Åtgärder efter genomförd säkerhetsanalys
Säkerhetsskyddsförordningens 5 § ställer endast krav på att en säkerhetsanalys genom-förs och dokumenteras. Naturligtvis bör företaget efter genomförd analys upprätta en handlings- och åtgärdsplan samt vidta åtgärder för att öka säkerhetsskyddet i enlighet med analysresultatet och kraven i säkerhetsskyddslagen (1996:627).
Lagar, föreskrifter och vägledningar
Förutom de krav som ställs i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen finns det även bestämmelser som relaterar till säkerhetsskydd i bl.a.:
• Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2004:11) och allmänna råd om säkerhetsskydd
• Svenska Kraftnäts föreskrifter (SvKFS 2005:1) om säkerhetsskydd
• Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
(skyddslagen)
• Sekretesslagen (1980:100) (främst 2 kap. 2 § och 5 kap. 2 §)
• Lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation
• Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter
• Elberedskapslagen (1997:288)
• Förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen)
• Personuppgiftslagen (1998:204)
Svenska Kraftnät har givit ut en vägledning för säkerhetsprövning samt i samråd med energibranschen givit ut en vägledning för fysiskt grundskydd och handboken Skydd och säkerhet vid energiföretag.
Ovanstående lagar och förordningar återfinns på www.rixslex.se
Föreskrifter, vägledningar och handbok finns att hämta/beställa på Svenska Kraftnäts hemsida www.svk.se
2. Rikets säkerhet och skyddet mot terrorism
Bakgrund
I ett antal lagar och förordningar finns bestämmelser om att myndigheter och viktiga funktioner i samhället skall ha ett skydd mot bl.a. spionage och sabotage. Under senare tid har skyddet mot terrorism betonats. I bl.a. förarbetena till säkerhetsskyddslagen utpe-kas energiförsörjningen, telekommunikationer och vattenförsörjning som särskilt viktiga samhällsfunktioner.
Rikets säkerhet utgör ett sammanfattande begrepp för den verksamhet och de funktioner i samhället som har särskilt skyddsvärde och därför är i behov av ett tillräckligt anpassat skydd.
Informationssäkerhet, d.v.s. skydd av information av sårbara och viktiga funktioner är en mycket viktig del av detta skydd.
Elförsörjningen, som är en mycket viktig del av landets infrastruktur, skall ha ett skydd med hänsyn till rikets säkerhet ytterst för att elförsörjningen skall vara säker.
Begreppet rikets säkerhet
Rikets säkerhet har traditionellt indelats i hot mot rikets inre eller yttre säkerhet. Under senare tid har gränserna mellan begreppen suddats ut. Det är svårt att bedöma vad ett angrepp på viktiga funktioner i landet har för syfte. Vi har därför i denna vägledning valt att endast använda begreppet rikets säkerhet.
Exempel på olika brott mot rikets säkerhet
Spionage är ett brott mot rikets säkerhet. Under år 2003 dömdes t.ex. ett antal personer för spioneribrott. De hade lämnat ut information om Ericssons mobiltelefonsystem till annat land.
I utlämnat material kan finnas information om hur systemen fungerar, vilka brister som de har och hur man kan manipulera telesystemen. Den typen av information kan kombineras med andra antagonistiska åtgärder.
Svenska Kraftnäts ledningar i Jämtland utsattes år 1998 för sabotage. Två parallella ledningar sprängdes. Den avsedda effekten uteblev dock eftersom ingen ledning rasade. Enligt den dåva-rande lagstiftningen rubricerades handlingen som brott mot rikets säkerhet delvis beroende på att det samtidigt framställdes skriftliga hot med politiska krav. Handlingar vars syfte var att påverka politiska eller ekonomiska beslut var med tidigare lagstiftning att anse som terrorism.
Terrorism
Det finns internationella nätverk och grupper som har förmåga att utföra terroristattentat i Sverige. En del av dessa organisationer står under uppsikt av Säkerhetspolisen (Säpo). Det finns troligen också sådana grupper som inte står under uppsikt av Säpo. Regeringen har dock i olika sammanhang uppgivit att det tro-ligen inte finns någon risk för att dessa grupper kommer att utföra terroristangrepp i Sverige.
Hotbilden för terroristangrepp kan dock snabbt ändras. Sveriges deltagande i olika oros-härdar i världen kan medföra att hotbilden för terroristhandlingar ändras. Planering av skydd för elförsörjningens anläggningar och styrsystem måste genomföras med hänsyn till dagens hotbild men också ha en möjlighet att möta framtida förändringar av hotbil-den.
Terroristlagstiftning
Under de senaste 20 åren har ett stort antal terroristangrepp genomförts i hela världen.
Begreppet terrorism finns därför sedan 1980-talet i den svenska lagstiftningen. Säkerhets-skyddslagen från 1996 påtalar t.ex. att verksamheten skall ha ett skydd mot terrorism.
Särskild terroristlagstiftning aktualiserades av attacken den 11 september 2001 mot Pentagon och World Trade Center i New York. Nationellt och internationellt arbete med terroristbekämpning har sedan dess högprioriterats. Inom EU startade omgående efter attentaten ett arbete för att bl.a. försöka likrikta begrepp och lagstiftning inom unionen.
Sverige har förbundit sig att delta i bekämpningen av den internationella terrorismen.
Riksdagen godkände år 2002 ett rambeslut för bekämpande av terrorismen.
Som en följd av detta rambeslut antog riksdagen år 2003 en lag (2003:148) om straff för terroristbrott. Bland de brott som enligt lagen kan utgöra terroristbrott är bl.a. sabotage och grovt sabotage. Även hot att begå sådana brott bedöms som ett terroristbrott.
Terroristbrott
För att en gärning skall klassas som terroristbrott krävs att gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att:
• injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp
• otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
• allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation
Slutsatser
Det är viktigt att:
• hotbilden bedöms på ett likartat sätt för elförsörjningens anläggningar oavsett ägarbild
• skyddsnivåer anpassas till anläggningens betydelse
• det finns en samsyn rörande skyddsvärda uppgifter inom elsystemet mellan företag och myndigheter
• elbranschen får en mera ensartad syn på vilka delar som skall ha ett skydd och hur skydden skall utformas
3. Skyddsvärda uppgifter
De uppgifter som på olika sätt kan skada enskilda och viktiga allmänna intressen måste hanteras med omsorg och restriktivitet. Uppgifter som behöver hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet är särskilt skyddsvärda.
Med skyddsvärda uppgifter avses t.ex.
– särskilt viktiga delar och anläggningar i elsystemet – driftfunktioner och datastödssystem
– information om anläggningars svaga punkter
– anläggningars kapacitet, funktion och roll i elsystemet – skyddsåtgärder som vidtagits
– exakta lägesangivningar
Publicering av uppgifter som blir tillgängliga via Internet är särskilt känslig eftersom moderna sökmetoder möjliggör snabb och omfattande inhämtning av information.
En sammanställning som enbart består av öppna uppgifter kan normalt inte klassas som hemlig. Om uppgifterna sammanställts på ett sådant sätt att ny information framkommer kan dock sammanställningen bli hemlig. Om öppna uppgifter sammanställs med hemliga uppgifter kan hela sammanställningen bli hemlig och t.o.m. kvalificerat hemlig.
Motsvarande gäller för lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.
Uppgifter som bedöms skyddsvärda behandlas på samma sätt även om verksamheten outsourceas eller om underentreprenörer anlitas.
Notera att de uppgifter som inte bedöms vara skyddsvärda med hänsyn till rikets säker-het kan vara skyddsvärda för företagets verksamsäker-het. Dessa uppgifter behandlas normalt i företagens riskanalyser, se Bilaga 3 ”Riskanalys”.
Det är viktigt att företag vid kontakt med myndigheter uppmärksammar dessa på att skyddsvärda uppgifter (enligt säkerhetsanalysen) som företaget skickar in till myndig-heten kan vara känsliga ur sekretessynpunkt. Myndigheterna görs på så sätt obser-vanta på att uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100), kapitel 2 § 2 och att en sekretessprövning enligt nämnda lag måste göras.
I bilagorna 1A – 1H finns checklistor med exempel över skyddsvärda uppgifter för nätanläggningar, produktionsanläggningar, driftcentraler och för försäljning av el.
Följ den eller de checklistor som gäller för egen verksamhet, för att få vägledning att avgöra vilken verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet.
4. Skyddsvärda anläggningar
Skyddsvärda anläggningar, med hänsyn till rikets säkerhet och skyddet mot terro-rism, är i huvudsak anläggningar som har nationell eller regional betydelse.
Detta är anläggningar som i enlighet med branschrekommendationer inom elför-sörjningen klassats i betydelseklass B3 eller B4*. Det är anläggningsägaren som klassar och fastställer betydelseklass för sina anläggningar.
Även anläggningar som klassats i betydelseklass B1 och B2* kan vara skyddsvärda om de har betydelse för matning av el till mycket samhällsviktiga kunder. I vissa fall har sådana kunder framfört motsvarande skyddskrav eller krav på sekretesshantering i avtal.
Elförsörjningens betydelseklassning
Inom elförsörjningen används nedanstående mall för betydelseklassning av anläggningar.
Mallen kan också, efter modifiering, användas vid företagets egna prioriteringar av andra energianläggningar.
Klass Betydelse
B1 Endast lokal betydelse
B2 Regional eller stor lokal betydelse B3 Nationell eller stor regional betydelse B4 Avgörande nationell betydelse
* Betydelseklassningen och skyddsobjektshanteringen återfinns i Svenska Kraftnäts och Svensk Energis gemensamma ”Vägledning grundskydd” och i säkerhetshandboken ”Skydd och säkerhet vid energiföretag”.
Anläggningar inom elförsörjningen är i många fall klassade som skyddsobjekt. Bestäm-melser om klassning som skyddsobjekt återfinns i lag (1990:217) om skydd för samhälls-viktiga anläggningar m.m.
5. Genomförande av säkerhetsanalys
Detta kapitel beskriver hur företagen kan gå tillväga, när de skall göra sin säkerhetsanalys.
Ansvar för genomförandet
VD i respektive företag är ansvarig för att en säkerhetsanalys genomförs. För att nå bästa möjliga resultat är det väsentligt att alla verksamhetsdelar i företaget är delaktiga i ana-lysarbetet.
Genomförande
Delar av underlaget för säkerhetsanalysen kan inhämtas även från företagens riskanalys-arbete.
Personal som aktivt deltar i analysarbetet bör vara säkerhetsklassad (se SvKFS 2005:1) och ha undertecknat en sekretessförbindelse eller motsvarande. Resultatet av analysen bör klassas som företagshemligt eller kvalificerat företagshemligt och hanteras därefter.
Skyddsvärda uppgifter (se även kapitel 3 )
Analysen av skyddsvärda uppgifter skall ge svar på frågan:
– Vilka uppgifter i företagets verksamhet skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet?
Ett sätt att få svar på ovanstående fråga är att använda Bilaga 1 A-H ”Checklista skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet”. Välj ut lämplig/a checklista/or för företagets verksamhet och analysera om de nämnda skyddsvärda uppgifterna (enligt checklistan) är aktuella för ert företag. Dokumentera de skyddsvärda uppgifter som finns för ert företag. Detta kan med fördel göras direkt i checklistans högerkolumn (egna kom-mentarer).
Observera att det även kan finnas andra skyddsvärda uppgifter som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet än de som nämns i checklistan. Dessa skall givetvis också dokumenteras.
Om det under analysen inte har framkommit några uppgifter som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet, så skall även detta dokumenteras.
Skyddsvärda anläggningar (se även kapitel 4 )
Analysen av skyddsvärda anläggningar skall ge svar på frågan:
– Vilka anläggningar kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism?
Ett sätt att få svar på ovanstående fråga är att, utifrån kapitel 4 ”Skyddsvärda anlägg-ningar”, analysera om företaget har anläggningar motsvarande denna beskrivning.
Dokumentera vilka av företagets anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet och skyddet mot terrorism.
Skyddsvärd anläggning?
Skyddsvärda uppgifter?
Om det under analysen inte har framkommit några anläggningar som kräver ett säker-hetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism, skall även detta dokumenteras.
Resultat av genomförd säkerhetsanalys
Resultatet av analysen skall dokumenteras vilket kan ske enligt mall som redovisas i Bilaga 2 ”Disposition för upprättande av säkerhetsanalys”.
Fastställande av Säkerhetsanalysen
Säkerhetsanalysen fastställs och undertecknas av VD.
Revidering
Enligt Svenska Kraftnäts föreskrifter (SvKFS 2005:1) om säkerhetsskydd, skall en säkerhetsanalys genomföras vid behov, dock minst vartannat år.
Bilaga 1 A STAMNÄT (220-400 kV) inklusive utlandsförbindelser
SKYDDSVÄRDA UPPGIFTER med hänsyn till rikets säkerhet
Denna bilaga är en sammanställning över skyddsvärda uppgifter uppdelade per verksam-hetskategori. Bilagan kan användas som ett verktyg för att analysera om företaget har några skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet.
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1 A STAMNÄT SID 1 (3)
Skydds- och beredskapsåtgär-der som vidtagits för samhällets säkerhet och beredskap.
Bevaknings- och insatsplaner.
Skyddsobjekt.
Anläggningarnas fysiska skydd.
Radio/telekommunikation.
Åtgärder för att bygga bort sårbarheter eller en beskriv-ning av sårbarheter.
Om denna information blir offentlig kan syftet med åtgärderna motverkas.
Uppgifter om bevakning och tillsyn av anläggningar.
Insatsplaner för brand, rädd-ningstjänst och katastrof.
Om denna information blir offentlig kan syftet med bevak-ningen motverkas.
Betydelseklassning, beslut och myndighetsdialoger.
Uppgifter om anläggningars (främst skyddsobjekt) skal-, områdes- och tillträdesskydd.
Om denna information blir offentlig kan syftet med skyddsåtgärderna motverkas.
Se även kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar Sårbarhet i telekommunikatio-ner, t.ex. brist på redundans, reservkraft som kan påverka IS/IT-funktioner.
BILAGA 1 A STAMNÄT SID 2 (3)
Bilaga 1 A STAMNÄT (220-400 kV) inklusive utlandsförbindelser
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER
Driftsystem – IS/IT (Driftstödssystem).
Stamnätskartor
(Tekniska sammanställningar).
Sammanställning av betydelse-klassade anläggningar.
Optofibernätkartor med viktiga knutpunkter.
Brandväggar, fysiskt skydd, redundans och separation från andra IT-system.
Se även bilaga 1 G Driftcentraler.
Känslig information som anger knutpunkter m.m.
Kartor med koordinater med en större noggrannhet än på 100 m när för anläggningar.
Kartor kompletterade med information om underliggande nät.
Digitala kartor är särskilt viktiga.
Se även lagen (1993:1742) om skydd för landskaps-information.
Information om viktiga anläggningar i landet.
Även sammanställningar av betydelseklassade anlägg-ningar på region- och lokal nivå kan vara skyddsvärda.
Sammanställningar över flera betydelseklassade anlägg-ningar kan vara kvalificerat hemliga.
Se även Kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar.
Information som anger knut-punkter eller större delar av nätet.
Även uppgifter om telestatio-ner och teknikbodar på under-liggande nät är skyddsvärda.
BILAGA 1 A STAMNÄT SID 3 (3)
Bilaga 1 A STAMNÄT (220-400 kV) inklusive utlandsförbindelser
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER
Sambands/telenätkartor.
Risk- sårbarhetsanalyser.
Kraftsystemssimuleringar.
Personaluppgifter.
Annat?
Information som anger knut-punkter eller större delar av nätet. Känslig information som anger knutpunkter m.m.
Uppgifter om telestationer och teknikbodar på underliggande nät är även skyddsvärda.
Analyser som visar på brister eller risker i nät och anlägg-ningar samt avbrotts- och störningsanalyser.
Resultat av simuleringar som visar på brister och svagheter.
Simuleringar kan vara kvali-ficerat hemliga.
Uppgifter om nyckelpersoner, säkerhetsklassad personal.
Bilaga 1 B REGIONNÄT (30-130 kV)
SKYDDSVÄRDA UPPGIFTER med hänsyn till rikets säkerhet
Denna bilaga är en sammanställning över skyddsvärda uppgifter uppdelade per verksam-hetskategori. Bilagan kan användas som ett verktyg för att analysera om företaget har några skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet.
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1B REGIONNÄT SID 1 (3)
Skydds- och beredskapsåtgär-der som vidtagits för samhällets säkerhet och beredskap.
Bevaknings- och insatsplaner.
Skyddsobjekt.
Anläggningarnas fysiska skydd.
Radio/telekommunikation.
Åtgärder för att bygga bort sårbarheter eller en beskriv-ning av sårbarheter.
Om denna information blir offentlig kan syftet med åtgärderna motverkas.
Uppgifter om bevakning och tillsyn av anläggningar.
Om denna information blir offentlig kan syftet med bevakningen motverkas.
Betydelseklassning, beslut och myndighetsdialoger.
Uppgifter om anläggningars (främst skyddsobjekts) skal-, områdes- och tillträdesskydd.
Om denna information blir offentlig kan syftet med skyddsåtgärderna motverkas.
Se även Kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar.
Sårbarhet i telekommunika-tioner, t.ex. redundans, reserv-kraft som kan påverka IS/IT-funktioner.
BILAGA 1B REGIONNÄT SID 2 (3)
Bilaga 1 B REGIONNÄT (30-130 kV)
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER
Driftsystem – IS/IT (Driftstödssystem).
Driftledningsplatsers olika bety-delser och funktion i systemet.
Regionnätskartor
(Tekniska sammanställningar).
Optofibernätkartor med viktiga knutpunkter.
Sambands-/telenätkartor.
Brandväggar, fysiskt skydd, redundans och separation från andra IT-system.
Se även Bilaga 1 G Driftcentraler.
Se Bilaga 1 G Driftcentraler.
Känslig information som anger knutpunkter m.m.
Kartor med koordinater med en större noggrannhet än på 100 m när för anläggningar.
Kartor med information om underliggande nät.
Digitala kartor är särskilt skyddsvärda.
Se även lagen (1993:1742) om skydd för landskaps-information.
Se även kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar.
Känslig information som anger knutpunkter m.m.
Uppgifter om telestationer är särskilt skyddsvärda.
Känslig information som anger knutpunkter m.m.
Uppgifter om telestationer på underliggande nät är särskilt skyddsvärda.
Bilaga 1 B REGIONNÄT (30-130 kV)
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1B REGIONNÄT SID 3 (3)
Risk- sårbarhetsanalyser.
Uppgifter om anläggningar.
Uppgifter om viktiga kunder ur samhällssynpunkt.
Konsekvensbeskrivning av avbrott.
Kraftsystemssimuleringar.
Personaluppgifter.
Annat?
Analyser som visar på brister eller risker i nät och anlägg-ningar samt avbrotts- och störningsanalyser.
Uppgifter om viktiga mat-ningspunkter, reparations- och reservutrustning samt förlägg-ningsmetoder, infrastruktur och redundans (luft, tunnlar, mark).
Känslig information som kan användas för att söka sårbara länkar/punkter i nätet i syfte att störa ut elförsörjningen i region/län.
Särskild försiktighet bör iakt-tas vid publicering på hemsi-dor och i broschyrer.
Påverkan på region/rikets säkerhet.
Sårbarhetsanalyser, special-rapporter om störningar osv.
Resultat av simuleringar som visar på brister och svagheter.
Resultat av simuleringar kan vara kvalificerat hemliga.
Uppgifter om nyckelpersoner, säkerhetsklassad personal.
Bilaga 1 C LOKALNÄT (lägre än 30 kV)
SKYDDSVÄRDA UPPGIFTER med hänsyn till rikets säkerhet
Denna bilaga är en sammanställning över skyddsvärda uppgifter uppdelad per verksam-hetskategori. Bilagan kan användas som ett verktyg för att analysera om företaget har några skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet.
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1C LOKALNÄT SID 1 (1)
Uppgifter om viktiga kunder för samhällets säkerhet och beredskap.
Risk- sårbarhetsanalyser.
Uppgifter om viktiga kunder ur samhällssynpunkt.
Konsekvensbeskrivning av avbrott.
Dokumentation.
Annat?
Uppgifter som framkommer vid kundkontakter och vid besök av anläggningar.
Gäller även vid beredskaps-planeringen för länsstyrelser och kommuner.
Även uppgifter som fram-kommer vid risk- och sårbar-hetsanalyser kan ha betydelse för rikets säkerhet.
Se även Kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar Analyser som visar på brister eller risker i nät och anlägg-ningar samt avbrotts- och störningsanalyser.
Påverkan på region/rikets säkerhet.
Sårbarhetsanalyser, special-rapporter om störningar osv.
Sammanställning av flera olika infrastruktursystem för län eller kommun.
Bilaga 1 D VATTENKRAFT inklusive elförsörjningens dammanläggningar
SKYDDSVÄRDA UPPGIFTER med hänsyn till rikets säkerhet
Denna bilaga är en sammanställning över skyddsvärda uppgifter uppdelad per verksam-hetskategori. Bilagan kan användas som ett verktyg för att analysera om företaget har några skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet.
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1D VATTENKRAFT SID 1 (2)
Skydds- och beredskapsåtgär-der som vidtagits för samhällets säkerhet och beredskap.
Bevaknings- och insatsplaner.
Skyddsobjekt.
Anläggningarnas fysiska skydd.
Åtgärder som vidtagits för att skapa flexibilitet och uthållighet under störda förhållanden.
Åtgärder för att bygga bort sårbarheter eller en beskriv-ning av sårbarheter.
Om denna information blir offentlig kan syftet med åtgär-derna motverkas.
Uppgift om bevakning och tillsyn av anläggningar. Insats-planer för brand, räddnings-tjänst och katastrofer.
Om denna information blir offentlig kan syftet med bevakningen motverkas.
Betydelseklassning, beslut och myndighetsdialoger.
Uppgifter om anläggningars (främst skyddsobjekt) skal-, områdes- och tillträdesskydd.
Om denna information blir offentlig kan syftet med skyddsåtgärderna motverkas.
Se även Kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar Uppgifter om vilka anlägg-ningar som ingår i upprättade eller planerade Ö-driftsplaner samt vilka anläggningar som är utrustade för dödnätstart.
Även planer för störd drift kan vara skyddsvärda, t.ex.
uppgifter om reservmateriel.
Bilaga 1 D VATTENKRAFT inklusive elförsörjningens dammanläggningar
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1D VATTENKRAFT SID 2 (2)
Radio/telekommunikation.
Driftsystem – IS/IT (driftstödssystem).
Driftledningsplatsers olika bety-delser och funktion i systemet.
Konsekvensbeskrivning av störningar och haverier.
Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.
Ritningar.
Kartor.
Uppgifter om anläggningar.
Personaluppgifter.
Annat?
Sårbarhet i telekommunika-tioner t.ex. redundans, reserv-kraft som kan påverka IS/IT-funktioner.
Brandväggar, fysiskt skydd, redundans och separation från andra IT-system.
Se även Bilaga 1 G Driftcentraler.
Se Bilaga 1 G Driftcentraler.
Haveri- och specialrapporter.
Analyser som visar på allvar-liga brister eller risker i drift och konstruktioner. Avser produktionsanläggningar och dammar.
Exakta ritningar över anlägg-ningar, konstruktioner osv.
Digitala ritningar (speciellt 3D-ritningar) är särskilt viktiga.
Se även Kapitel 5
Skyddsvärda anläggningar.
Kartor med koordinater med en större noggrannhet än på 100 m när för anläggningar.
Digitala kartor är särskilt viktiga.
Anläggningens placering och betydelse i elsystemet.
Särskilt viktigt vid publicering på hemsidor och broschyrer.
Uppgifter om nyckelpersoner, säkerhetsklassad personal.
Bilaga 1 E VÄRMEKRAFT
SKYDDSVÄRDA UPPGIFTER med hänsyn till rikets säkerhet
Denna bilaga är en sammanställning över skyddsvärda uppgifter uppdelade per verksam-hetskategori. Bilagan kan användas som ett verktyg för att analysera om företaget har några skyddsvärda uppgifter med hänsyn till rikets säkerhet.
SKYDDSVÄRD UPPGIFT KOMMENTAR/EXEMPEL EGNA KOMMENTARER BILAGA 1E VÄRMEKRAFT SID 1 (3)
Skydds- och beredskapsåtgär-der som vidtagits för samhällets säkerhet och beredskap.
Bevaknings- och insatsplaner.
Bevaknings- och insatsplaner.