för det som sker inom byrån men de bevakar också det som sker i omvärlden det vill säga utanför byrån.
”…vi är också lyhörda för synpunkter på vårt sätt att arbeta och vi följer publicitet kring andra företags skadeståndsärenden, vi följer processerna i Revisorsnämnden, vi försöker se var riskerna ligger att det blir fel och så justerar vi om vi tycker att det finns behov av att justera våra rutiner för att minimera riskerna ytterligare på de här områdena. Och sedan så blir vi ju också varse riskerna den hårda vägen när man till exempel anmäler någon av våra
medarbetare till Revisorsnämnden eller då man ställer
skadeståndskrav mot oss.”
Vidare berättade RM C att det är ytterst sällan som de avstår från att acceptera klienter enbart baserat på risknivån, de finner istället en väg att hantera risken. Detta kan exempelvis ske genom att revisorn konsulterar både interna och externa specialister för att minimera riskerna.
RM C menar att det faktum att arvodet ökar för en mer riskfylld klient inte beror på att man normalt sett förändrar priset utan för att arbetsinsatsen ökar i takt med risknivån.
6.3.5 Påverkansfaktorer
När vi frågade RM C om det finns någon bransch som man undviker i större omfattning än någon annan på grund av dess risk svarade han:
”Man kan säga så här att det finns en del uppdrag där man är mer uppmärksam och mer noggrann innan man tar på sig ett uppdrag. Man undersöker förutsättningarna mera.”
Vad gäller storleken på klienten menar RM C att i ett stort bolag så handlar det om större risker räknat i pengar och värden men revisionsrisken, alltså risken att lämna en felaktig revisionsberättelse, är större i mindre bolag. Detta då dessa inte har en lika tydlig organisation och därför kanske inte alla händelser fångas upp av revisionen. Ägarstrukturen har betydelse på så sätt att ledningens historia beaktas vid bedömningen. Även företagsledningens inställning till etiska frågor och vårt regelverk ser RM C som en viktig påverkansfaktor.
6.3.6 Uppföljning och utvärdering av accepterade klienter
I varje slutrevision och minst en gång per år sker en utvärdering av klienten, kundansvarig/revisorn funderar då igenom om denne ska fortsätta på uppdraget. Det är viktigt att genomföra en uppföljning för att på så sätt kunna rätta till de felbedömningar som gjorts. Det kan tillkomma risker man inte tidigare haft kunskap om eller reflekterat över, till exempel beroende på utvecklingen i samhället.
”Detta är ett krav som vi har på oss men det har inte varit formaliserat tidigare men numera så har vi också en intern dokumentation över att dessa prövningarna görs och att de finns dokumenterade.”
”Sen är det väl så att dessvärre så kan man ju år två eller år tre upptäcka att man gjort en felaktig riskbedömning år ett men förhoppningsvis har ingen skada skett, man får rätta till det kommande år.”
RM C berättar att antalet anmälningar till Revisorsnämnden avseende byråns medarbetare är väldigt få och att det inte skett någon förändring i antalet varför han inte kan uttala sig om arbetet med Risk Management lett till ett minskat antal anmälningar.