Nedan följer en beskrivning av de strukturerade riskbedömningsme
toder som används vid riskbedömning. Dessa är SARA (Kropp m.fl., 1994, 1995, 1999), SAM (Kropp och Hart, 2003a) och PATRIARK (Belfrage, 2005a).
4.4.1 SARA
SARA (Spousal Assault Risk Assessment guide) används för att bedöma risken för upprepat partnervåld. Verktyget är utformat i Kanada och har haft stor genomslagskraft internationellt. Verktyget utformades ursprungligen av kliniker för att användas av kliniker (Belfrage och Strand, 2008). I Sverige har SARA använts sedan 1990talet (Rikspolisstyrelsen, 2010a) och är det verktyg som flest poliser erhållit utbildning i. Det finns olika versioner av SARA, som skapats för att bättre anpassas till de yrkesgrupper som använder sig av verktyget. SARA:PV (Kropp m.fl., 2003) är den version som är anpassad efter polisiär riskbedömning. SARA:SV (Kropp m.fl., 2005) är en screeningversion av SARA och är den checklista som används inom svensk polis idag. Verktyget innehåller 15 variabler och inkluderar ”riskfaktorer för partnervåld hos gärningsmannen”,
”gärningsmannens psykosociala situation” och ”sårbarhetsfak
torer hos offret”. Varje faktor bedöms utifrån fyra olika kriterier:
Ja – som betyder att riskfaktorn föreligger, Delvis – som betyder att riskfaktorn möjligen eller delvis föreligger, Nej – som betyder att riskfaktorn inte föreligger och ” ” som betyder att det inte finns tillräcklig information för att kunna bedöma faktorn (Kropp m.fl., 2005). Det finns även möjlighet att beskriva “övriga överväganden”
av relevans för bedömningen. Slutligen görs en samlad bedömning avseende den akuta risken för våld, risken för mycket allvarligt eller dödligt våld samt vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att vidta (Kropp m.fl., 2005). I en studie av hur SARA:SV6 fungerar i svensk polisiär kontext uppvisades hög validitet eftersom korrelationen var stark mellan antalet förekommande riskfaktorer, sårbarhetsfaktorer och den bedömda risknivån (Belfrage och Strand, 2008).
6 Den version som användes var BSAFER (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk) vilken är den kanadensiska versionen av SARA:SV (Belfrage, 2008).
4.4.2 SAM
SAM (Stalking Assessment and Management) är en checklista som används för bedömning av risker och riskhantering vid fall av stalk
ning. Checklistan består av 30 faktorer indelade i tre olika grup
per; ”typ av stalkning”, ”riskfaktorer hos gärningsmannen” och
”sårbarhetsfaktorer hos offret” (Kropp och Hart, 2003a). Utöver dessa faktorer finns det utrymme för bedömaren att själv lägga till och väga in andra faktorer som han/hon bedömer kan påverka ris
ken (Belfrage och Strand, 2009). Den sammanlagda bedömningen görs utifrån samtliga faktorer och ska ta sin utgångspunkt i olika riskscenarier (Belfrage och Strand, 2009). Det finns tre olika risk
nivåer (Låg, Medel, Hög). Såväl framtida risk för stalkning, våld och dödligt våld ska bestämmas utifrån dessa nivåer (Kropp och Hart, 2003a). SAM finns även i en screeningversion (SAM:SV) (Kropp och Hart, 2003b) innehållande tio riskfaktorer och fem sårbarhetsfak
torer.
I en studie av SAM (Belfrage och Strand, 2009) konstaterades validiteten vara mycket god. Interbedömarreliabilitet kontrollerades inte i den aktuella studien, men författarna uppger att denna an
tas vara förhållandevis stark eftersom de deltagande poliserna fått samma utbildning. En sammanställning av det interna bortfallet i de bedömningar som gjorts (antalet ickeifyllda faktorer i checklistan) visade att detta var lågt, det vill säga att bedömaren kunde ta ställ
ning till och bedöma de flesta faktorerna.
4.4.3 PAtRIARk
PATRIARK är en strukturerad checklista med syfte att fungera som ett verktyg för exempelvis polis, socialtjänst, psykiatri och kriminal
vård vid ärenden där risk för hedersrelaterat våld ska bedömas och skyddsåtgärder ska planeras (Belfrage, 2005a). PATRIARK har sin utgångspunkt i den strukturerade professionella riskbedömnings
traditionen. I likhet med några av de tidigare beskrivna checklistor från samma tradition består PATRIARK av ett antal riskfaktorer samt sårbarhetsfaktorer som bedömaren ska ta ställning till. En del av de sistnämnda faktorerna är dessutom mycket lika i de tre checklistorna. Faktorerna i PATRIARK bedöms på samma vis som i SARA:SV och SAM. Vidare menar Belfrage m.fl. (2012a) att fall
specifika faktorer som är av betydelse för en specifik bedömning på
ett eller annat sätt bör inkluderas i en bra checklista. I PATRIARK finns det möjlighet att ange sådana överväganden i fritext. Det krävs omfattande information vid bedömning med hjälp av PATRIARK.
Det är dels önskvärt att intervjuer med brottsoffer, familj, vänner m.fl. genomförs. Även uppgifter från olika register ska om möjligt inkluderas. Utifrån risk och sårbarhetsfaktorer samt fallspecifika faktorer görs en samlad bedömning enligt risknivåerna låg, medel eller hög risk. Denna ska dels göras utifrån antagandet att ingen åtgärd vidtas, dels utifrån antagandet att adekvata åtgärder sätts in. Såväl den akuta risken, framtida risken som risken för mycket allvarligt/dödligt våld ska bedömas (Belfrage, 2005a).
Det interna bortfallet (dvs. bortfallet på variabelnivå) i PATRI
ARK var i ovan nämnda studie (Belfrage m.fl., 2012a) lågt men något högre gällande sårbarhetsfaktorerna. Sammanfattningsvis konstaterar man att polisens användande av PATRIARK har visat positiva resultat. Man menar att variablerna i PATRIARK fungera
de väl, i den meningen att det var ett litet internt bortfall eller ofull
ständigt ifyllda bedömningar. Det fanns även ett positivt samband mellan antalet förekommande risk/sårbarhetsfaktorer och den be
dömda risken.
De tre verktyg för riskbedömning som presenterats är alla speci
fikt utformade för en särskild problematik och anpassade efter de mekanismer som antas föreligga i en viss situation. Skånemodellen och Check10 (+) är till skillnad från dessa generella verktyg för att bedöma risken för olika typer av hot och våld. I de kapitel som följer redogörs för Skånemodellen och Check10 (+), hur de används och slutligen görs en bedömning av i vilken utsträckning de bidrar till minskad upprepad utsatthet för brott samt om verktygen kan anses fungera väl i en polisiär kontext.
5 BeskRivning av skånemodellen
Skånemodellen utvecklades inom ett projekt som i första hand fo
kuserade på hedersrelaterat våld. Riskbedömningsverktyget PATRI
ARK upplevdes som svårt och otillräckligt av användarna som ansåg att det inte var tillräckligt anpassat efter den polisiära verksamheten och att verktyget inte synliggjorde en helhetsbild (Andersson, 2010).
Vidare ansågs kopplingen mellan risknivå och skyddsåtgärder vara otydlig. Samtidigt framkom önskemål om att genomföra riskanaly
ser i myndigheten oberoende av brottstyp.
Projektet bedrevs inledningsvis som en del av utvecklingsarbetet i Projekt Karin där Brott i nära relationsavdelningen i polisområde Malmö är belägen. Projekt Karin är ett nationellt projekt för kvin
nofrid (www.projektkarin.se). Därtill har projektet som en del i Rikspolisstyrelsens projekt Brott i nära relation haft ett samarbete med motsvarande lokala hot och riskprojekt i Södertörn och Västra Götaland.