Utifrån de symptom och biverkningar lösningsmedlet tetrakloretylen (TTCE) kan ge upphov till har det i samband med denna validering utförts en utförlig riskbedömning (Bilaga 2). Denna har skett tillsammans med huvudskyddsombud, kemikalieansvarig och berörda chefer och eventuella riskkällor har uppmärksammats för att minimera hälsorisker för laboranterna som arbetar med metoden och det hälsoskadliga lösningsmedlet tetrakloretylen (TTCE). Riskbedömningen redovisas i Bilaga 2.
Risk för exponering av lösningsmedlet (TTCE) via hud, inandning och ögonkontakt har åtgärdats genom att:
- ämnet tillsätts med hjälp av dispensett som är direkt kopplad på kemikalieflaskan
- handskar, skyddsglasögon och skyddskläder som uppfyller kraven från leverantören av TTCE har införskaffats och ska användas
- tydliga restriktioner på att allt arbete med kemikalien sker i dragskåp.
- dragskåpens ventilation och utformning har kontrollerats av fackkunnig - informera om att alltid kontrollera dragskåpens flöde innan påbörjat arbete - rummets kemikalieskåp har försett med ventilation
- hyllor har monterats upp inne i dragskåpet för att minimera spill på grund av trängsel
- ha lättillgängligt absorberingsmaterial för spill i dragskåp samt ett “spillkit”
utanför rummet försett med skyddshandskar, andningsmask, absorberingsmaterial samt instruktioner för hantering av spill och skyddsmaterial
- kommande skakbord ska placeras i ett skåp med ventilation
På grund av att skakbord inte finns på plats i rummet där upparbetning och analys sker har provflaskorna med analyt och kemikalie transporterats genom hela laboratoriet.
Detta medför ökad risk för spill och exponering. Risken har minimerats genom att vagnen försetts med ett galler fram till dess att ett skakbord införskaffats till IR-rummet.
Berörd personal kommer att vid upplärning få godkänna, genom signering, att de tagit del av information om kemikalien samt hantering av exponering/spill.
Instruktioner för hantering av:
- spill av TTCE utanför dragskåp
- laboranten skall omedelbart lämna rummet samt stänga dörren - vid behov av sanering finns ett “spillkit” placerat utanför rummet - saneringsavfall transporteras till avfallsrum i tätslutande behållare - hudexponering av TTCE
- berört område ska så snabbt som möjligt tvättas/duschas av med tvål och vatten
- kontakta giftinformationscentralen samt skyddsombud
- kläder som varit i kontakt med TTCE - ska omedelbart lämnas för tvätt - stänk i ögonen
- ögondusch finns placerad i rummet (instruktioner för denna bör läsas igenom noggrant i samband med körkort för metoden)
För att förhindra att obehöriga befinner sig i rummet har dörren försetts med ett lås som ska låsas efter avslutat arbete.
7 7. Diskussion
Syftet med studien var att validera ett nytt instrument och undersöka om den tidigare rapporteringsgränsen 1,0 mg/l kan sänkas till 0,1 mg/l samt om hälsoriskerna för
laboranterna som arbetar med metoden och det hälsoskadliga lösningsmedlet TTCE kan minimeras.
I samband med valideringen utfördes en rad olika tester och kontroller för att
säkerhetsställa en tillförlitlig analysmetod till kund. Utifrån datan som samlas in under samtliga analyser beräknades precision, riktighet, specificitet, robusthet, mätosäkerhet med mera. En serie analyserade blankprov la grunden för beräkningarna av
analysmetodens LOD och LOQ. Tyvärr ser det ut som att den tidigare
rapporteringsgränsen för totalt extraherbara alifatiska och aromatiska kolväten samt opolära alifatiska och aromatiska kolväten inte kan att sänkas utan att den kommer att ligga kvar på 1,0 mg/l även i fortsättningen. När det gäller övriga parametrar i
valideringen så återstår ett antal punkter innan valideringen är slutförd. De erhållna resultaten visar att både metodens och instrumentets kurva är linjär inom det önskade mätområdet samt att reproducerbarheten klarar mätosäkerheten på 15% för totalt extraherbara och opolära alifatiska kolväten i halterna 1,0 och 15 mg/l samt totalt extraherbara och opolära aromatiska kolväten i halterna 1,0 och 15 mg/l. Dock berhöver ytterligare kompleteringar i valideringen utföras när det gäller bland annat riktighet. Fler analyser behövs också för att avgöra om gränsen för alifatiska kolväten eventuellt kan sänkas i framtiden till 0,2 mg/l.
Riskbedömningen (Tabell 1; Bilaga 2) tar upp de risker/riskkällor som identifierades vid utförandet av analysmetoden. Utifrån riskbedömningen har ett arbete med att förbättra arbetsmiljön för berörda laboranter pågått. I rapportens resultat (6.6) framgår att flera åtgärder har vidtagits för att minimera riskerna och förbättra arbetsmiljön ur en hälsosynpunkt varav de viktigaste är rätt skyddsutrustning och fungerade dragskåp.
Flera åtgärder är tillfälliga lösningar i väntan på den optimala lösningen för att minimera de risker som kan utsätta laboratoriepersonalen för det hälsoskadliga
lösningsmedlet TTCE som till exempel att ett skakbord ska placeras i IR-rummet. I och med att flera punkter redan är åtgärdade och övriga är påbörjade anser jag att den andra frågeställningen är besvarad och uppfylld. Hälsoriskerna är minimerade och en säkrare arbetsplats är utformad.
8 8. Slutsats
Hälsoriskerna för den berörda personalen som arbetar med analysmetoden har minimerats och kompletteras med krav på kunskap för att så snabbt och korrekt som möjligt agera vid eventuella tillbud. Den tidigare rapporteringsgränsen på 1,0 mg/l kommer att kvarstå även efter denna validering.
Referenser
ALS. 2016. Referensdata Miljö. ALS. https://www.alsglobal.se/media-se/pdf/referensdata_env.pdf (Hämtad 2018-08-23)
EPA. 2012. Toxicological review of tetrachloroethylene (Perchloroethylene).
Environmental Protection Agency.
https://cfpub.epa.gov/ncea/iris/iris_documents/documents/toxreviews/0106tr.pdf (Hämtad 2018-03-22)
GraphPad Software. 2018. Detecting outliers with Grubb’s test. GraphPad Software.
https://www.graphpad.com/support/faqid/1598/ (Hämtad 2018-08-20)
Guyton, Kathryn Z., Hogan, Karen A., Siegel Scott, Cheryl., Cooper, Glinda S., Bale, Ambuja S., Kopylev, Leonid., Jr, Stanley Barone., Makris, Susan L., Glenn, Barbara., Subramaniam, Ravi P., Gwinn, Maureen R., Dzubow, Rebecca C och Chiu, Weihsueh A. 2014. Human Health Effects of Tetrachloroethylene: Key Findings and Scientific Issues. Environmental Health Perspectives, 122(4), 325–334. doi: 10.1289
Kemikalieinspektionen. 2016. Klorerade lösningsmedel. Kemikalieinspektionen.
https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/klorerade-losningsmedel (Hämtad 2018-03-22)
Lynge, Elsebeth., Andersen, Aage., Rylander, Lars., Tinnerberg, Håkan., Lindbohm, Marja-Liisa., Pukkala, Eero., Romundstad, Pål., Jensen, Per., Clausen Bjørk, Lene och Johansen, Kristina. (2006). Cancer in persons working in dry cleaning in the Nordic countries.(Research). Environmental Health Perspectives, 114(2), 213-219. doi:
10.1289
Magnusson, B och Örnemark, U. 2017. Metodvalidering - handbok för laboratoriet. 3.
uppl. Borås: RISE
Merck. 2017. Säkerhetsdatablad - Tetrakloretylen för spektroskopi Uvasol.
Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden för förorenad mark – modellbeskrivning och vägledning: 5976 ISBN: 978-91-620-5976-7
Naturvårdsverket. 2014. Översyn av nationell akvatisk miljögiftsövervakning.
Programområden sötvatten och kust och hav: 170. ISBN: 978-91-620-6627-7 Naturvårdsverket. 2017. Marknära ozon. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Marknara-ozon/ (Hämtad 2018-03-27) Naturvårdsverket. 2018. Tetrakloretylen (PER). Naturvårdsverket.
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/Tetrakloretylen/ (Hämtad 2018-03-27)
Olzon Schultz. 2018. Urinblåsecancer. 1177 vårdguiden. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Urinblasecancer/
(Hämtad 2018-03-26)
Olzon Schultz. 2017. Myelom. 1177 vårdguiden.
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Myelom/ (Hämtad 2018-03-26)
Simonsen, Flemming. 2005. Analysteknik: instrument och metoder.1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Svensson, Kettil., Beckman-Sundh, Ulla., Darnerud, Per-Ola., Forslund, Christina., Johnsson, Håkan., Lindberg, Torbjörn och Sand, Salomon. 2009. Livsmedelsverket.
http://www.svensktvatten.se/globalassets/dricksvatten/riskanalys-och-provtagning/kemisk-riskprofil-for-dricksvatten.pdf (Hämtad 2018-03-27) Tuominen Peter. 2017. Lymfom - lymfkörtelcancer. 1177 vårdguiden.
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lymfkortelcancer--maligna-lymfom/ (Hämtad 2018-03-26)
Bilagor
Bilaga 1 Valideringsplan
1. Inledning
Syftet är att ta fram en metod för bestämning av olja och oljeliknande föreningar i söt-, dricks-, avlopps-/lak- och saltvatten med infrarödspektrofotometri. Med metoden kan halten totalt extraherbara alifatiska kolväten, totalt extraherbara aromatiska kolväten, opolära alifatiska kolväten och opolära aromatiska kolväten bestämmas.
Mätområde: 0,1 - 100 mg/l för samtliga parametrar.
Mätosäkerhet 15 % beräknad som relativ standardavvikelse (enligt den tidigare metoden, LidMiljö0A.01.19).
Valideringsplanen utgår ifrån den före detta standardmetoden SS 028145-4 samt en tidigare ackrediterad metod, LidMiljö0A.01.19.
2. Precision