5.1 Riskvärdering
Värdering av risk utgår från de konsekvenser en olycka kan innebära samt med vilken frekvens dessa inträffar. Ur ett samhällsperspektiv uttrycks ofta risker utifrån kvantitativa acceptanskriterier. I Sverige finns inga formellt antagna kvantitativa acceptanskriterier.
I de fall där sannolikheterna för olyckshändelser bedöms vara mycket låga och konsekvenserna visat sig vara begränsade, värderas risken i huvudsak utifrån konsekvensberäkningarna. Konsekvensen (uttryckt som koncentration, tid och avstånd) sätts i relation till de skadeeffekter som olika koncentrationer av ammo-niak kan ge på människan.
Aktuell riskanalys bygger på konservativa antaganden där aktuella scenarion utgår från händelsen att kylsystemets hela innehåll läcker ut. Mängden ammoniak i denna typ av anläggning ligger normalt mellan 50-75 kg och beräkningarna utgår från den största mängden ammoniak, 75 kg. Beräkningarna bygger även på olika källstyrkor och varaktighet vid olika utsläppspunkter och väderförhållanden.
5.2 Skador på person
Skador på person vid ett läckage är beroende av dosen, exponeringstid /koncentra-tion. Exponeringstiden är avgörande för den dos som personer utsätts för och måste ställas i relation till de gränsvärden som studerats benämns som IDLH (Immedia-tely Dangerous to Life or Health) och anger koncentration (ppm d.v.s. part per million) i luft kopplat till hälsoeffekter vid exponering. Nivåerna som använts vid beräkning är: 50 ppm, 300 ppm och 500 ppm, se tabell 5.1 nedan.
13 (27)
\0-mapp\09 beskr-utredn- nde
Koncentration (ppm)
Effekt Varaktighet av exponering
5 Luktgräns för många människor
-
25 Tydlig lukt, inga skadliga effekter för normalperson.
Maximalt tillåten koncentration för en arbetsdag (nivågränsvärde).
50 Inga skadliga effekter för normalperson, lukten känns tydlig av de flesta personer (luktgräns kan variera, 1-50 ppm)
Maximal tillåten koncentration för vistelse i 15 minuter (takgränsvärde), förlängd upprepad exponering framkallar inte några skador.
100 Besvärande att vistas i utan andningsskydd,
Maximal tolerabel utan allvarliga störningar särskilt känsliga (t.ex.
barn, astmatiker)
Sällsynt exponering upp till 1 timme orsakar vanligen ingen allvarlig påverkan.
2000 - 3000 Krampaktig hostning, svår ögonirritation.
Ej tillåten koncentration, personer kan omkomma efter längre exponering.
5000 - 7000 Krampaktig andning, snabb kvävning.
Ej tillåten koncentration, personer kan omkomma efter kortvarig exponering.
Tabell 5.1 Riktlinjer för sannolika effekter av olika ammoniakkoncentrationernas påverkan på exponerade människor. Källa: Vägledning för riskbedöm-ning av kyl- och frysanläggriskbedöm-ningar med ammoniak, Räddriskbedöm-ningsverket.
5.3 Spridningsmodell
Beräkningar av utsläpp har skett med hjälp av datamodellen ALOHA som är framtagen och utvecklad av US Enviromental Protection Agency (EPA) och national Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA).
Beräkningsmodellen ALOHA ger generellt ett mycket konservativt resultat.
14 (27)
\102\18\1021851\0-mapp\09 beskr-utredn- \riskanalys avseende
5.4 Scenariobeskrivning
Val av scenarion har skett utifrån händelser kopplade till läckage på kylmaskinen.
Läckagens påverkan på omgivningen har beräknats utifrån de två ventilations-system som leder förgasad produkt ut ur kylmaskinsrummet. För detaljerad beskrivning se bilaga 2.
Scenario 1. Läckage via säkerhetsventiler
Genom en brand sker ett utsläpp via säkerhetsventilerna på kylsystemets högtryck-sida. Beräkningar har genomfört med utgångspunkt i att säkerhetsventilens rör mynnar på 3 m respektive 10 m höjd. Det råder för området typisk väderlek.
Scenario 2. Läckage via nödventiler
Genom ett rörbrott sker ett utsläpp till maskinrum som ventileras automatiskt via nödventilationen. Beräkningar har genomfört med utgångspunkt i att på mynning av nödventilationens rör mynnar på 3 m respektive 10 m höjd.
5.5 Utsläpp och spridning utomhus
Beräkningar visar att utsläpp via säkerhetsventiler(t.ex. på grund av brand) ger ett snabbt händelseförlopp med en stor mängd ammoniak under en kort tid med hög koncentration. Detta scenario kan räknas som värsta tänkbara händelse där konc-entrationer kan upp gå till 500 ppm och ge allvarliga hälsoeffekter.
Det är stor skillnad mellan placering av ventilmynning vid 3m och 10m. Placering av ventilationsmynning på 3 m höjd ger en fördubbling av läckagets spridning i närområdet jämfört med en placering på 10 m. Vid 3 m är området med en koncen-tration på 500 ppm dubbelt så stort som vid 10 m.
Utsläpp via nödventilationen (t.ex. på grund av rörbrott) ger ett långsammare händ-elseförlopp under längre tid och innebär lägre koncentration vid utsläppet. Detta scenario ger inte de höga koncentrationerna på 500 ppm här ligger koncentration-erna på 50 ppm. Även detta scenario visar stora skillnader av spridning av läckage kopplat till placering av ventilationsmynning. Placering av ventilationsmynning på 3 m höjd ger en fördubbling av läckagets spridning i närområdet jämfört med 10 m.
5.6 Utsläpp inomhus i närbelägna byggnader
För personer som vistas inomhus kan exponeringstiden för en viss koncentration vara längre än för personer utomhus, då luftomsättningen inomhus gör att
ammo-15 (27)
\0-mapp\09 beskr-utredn- nde
niak dröjer sig kvar. Däremot är koncentrationen avsevärt lägre inomhus varför en låg dos kan förväntas.
Det är av stor vikt att placering av friskluftintag och nödventilon och säkerhets-ventiler beaktas vid planering av ishallen samt intilliggande idrotts- och aktivitets-lokaler samt skola. Skadliga koncentrationer av ammoniak kan uppkomma i ishal-len samt intilliggande idrotts- och aktivitetslokaler samt skola om friskluftsintag är placerat närmare än 10 m från mynning av nödventilation och säkerhetsventiler.
5.7 Placering av kylmaskinrum
Placering av kylmaskinrum har en inverkan på risk för tredje man. Genom att stra-tegiskt ta hänsyn till risker som finns vid planering och placering av kylmaskinrum kan risken för tredje man minska. Då den förhärskande vindriktningen i området är sydväst kommer ett eventuellt läckage att spridas åt nord/nordost. Kylrummet bör placeras så att ett eventuellt utsläpp i möjligaste mån inte får kontakt med persontät verksamhet. Detta medför att skulle ett läckage uppstå sprids läckaget bort från ishallen och intilliggande idrotts- och aktivitetslokaler samt skola.
5.8 Osäkerheter
Beräknade halter av utsläppet utgår från koncentrationen mitt i gasmolnet. Dosen varierar kraftigt mellan ett kontinuerligt utsläpp och ett mer eller mindre momen-tant utsläpp. Koncentrationen varierar också kraftigt från gasmolnets mitt till dess yttre gränser. Scenarier med stora momentana läckage innebär mycket hastiga för-lopp där ammoniaken i systemet töms ut på mycket kort tid med höga koncentra-tioner. Den korta utsläppstiden medför även att den höga koncentrationen snabbt späds ut på några minuter.
Vädret och vindstyrka påverkar också utspädning av koncentrationen i gasmolnet.
Låg vindstyrka kan medföra att gasmolnet ligger kvar längre. Vid höga vindhast-igheter går utspädningen av gasmolnet fortare.
16 (27)
\102\18\1021851\0-mapp\09 beskr-utredn- \riskanalys avseende