Denna riskanalys genomfördes av en arbetsgrupp inom NVF 41 Drift och underhåll och redovisas i en opublicerad NVF-rapport (NVF 41, 2008) och vid NVF-kongressen 2008 i Helsingfors (se Tabeller 8-1 och 8-2).
I vissa fall finns gott underlag för riskanalysen medan i andra fall har uppskattningar/gissningar gjorts.
8.2.1 Förutsättningar
Tidsperspektiv dagens klimat och de förändringar vi kan vänta till år 2040.
Sannolikhet är graden av möjlighet/risk för att något inträffar. Det ska ses i ett samlat nationellt perspektiv, alltså summan av påverkan eller händelser som inträffar i landet. Vissa konsekvenser måste betraktas som att antalet händelser ökar (t.ex.
översvämningar eller stormar). Andra konsekvenser blir en följd av en successiv förändring (t.ex. mildare vintrar). Sannolikheten ska också bedömas utifrån att vi inte vidtar några andra preventiva åtgärder än idag.
Konsekvens är värdet av händelsen. Värdet ska inkludera kostnaden för både väghållaren och trafikanterna.
Total påverkan avser den samlande bedömningen av sannolikhet och konsekvens. Den kan vara positiv, som t.ex. att om klimatet blir varmare minskar behovet av
vinterväghållning, eller negativ, som t.ex. skador av större vattenflöden. Tabell 8-1 Beskrivning av innebörden av olika sannolikhet och konsekvens.
Sannolikhet Ord En gång på 1 Extremt liten 100 år 2 Mycket liten 25 år -100 år 3 Liten 10 – 25 år 4 Viss 1 – 10 år 5 Påtaglig Årligen
Konsekvens Ord Kostnad
1 Mycket liten < 10 mnkr 2 Liten 10- 50 mnkr 3 Stor 50- 100 mnkr 4 Mycket stor 100- 500 mnkr 5 Katastrofal > 500 mnkr
Island och Färöarna använde 10 % av värdena för konsekvens i Tabell 8-1 för att få relevanta jämförelsetal.
Figur 8.1 Riskklasser baserat på sannolikhet och konsekvens. För definition av sannolikhet och konsekvens se Tabell 8-1.
5 4 3 2 1 SANNOLIKHET KONSEKVENS Riskklass 3 Riskklass 2 Riskklass 1 1 2 3 4 5
8.2.2 Riskanalys för klimatförändringars påverkan på väghållningen
En riskanalys för vilka konsekvenser klimatförändringar och extrema händelser har på de nordiska länderna sammanfattas i Tabell 8-2.
Tabell 8-2 Riskbedömning av de nordiska ländernas påverkan av klimatförändringar och extrema väderhändelser. För förklaring av färger se Tabell 8-1 och Figur 8.1.
Påverkan av klimatförändringar och
extrema väderhändelser Sverige Norge Finland Danmark Island Färöarna
Förändring av nederbörd och flöden
Större skred och ras Bortspolad väg och bro Översvämningar Förändringar av temperatur Slitage på beläggningar Nedbrytning av vägöverbyggnad Vintertransporter på tjälad väg Nedbrytning av betongkonstruktioner Nedisning av broar Temperaturpåverkan på broar Vinterväghållning Stensprängning Förändring av vindhastigheter
Stora broar och andra utsatta ställen Stora mängder träd över vägar (typ Gudrun) Stängning av högfjällsvägar Förändring av havsvattennivåer Tunnlar Vägar Färjelägen
Som framgår av Tabell 8-2 blir konsekvenserna av klimatförändringarna störst i Norge och minst på Färöarna. Detta beror inte bara på klimatförändringen i sig utan också på hur känsligt landet är t.ex. med avseende på topografi, var bebodda områden finns och vägars sträckning.
9
Slutsatser
Klimatförändringarna kräver klimatanpassningsrespons på både kort och lång sikt för transportsystemen. Havsnivåhöjning, ökade mängder nederbörd och förändrade frost-tö- cykler innebär att transportsystemen måste anpassas på längre sikt mot kontinuerliga förändringar genom exempelvis förändrade normer för nybyggnation, eller nya strategier för drift och underhåll av vägar.
När det gäller klimatet i Skandinavien så beräknas nederbörden att öka, och då även frekvensen av extrema nederbördstillfällen. De nederbördsmängder som idag faller vart 20:e år kan komma att inträffa vart åttonde år och på vissa platser i Sverige kan de bli så pass vanliga vintertid som vart tredje år.
Korttidseffekterna innebär däremot extrema väderhändelser med till exempel höga eller låga temperaturer eller stor variation i nederbördsmängderna. Korta extrema effekter kan ha mycket stora konsekvenser för transportsystemen då de flesta infrastruktur- systemen är sammanhängande (Royal Academy of Engineering, 2011).
I IPCC-rapporten (the Intergovernmental panel of climate change) om effekter, anpassning och sårbarhet (Alcamo et al., 2007) identifieras flera direkta effekter på transporter: högre temperaturer kan skada vägytor, det blir mer översvämningar, ökad andel starka vindar och extrema stormar, extrema nederbördstillfällen. IPCC-rapporten konstaterar vidare att det finns ett stort behov av kapacitetsuppbyggnad i respons till incidenter, risker, utveckling inom underhåll, förnyelseåtgärder och designstandarder för infrastrukturen, men också att man bör utvärdera kostnaderna och fördelarna för att klimatanpassa infrastrukturen.
Nyckeln till en lyckad klimatanpassning av vägtransportsystemen är att anpassa både vägkonstruktion och drift och underhåll, samt att jobba mycket förebyggande med bland annat riskanalyser och andra typer av modeller som kan förutsäga var, när och hur klimatförändringarna kommer att ha en avgörande påverkan. Även åtgärder efter identifiering av risk- och sårbarhetsfaktorer är naturligtvis avgörande för att öka transportsystemens robusthet.
För klimatanpassning av vägkonstruktion (se Figur 9.1 för påverkan av temperatur och nederbörd), är det svårt att dra generella slutsatser om hur beteende och livslängd kommer att påverkas och därför är det svårt identifiera vilka klimatanpassningsåtgärder som bör prioriteras. Mer forskning behövs om hur vägmaterialen påverkas under tung trafikbelastning och olika former av effektsamband.
Fortfarande saknas kunskap om hur temperatur, fukt, ökad frekvens av frys- och töcykler kommer att påverka vägens livslängd och mer specifikt egenskaper såsom styvhet, utmattning, deformationsegenskaper och åldring. Framtida forskningsprojekt förväntas besvara frågor såsom vilka materialval, tjocklekar, kostnader och miljö- påverkan av klimatanpassad vägkonstruktion.
Figur 9.1 Översikt över klimatförändringarna som påverkar vägtransportsystemen, de specifika klimateffekterna som förväntas påverka samt exempel på
klimatanpassningsåtgärder. Figurens indelning i temperatur, nederbörd, snö och vind, samt klimatförändring och klimateffekter är baserad på Galbraith et al. (2005) men är vidareutvecklad och kompletterad av rapportens författare för att innehålla aspekter av svensk relevans och rubriken klimatanpassning.
Effekterna av klimatförändringarna kommer att få genomgående påverkan på drift och underhåll av vägtransportssystemen. Ett mildare klimat kommer att sänka kraven inom vissa områden av drift och underhåll men samtidigt har vi identifierat att drift och underhåll och beredskapen av drift och underhåll är ett av de viktigaste
klimatanpassningsområdena.
I Figur 9.1 har vi identifierat att drift och underhåll kan bidra med klimatanpassning inom alla de fyra enskilda klimateffektområdena, dvs. temperatur, nederbörd, snö och vind. Framförallt kommer flexibiliteten och beredskapen inom drift och underhåll att vara avgörande för att kunna handskas med de extrema väderhändelser som kan ske inom varje klimateffektområde. Utan ett genomgående strategiskt arbete att få drift- och underhållsverksamheten tillräcklig flexibel kommer inte vägtransportsystemen att bli tillräckligt robusta för att upprätthålla framkomlighet och trafiksäkerhet i framtiden. Några exempel på extrema vädertillfällen som kräver en flexibel drift och underhåll är
• kraftiga temperaturförändringar som gör vägen deformerad så lagning och tillfälliga åtgärder måste sättas in
• nederbörd som orsakar vattenplaning, försämrad sikt, vägras, vägskador, översvämning, erosion, höga flöden och begränsad framkomlighet
• snöstormar eller stora snöfall som kräver oförutsedd plogning eller alternativ omledning, ökar antalet trafikolyckor och kräver bärgning, samt orsakar stopp i trafiken
• extrema vindar som gör att infrastrukturen skadas, vägar stängs av, ökade risker för skador för trafikanter, begränsad framkomlighet och ökat krav på
trafikinformation
Även om vi får anpassa vårt resande efter de förändrade klimatförutsättningarna, t.ex. blir vi tvungna att räkna med längre restider, köbildning och problem med
framkomligheten, så kan effekterna av störningar mildras ifall det ges prioritet för att optimera och kvalitetssäkra trafikinformationen så att resenärerna ges tillräcklig information för att kunna ställa rätt krav och förväntningar på sitt resande. Vi anser att det finns ett behov av ett väl utbyggt, bättre och snabbare informationssystem för att öka beredskapen och robustheten mot variationer i framtida klimatet, både för resande och för beredskap inom drift och underhåll.
För att lyckas klimatanpassa vägtransportsystemen så att de blir robusta konstaterar vi att det finns ett stort behov av mer kunskap om vägkonstruktionens påverkan av ett förändrat klimat, och inom drift och underhåll hur man skall anpassa sig genom olika typer av varierande och flexibla klimatanpassningsåtgärder och till effekterna av extrema väderhändelser.
För att kunna handskas med alla klimateffekter krävs ett tydligt samarbete mellan ansvariga och aktörer, samt att forskningen ger relevanta kunskaper inom de områden som idag tydligt har kunskapsluckor (se de enskilda kapitlen i denna rapport).
Myndigheter som idag redan har ett tydligt ansvar inom klimatanpassningen är exempelvis SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), Trafikverket, Boverket och SGI (Sveriges geotekniska institut). För Sveriges del saknas en nationell myndighet med övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan (SMHI, 2011b) och det betyder att sådana frågor som inte direkt faller under myndigheters eller
organisationers ansvarsområde riskerar att inte behandlas någonstans, såvida man inte har exceptionellt bra samordningskapacitet. I denna rapport finns inte utrymme för att djupare analysera myndigheters ansvar eller samordningen mellan berörda myndigheter. VTIs forskningskompetens inom olika delar av klimatanpassningsområdet skulle kunna utnyttjas betydligt mer effektivt än det görs idag och ta fram viktig kunskap som kan bidra till att stärka robustheten i Sveriges transportsystem.
Till att börja med vore det lämpligt att kompetenscentrat fick i uppgift att ta fram strategiska planer för framtida relevanta forskningsområden inom transporter och klimatanpassning, exempelvis som ett strategiskt tvärområde på VTI. Detta arbete skulle innefatta betydligt fler forskningsämnen och forskare än de som ryms i denna rapport.
Referenser
ADGER, W. N., DESSAI, S., GOULDEN, M., HULME, M., LORENZONI, I., NELSON, D. R., NAESS, L. O., WOLF, J. & WREFORD, A. 2009. Are there social limits to adaptation to climate change? Climatic Change, 93, 335-354.
AHMED, A. W. & ERLINGSSON, S. 2012. Evaluation of permanent deformation models for unbound granular materials using accelerated pavement tests. Accepted for publication in Road Materials and Pavement Design.
ALCAMO, J., MORENO, J. M., NOVÁKY, B., BINDI, M., COROBOV, R., DEVOY, R. J. N., GIANNAKOPOULOS, C., MARTIN, E., OLESEN, J. E. & SHVIDENKO, A. 2007. Europe. In: PARRY, M. L., CANZIANI, O. F., PALUTIKOF, J. P., VAN DER LINDEN, P. J. & HANSON, C. E. (eds.) Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge: Cambridge University Press.
AMUNDSEN, H., BERGLUND, F. & WESTSKOGH, H. 2010. Overcoming barriers to climate change adaptation-a question of multilevel governance? Environment and Planning C: Government and Policy, 28, 276-289.
ANDERSSON, A. K. & CHAPMAN, L. 2011. The impact of climate change on winter road maintenance and traffic accidents in West Midlands, UK. Accident Analysis and Prevention, 43, 284-289.
ARA. 2004. Guide for the Mechanistic Empirical Design of New and Rehabilitated Pavement Structures. Final report, ARA Inc. NCHRP 1-37A. Transportation Research Board of the National Academies. Washington, D.C.
ARVIDSSON, A. K., BLOMQVIST, G. & ÖBERG, G. 2012. Impact of Climate Change on Use of Anti-Icing and Deicing Salt in Sweden. International Conference on Winter Maintenance and Surface Transportation Weather TRB. April 2012. Coralville, Iowa, USA: Transportation Research E-Circular E-C162.
BERNTSEN, G. 1993. Reduksjon av bæreevene under teleløsningen. Ph.D. thesis, NTH, Trondheim.
CHARLIER, R., HORNYCH, P., SRSEN, M., HERMANSSON, A., BJARNASON, G., ERLINGSSON, S. & PAVSIC, P. 2009. Water Influence on Bearing Capacity and Pavement Performance: Field Observations. In: DAWSON, A. (ed.) Water in Road Structures - Movement, Drainage & Effects. Springer.
CRU. 2012. Uppbyggnad klimatmodell [Online]. Available:
http://www.cru.uea.ac.uk/cru/info/modelcc/ [Accessed 22 October 2012]. DORÉ, G. & ZUBECK, K. H. 2009. Cold Region Pavement Engineering, The American Society of Civil Engineering, McGraw-Hill.
EDWARDS, J. B. 1999. The temporal distribution of road accidents in adverse weather. Meteorological applications, 6, 59-68.
EISENACK, K., STECKER, R., RECKIEN, D. & HOFFMANN, E. 2011. Adaptation to climate change in the transport sector: a review of actions and actors. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 1-19.
ERLINGSSON, S. 2012. Rutting development in a flexible pavement structure. Road Materials and Pavement Design, 13, 218-234.
ERLINGSSON, S. & RAHMAN, M. S. 2013. Evaluation of Permanent Deformation Characteristics of Unbound Granular Materials from Multi-Stage Repeated Load Triaxial Test. Accepted for publication in Transport Research Records: Journal of the Transportation Research Board.
FALLSVIK, J., HÅGERYD, A.-C., LIND, B., ALEXANDERSSON, H., EDSGÅRD, S., LÖFLING, P., NORDLANDER, H. & THUNHOLM, B. 2007. Översiktlig
bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat. Klimat och sårbarhetsutredningen. Klimatförändringens inverkan i Sverige. Linköping, Sweden: SGI, Sveriges
Geotekniska Institut, Varia 571.
GALBRAITH, R. M., PRICE, D. J. & SHACKMAN, L. 2005. Scottish Road Network Climate Change Study [Online]. Scottish Executive. Available:
http://www.scotland.gov.uk/Publications/2005/07/08131510/15117
GERKE, R. J. 1979. Subsurface drainage: Progress report. Australian Road Research Board, Internal Report, AIR 317-1.
HALVAR, H., JONASSON, U., GUSTAFSSON, K., ÅSTRÖM, G., LUNDIN, P., FRIDOLIN, M., ANDERSSON, P., KARLSSON, P., BERNDTSSON, A. &
PORTFÖLJSTYRELSE, samt respektive portföljstyrelse. 2012. Trafikverkets inriktning för forskning och innovation 2013-2015. Trafikverket.
HERMANSSON, Å. 2002. Modelling of frost heave and surface temperatures in roads. Ph.D. thesis, Luleå University of Technology.
HERMANSSON, Å. 2004. Laboratory and field testing on rate of frost heave versus heat extraction. Cold Regions Science and Technology, 38, 137-151.
HERMANSSON, Å., CHARLIER, R., COLLIN, ERLINGSSON, S., LALOUI, L. & SRSEN, M. 2009. Heat Transfer in Soils. In: DAWSON, A. (ed.) Water in Road Structures - Movement, Drainage & Effects. Springer.
HOLGERSSON, B., HEDLUND, T., FROST, C., ROSENQVIST, P. & THÖRN, P. 2007. Klimat och sårbarhetsutredningen. Kapitel 4. Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Statens offentliga utredningar SOU 2007:60. Stockholm, Sweden.
HUANG, Y. H. 1993. Pavement analysis and design, New Jersey, Prentice Hall. IPCC 2000. IPCC Special reports, Emissions Scenarios, Cambridge, UK, Cambridge University Press.
IPCC 2007. Summary for Policymakers. In: SOLOMON, S., QIN, D., MANNING, M., CHEN, Z., MARQUIS, M., AVERYT, K. B., TIGNOR, M. & MILLER, H. L. (eds.) Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA: Cambridge University Press. IPCC 2011. Summary for Policymakers. In: FIELD, C. B., BARROS, V., STOCKER, T. F., QIN, D., DOKKEN, D., EBI, K. L., MASTRANDREA, M. D., MACH, K. J., PLATTNER, G.-K., ALLEN, S., TIGNOR, M. & MIDGLEY, P. M. (eds.)
Intergovernmental Panel on Climate Change Special Report on Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA: Cambridge University Press.
JACOBSON, T. & WÅGBERG, L. G. 2007. Utveckling och uppgradering av pronosmodell för beläggningslitage från dubbade däck samt kunskapsöversikt över inverkande faktorer. VTI notat 7-2007.
KALANTARI, Z. 2011. Adaptation of road drainage structures to climate change. Lic thesis, KTH Royal Institute of Technology, Environmental Management and
Assessment research group, TRITA LWR LIC 2061.
KALANTARI, Z. & FOLKESON, L. accepted. Road drainage in Sweden: Current practice and suggestions for adaptation to climate change. Journal of Infrastructure Systems.
KOETSE, M. J. & RIETVELD, P. 2009. The impact of climate change and weather on transport: An overview of empirical findings. Transportation Research Part D:
Transport and Environment, 14, 205-221.
KOETSE, M. J. & RIETVELD, P. 2012. Adaptation to Climate Change in the Transport Sector. Transport Reviews, 32, 267-286.
KTH. 2012. Adaptation of road drainage structures to climate change [Online]. KTH. Available: http://www.kth.se/abe/om-
skolan/organisation/inst/lwr/grupper/biogeofysik/research/adaption-roads-climate- change-1.57512 [Accessed 11 December 2012].
LARSEN, M., HANSSON, K., GRAUERT, M. & HELLMAN, F. 2010a. Storm Water prevention - methods to predict damage from water streams in and near road pavement in lowland areas. SWAMP; Road ERA NET – Road owners Getting grips with Climate Change – Cross-border funded Joint Research Programe http://www.eranetroad.org. LARSEN, M., HANSSON, K., GRAUERT, M. & HELLMAN, F. 2010b. Storm water prevention - methods to predict flooding from the water stream in and near road pavements in lowland area. TRA conference “Greener, Safer and Smarter Road Transport for Europe” http://www.traconference.eu. Brussels-Belgium.
LEMMEN, D. S. & WARREN, F. J. 2004. Climate Change Impacts and Adaptation: A Canadian Perspective [Online]. Available:
http://adaptation.nrcan.gc.ca/perspective/pdf/report_e.pdf [Accessed 16 June 2010]. LILJA, S. 2000. Hur klarar vägtransportsystemet ett klimat i förändring? Vägverket 2000:99.
LINDKVIST, A., KRONBORG, P. & LIND, G. 2006. Bättre trafikinformation - Resultat av Fasan-projektet. Vägverket Region Stockholm 2006:101.
LONDON ASSEMBLY. 2009. Slipping up? Impact of extreme weather on London Transport [Online]. Available:
http://www.london.gov.uk/archive/assembly/reports/transport/snow-report-0309.pdf. LÖFLING, P. 2005a. Fördjupning - Riskanalys vald vägsträcka. Publikation 2005:55. Borlänge, Sweden: Vägverket.
LÖFLING, P. 2005b. Handledning - Riskanalys vald vägsträcka. Publikation 2005:54. Borlänge, Sweden: Vägverket.
MAGNUSSON, K., BERGLIND-ERIKSSON, M., KNUTZ, Å. & LÖFLING, P. 2009. Metod för att hitta och åtgärda vägavsnitt med höga risknivåer till följd av stora
MAMLOUK, M. S. 2006. Design of flexible pavements. In: Fwa, T. F. (ed.) The Handbook of Highway Engineering. Taylor & Francis.
MARTTILA, V., GRANHOLM, H., LAANIKARI, J., YRJÖLÄ, T., AALTO, A., HEIKINHEIMO, P., HONKATUKI, J., JÄRVINEN, H., LISKI, J., MERIVIRTA, R. & M., P. 2005. Finland's national strategy for adaptation to climate change, Vammala, Finland, Ministry of Agriculture and Forestry of Finland.
MONISMITH, C. L. 1992. Analytically based asphalt pavement design and rehabilitation: Theory to practice, 1962 - 1992. TRB No. 1354, Part 1: 1992 TRB Distinguished Lecture.
MORITZ, L. 2007. Uppdrag att redovisa åtgärder för att bedöma och förebygga risk för erosion, ras och skred [Online].
http://www.vv.se/PageFiles/14684/uppdrag_att_redovisa_atgarder_for_att_bedoma_och _forebygga_risk_for_erosion_ras_och_skred.doc?epslanguage=sv
NILSSON, R. & HUVSTIG, A. 2009. VägFEM - Ny modell för vägdimensionering med möjlighet till egna koncept och incitament. Vägverket/SBUF report no. 11719, 2009, Skanska Teknik.
NORDLANDER, H., LÖFLING, P. & ANDERSSON, O. 2007. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Bilaga B1. Vägverkets rapport till klimat- och
sårbarbarhetsutredningen - gruppen transporter. Underlagsrapport utarbetad för klimat- och sårbarhetsutredningen. Statens offentliga utredningar, SOU 2007:60. Stockholm, Sweden.
NORRBY, A. 2009. Erfarenheter från översvämningen i Arvika år 2000 [Online]. Arvika kommun: Transportforum 2009. Available:
http://www.slideshare.net/Transportforum/session-29-anders-norrby.
NVF. 2008. Klimatförändring i Norden – inverkan på väghållning – väghållarens anpassning [Online]. NVF 41, Klimatrapport 2008-03-25. Available:
http://vgwww.vegagerdin.is/nvf41.nsf.
PERRY, A. H. & SYMONS, L. 1994. The wind hazard in the British Isles & its effect on transportation. The Journal of Transport Geography, 2, 122-130.
PROPOSITION. 2008/09:93 2008. Regeringens proposition 2008/09:93. Mål för framtidens resor och transporter. Proposition. Stockholm, Sweden.
RAHMAN, S. & ERLINGSSON, S. 2012. Moisture sensitivity of unbound granular materials. Proceedings of the 4th European Pavement and Asset Management Conference, 5-7 September, 2012 Malmö, Sweden. CD-ROM.
RANKKA, K. & RYDELL, B. 2005. Erosion och översvämningar. Underlag för handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. Deluppdrag 2. SGI, Varia 560:2. Statens geotekniska institut.
ROYAL ACADEMY OF ENGINEERING. 2011. Infrastructure, Engineering and Climate Change Adaptation.
RUMMUKAINEN, M., BERGSTRÖM, S., PERSSON, G. & RESSNER, E. 2005. Anpassning till klimatförändringar. Kartläggning av arbete med sårbarhetsanalyser, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändring. SMHI Reports Meteorology and Climatology. Norrköping, Sweden.
SAID, S. 1997. Variability in roadbase layer properties conducting indirect tensile test. Proceedings from the eight International Conference on asphalt pavements, Seattle, pp. 977 - 986., 1997.
SAID, S. 2000. Introducera/ använda funktionsrelaterade egenskaper vid bedömning av beläggningslager. Transportforum, Linköping, 2000.
SALOUR, F. & ERLINGSSON, S. 2012. Pavement structural behaviour during spring thaw - interpretation of FWD measurements by monitoring environmental data from county road 126 at Torpsbruk. VTI Report no. 738A, 47 p. Linköping.
SCHUUR, E. A. G. & ABBOTT, B. 2011. Climate change: High risk of permafrost thaw. Nature, 480, 32-33.
SFS. 2006. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Svensk författningssamling (SFS).
SFS. 2010. Plan- och bygglag (2010:900). Svensk författningssamling (SFS). SGI. 2006. På säker grund för hållbar utveckling. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. Statens Geotekniska Institut.
SGI. 2012. Rapport till regeringen: SGI har spritt kunskap från Göta älvutredningen. [Online]. Available:
http://www.swedgeo.se/templates/SGINewsPage____2860.aspx?epslanguage=SV [Accessed 17 December 2012].
SHIU, C. J., LIU, S. C., FU, C., DAI, A. & SUN, Y. 2012. How much do precipitation extremes change in a warming climate? Geophysical Research Letters, 39, 17.
SIMONSEN, E. 1999. On thaw weakening of pavement structures. Ph.D. thesis, KTH, Trita-IP. FR; 99:50.
SMHI. 2010a. Klimatvariablers påverkan [Online]. Available: http://www.smhi.se [Accessed 28 December 2010].
SMHI. 2010b. Månadens väder och vatten nr 12 december 2010. SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
SMHI. 2011a. Extremt väder [Online]. Available: http://www.smhi.se [Accessed 1 December 2011].
SMHI. 2011b. Klimatanpassningsportalen, roller och ansvar, vem har ansvaret, nationellt. [Online]. SMHI. Available:
http://www.smhi.se/klimatanpassningsportalen/roller-och-ansvar/vem-har- ansvaret/nationellt-1.5990 [Accessed 26 November 2012].
SOLOMON, S., QIN, D., MANNING, M., ALLEY, R. B., BERNTSEN, T., BINDOFF, N. L., CHEN, Z., CHIDTHAISONG, A., GREGORY, J. M., HEGERL, G. C.,
HEIMANN, M., HEWITSON, B., HOSKINS, B. J., JOOS, F., JOUZEL, J.,
KATTSOV, V., LOHMANN, U., MATSUNO, T., MOLINA, M., NICHOLLS, N., OVERPECK, J., RAGA, G., RAMASWAMY, V., REN, J., RUSTICUCCI, M., SOMERVILLE, R., STOCKER, T. F., WHETTON, P., WOOD, R. A. A. & WRATT, D. 2007. Technical Summary. In: SOLOMON, S., QIN, D., MANNING, M., CHEN, Z., MARQUIS, M., AVERYT, K. B., TIGNOR, M. & MILLER, H. L. (eds.) Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the
Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA: Cambridge University Press. SOU. 2007a. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, Bilagedel B, förteckning, bilaga B 1-5. http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334. SOU 2007:60. SOU. 2007b. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, Missiv. Statens offentliga utredningar 2007:60.
SOU. 2007c. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Statens Offentliga Utredningar.
STERN, N. 2006. Stern Review on the economics of climate change, Stern Review final