Vid användning av de nya riskfrågorna i rådgivningssituationen kan tillvägagångssättet kopplas till teorin bakom Framing (se punkt 2.3). Kunderna har fortfarande samma beslutsram, dock hjälps kunderna med hjälp av Framing till att göra ett mer aktivt riskval än tidigare. Frågorna ger kunderna mer information men i detta fall styrs inte kunderna till att göra ett specifikt riskval, utan istället styrs kunderna till att göra ett aktivt val.
En annan parallell vi kan dra till teorin är tänket bakom Anchoring. Med det menas att utgångspunkten från kundens sida blir den rekommendation som de nya riskfrågorna ger, vilket betyder att en ”riktigare” nivå av risktagande i vissa fall ankras fast hos kunderna och att detta på så vis leder till ett mer korrekt riskval. Med andra ord är det ett och samma mål som tidigare, att få kunderna att välja risk, men det finns två olika vägar dit. Ena vägen genom det gamla sättet, där kunden själv får välja risk, och genom det nya sättet där kunden först får en riskrekommendation och därefter väljer risknivå.
Innan arbetet startade fanns en tanke om att det skulle ses ett betydligt lägre risktagande efter börskraschen 2008. Med andra ord troddes det kunna ses ett tecken på en rädsla för den finansiella marknaden efter en kraftig nedgång. Detta hade i så fall legat i fas med teorin bakom Snakebite Effect. Efter analys av Swedbanks kunder kunde dock denna tanke avfärdas då risktagandet legat på en nästintill konstant nivå sedan slutet av 2007 (se Figur 4).
Ett eventuellt problem med bankens tillvägagångssätt kan vara att tesen om att kunderna tar för låg risk ej är sann, vilket våra tester faktiskt indikerat. Detta skulle innebära att kunderna med hjälp av frågorna skulle ledas in på en högre risknivå än vad de egentligen vill. Här kan det dyka upp problem vid en eventuell nedgång på marknaden och kunder med hög risk således förlorar en stor del av sitt kapital. En sådan händelse skulle påverka kundnöjdheten negativt och därför är det av stor vikt att fler undersökningar görs innan det med säkerhet kan sägas om tesen är sann eller ej.
31 En viss kritik mot det utförda teckentestet är att en förändring från låg till hög risk väger lika mycket som en förändring från mellan till hög risk. Men eftersom datat är på ordinalskala så kan det tyvärr ej bestämmas vilken inverkan denna skillnad har på modellen. Detta är en av anledningarna till att det krävs relativt många ökningar i risktagande för att kunna förkasta nollhypotesen.
Slutsatsen av denna studie är att det ej finns belägg för att bankens nya riskfrågor ger kunderna en bättre förståelse för sitt riskval. Med andra ord kunde det inte hittas någon statiskt signifikans att högre risktagande togs hos kunderna som fått de nya frågorna. Ytterligare upptäcktes inget som tyder på att tillämpningen av Behavioural Finance utvecklat Swedbanks rådgivningsprocess. Dock bygger denna slutsats på en lokal undersökning med relativt få observationer. För att kunna dra en bättre slutsats om frågornas inverkan på kunderna anser författarna att en större studie bör göras, gärna på några olika kontor runtom i landet.
32
Referenser
Böcker
Anderson D., Statistics for Business and Economics, [2007], Thomson Learning, London, UK.
Dougherty, C., Introduction to Econometrics, [2007], 3rd edition, Oxford University Press Inc., NY.
Forbes William., Behavioural Finance, [2009], John Wiley & Sons Ltd, Chichester, West Sussex, UK..
Greene, W., Econometric Analysis, [2008], 6th edition, Pearson Education, Upper Saddle River, NJ.
Nofsinger John R.,The Psycology of Investing,third edition, [2008], Pearson Education Inc, Upper Saddle River, NJ.
Studenmund, A., Using Econometrics: A Practial Guide, [2001], 4th Edition, Addison Wesley, Boston, MA.
Artiklar
Bakshi, G., Chen, Z., [1994].” Baby Boom, Population Aging, and Capital Markets”. Journal
of Business,vol. 67, no. 2, s. 165-202.
Fromlet H., [2001], “Behavioral Finance – Theory and Practical Application”, Business
Economics, vol. 36, no. 3, s.63-70.
Daykin A., Moffat P., [2002], “Analyzing Ordered Responses: A Review of the Ordered Probit Model”, Understanding Statistics, vol. 1, no. 3, s. 157-167
Flannery, M., James, C., [1984], ”The Effect of Interest Rate Changes on the Common Stock Returns of Financial Institutions”, The Journal of Finance, vol. 39, no. 4, s. 1141-1153 Gemmil, G., [1992], ”Political Risk and Market Efficiency: A Test in British Stock and Options Markets in the 1987 Election”, Journal of Banking and Finance, vol. 16, no. 1, s. 211- 231
Grable, J., [2000], “Financial Risk Tolerance and Additional Factors that Affect in Everyday Money Matters”, Journal of Business and Psychology, vol. 14, no.4, s. 625-630
Hinz, R., McCarthy D., Turner J., [1996],”Are women conservative investors?: gender differences in participant- directed pension investments.” Positioning pensions for the twenty-
first century, O.S. Mitchell, Ed. Philadelphia: University of Pennsylvania Press (forthcoming).
33 Jacowitz K., Khaneman D., [1995],”Measures of Anchoring in Estimation Tasks”,
Personality and Social Psychology Bulletin, vol. 21, no. 11, s. 1161-1166.
Kahneman D., Tversky, A., [1979], “Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk”,
Econometrica, vol.47, no. 2, s. 263-292.
Odean T., [1998], ”Are Investors Reluctant to Realize Their Losses”, Journal of Finance, vol. 53, no. 5, s. 1775-1798.
O’Brien R., [2007], “A Caution Regarding Rules of Thumb for Variance Inflation Factors”,
Quality & Quantity, vol. 41, no. 5, s. 673-690
Shefrin H., Statman M., [1985], ”The Disposition to Sell Winner Too Early and Ride Losers Too Long: Theory and Evidence” , Journal of Finance, vol. 40, no. 3, s. 777.790.
Mishkin F., [2007], “Is Financial Globalization Beneficial?”, Journal of Money, Credit and
Banking, vol. 39, no. 2-3, s. 259-294
Mitchell, V., [1999], ”Consumer perceived risk: conceptualisations and models”, European
Journal of Marketing, vol. 33, no. 1 , s. 163-195
Taylor, J., [1974], “The Role of Risk in Consumer Behavior”, The Journal of Marketing, vol. 38, no. 2, s. 54-60
Thaler R., et al., [1997], “The Effect of Myopia and Loss Aversion on Risk Taking: An Experimental Test”, Quarterly Journal of Economics, vol. 112, no. 2, s. 647-661. Tversky A., Khaneman D., [1981], “The Framing of Decisions and the Psychology of Choice”, Science, vol. 211, no. 4481, s. 453-458.
Tversky A., Khaneman D., [1986], “Rational Choise and the Framing of Decision”, The
Journal of Business, vol. 59, no. 4, s. 251-278.
Weber M., Camerer C., [1998], “The Disposition Effect in Securities Trading: an
Experimental Analysis”, Journal of Economic Behavior and Organization, vol. 33, no. 2, s. 167-184.
Internetsidor
[Europeiska kommissionen] hämtat från
http://ec.europa.eu/economy_finance/focuson/inflation/consequences_sv.htm 2011-05-30 SWEDBANK, [2011], hämtat från http://www.swedbank.se/om-swedbank/fakta-om- swedbank/index.htm samt
http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/publication/cid_20 8128.pdf 2010-04-05
34 SIFO, [2011], Väljarbarometern, hämtat från http://www.tns-sifo.se/rapporter-
35
Bilaga 1
Kontrollfråga 1
Jag förväntar mig att ett långsiktigt sparande med högre risk ger högre avkastning än ett sparande med lägre risk
1. Inte alls 2. Ytterst lite 3. Tveksamt 4. I hög grad 5. I mycket hög grad Kontrollfråga 2
Jag kan i hög grad påverka mitt sparande på lång sikt? 1. I mycket låg grad 2. I ganska låg grad 3. Tveksamt 4. I ganska hög grad 5. I mycket hög grad Kontrollfråga 3
Jag känner att jag har valmöjligheten att ändra inriktningen i mitt sparande 1. I mycket låg grad 2. I ganska låg grad 3. Tveksamt 4. I ganska hög grad 5. I mycket hög grad Riskfråga 1
I vilken utsträckning kan du påverka dina val vid placerngsrådgivning? 1. Inte alls 2. Ytterst lite 3. Tveksamt 4. I hög grad 5. I mycket hög grad Riskfråga 2
Jag är beredd att ändra mitt sparande för bra belöning (avkastning)? 1. Ja, absolut
2. Ja, kanske 3. Tveksamt 4. Nej, kanske inte 5. Nej, absolut inte
36
Riskfråga 3
Jag är beredd att ta högre risk för en högre förväntad avkastning? 1. Ja, absolut
2. Ja, kanske 3. Tveksamt 4. Nej, kanske inte 5. Nej, absolut inte
Riskfråga 4
Jag vill ha en hög andel aktier i mitt sparande? 1. Ja, absolut
2. Ja, kanske 3. Tveksamt 4. Nej, kanske inte 5. Nej, absolut inte
37
Bilaga 2
Månad Låg Medel Hög Månad Låg Medel Hög
jan-06 38% 32% 30% maj-09 34% 50% 16% feb-06 36% 37% 27% jun-09 36% 49% 15% mar-06 36% 38% 26% jul-09 37% 48% 14% apr-06 35% 37% 28% aug-09 35% 49% 16% maj-06 38% 34% 27% sep-09 36% 49% 16% jun-06 41% 33% 26% okt-09 37% 48% 15% jul-06 41% 33% 25% nov-09 37% 48% 16% aug-06 37% 31% 32% dec-09 34% 50% 17% sep-06 40% 30% 30% jan-10 32% 49% 19% okt-06 39% 37% 23% feb-10 35% 49% 16% nov-06 38% 44% 18% mar-10 34% 49% 17% dec-06 38% 52% 10% apr-10 34% 50% 16% jan-07 40% 51% 10% maj-10 33% 52% 16% feb-07 41% 50% 9% jun-10 34% 50% 16% mar-07 41% 50% 9% jul-10 34% 50% 16% apr-07 38% 53% 9% aug-10 34% 50% 16% maj-07 38% 51% 11% sep-10 33% 50% 17% jun-07 37% 50% 13% okt-10 34% 50% 16% jul-07 37% 52% 10% nov-10 37% 49% 14% aug-07 38% 54% 8% dec-10 30% 52% 18% sep-07 36% 51% 13% okt-07 34% 47% 19% nov-07 30% 54% 16% dec-07 28% 56% 16% jan-08 33% 52% 15% feb-08 36% 51% 14% mar-08 34% 51% 14% apr-08 35% 52% 14% maj-08 32% 52% 15% jun-08 34% 52% 14% jul-08 38% 49% 14% aug-08 38% 48% 15% sep-08 40% 47% 12% okt-08 42% 46% 12% nov-08 39% 47% 14% dec-08 38% 48% 14% jan-09 39% 48% 13% feb-09 41% 45% 14% mar-09 39% 47% 14% apr-09 37% 48% 15%
38
n=60 Medel Std.avvikelse Min Max
Låg risk 36,34% 0,0040% 28,32% 41,60%
Mellan risk 47,20% 0,0082% 29,56% 55,61%
Hög risk 16,46% 0,0073% 8,34% 32,05%
Bilaga 3
OMXS30 Diff. Block Michigan
januari 2006 1007,08 0,058 110,3 februari 2006 1037,33 0,048 105,6 mars 2006 1078,77 0,048 109,1 april 2006 1119,09 0,006 109,2 maj 2006 1044,21 -0,01 96,1 juni 2006 972,64 -0,016 105 juli 2006 983,62 0,061 103,5 augusti 2006 1004,24 0,007 103,8 september 2006 1070,90 0,021 96,6 oktober 2006 1079,39 0,014 107,3 november 2006 1148,78 -0,074 106 december 2006 1181,69 -0,062 108,1 januari 2007 1223,17 -0,114 111,3 februari 2007 1265,00 -0,109 106,7 mars 2007 1241,50 -0,072 103,5 april 2007 1331,75 -0,124 104,6 maj 2007 1323,41 -0,101 105,1 juni 2007 1330,54 -0,099 101,9 juli 2007 1335,87 0 104,5 augusti 2007 1251,47 -0,078 98,4 september 2007 1256,53 -0,114 97,9 oktober 2007 1267,30 -0,111 97,6 november 2007 1159,68 -0,132 91,5 december 2007 1162,10 -0,137 91 januari 2008 978,73 -0,164 94,4 februari 2008 954,53 -0,194 83,8 mars 2008 932,69 -0,161 84,2 april 2008 977,38 -0,135 77 maj 2008 1009,82 -0,131 73,3 juni 2008 936,83 -0,134 67,6 juli 2008 850,42 0 73,1 augusti 2008 867,79 -0,127 71 september 2008 829,86 -0,149 75 oktober 2008 661,39 -0,127 58,4
39 november 2008 642,07 -0,086 57,5 december 2008 656,14 -0,072 69,5 januari 2009 641,73 -0,057 66,5 februari 2009 649,76 -0,071 65,5 mars 2009 648,66 -0,033 63,3 april 2009 739,38 -0,012 68,3 maj 2009 777,26 -0,036 67,7 juni 2009 782,04 -0,003 73,2 juli 2009 827,67 0 70,5 augusti 2009 889,17 -0,029 66,6 september 2009 907,32 -0,034 73,4 oktober 2009 915,14 -0,048 73,7 november 2009 954,50 -0,049 68,8 december 2009 954,81 -0,114 78 januari 2010 962,41 -0,103 81,1 februari 2010 946,17 -0,034 81,8 mars 2010 1011,01 -0,05 82,4 april 2010 1048,62 -0,035 81 maj 2010 982,31 -0,032 81 juni 2010 1018,35 0,028 85,6 juli 2010 1034,18 0 76,5 augusti 2010 1040,41 0,039 78,3 september 2010 1074,14 0,058 79,6 oktober 2010 1095,24 0,051 76,6 november 2010 1101,27 0,06 82,1 december 2010 1151,97 0,074 85,3
n=60 Medel Std.avvikelse Min Max
Låg risk 984 170 617 1276
Mellan risk -0,0535 0,0698 -0,194 0,074