• No results found

Då det för skyddsobjekt som regel föreligger flera risk- och påverkansfaktorer, utöver de från väg- och järnvägsanläggningar, måste dessa beaktas, men inte bedömas. Detta för att påvisa en sammanvägd riskbild för skyddsobjektet. Att skapa en helhetsbild, även för sådana risker som Trafikverket inte råder över, är viktig för att i slutändan hantera de, för skyddsobjektet, väsentligaste riskerna och möjlighet att föreslå rätt åtgärder för att minska den totala riskbilden för skyddsobjektet.

Föroreningsbilden från övriga verksamheter (t.ex. jordbruk, skogsbruk, industrier samt även historiskt förorenade områden) ska inte riskanalyseras, men ska sammanfattas. Sammanfatta sammanställda risker för skyddsobjektet från VISS eller med hjälp av övrigt källmaterial som listas i rutan nedan. Notera om specifika observationer gjorts vid platsbesök eller på annat sätt.

6 Riskanalys

6.1 Identifierade riskkällor (Trafikverkets)

 Bedömningsgrunder för riskkällor (om detta inte beskrivits tillräckligt under rubrik 3.1). Varför utgör anläggningen en riskkälla? Hur har den avgränsats och varför?

Källmaterial:

 Aktuell kommuns hemsida eller stadsplaneringsavdelning  Respektive Länsstyrelse (WebbGIS)

 Projektledare på Trafikverket

 Föreskrifter för vattenskyddsområde finns på Skyddad natur (Naturvårdsverkets webtjänst)

 Miljöbalken SFS 1998:808

Källmaterial:

 Kartunderlag (Lantmäteriet, SGU m.fl.)  Kunskap från genomfört platsbesök

 Allmän information kring föroreningsproblematik kopplat till verksamhet  Kommunens hemsida, stadsbyggnadskontor har info om exploateringsplaner  Länsstyrelsens register, EBH-stödet. Redovisas som LST Potentiellt

6.2 Bedömning av sannolikhetsklass  Bedömningsgrunder för sannolikhet:

o ÅDT

o Sträcklängd

 Beräkning av sannolikhetsklass för väg- och järnvägsrelaterade risker som exempelvis olycka med samtidigt utsläpp av förorening

 Justering av sannolikhetsklass utifrån:

o Gynnsamma och ogynnsamma faktorer o STRADA-data

o Viltolycksstatistik

6.3 Bedömning av skyddsobjektets värde

 Bedömningsgrunder och motivering till bedömt värde i fördjupad bedömning (ur dricksvattenaspekt och/eller naturvärdesaspekt):

o Prioritet i regional vattenförsörjningsplan o Utgör objektet vattentäkt?

o Antal personekvivalenter som försörjs av vattentäkten o Prioritet i kommunal vattenförsörjningsplan

o Planeras det för etablering av vattentäkt? o Finns reservvattenförsörjning?

o Naturvärden och områdesskydd

 Kommentera annorlunda bedömning jämfört med tidigare analyssteg om relevant

Källmaterial:

 Underlag från Trafikverkets tidigare analyser av objektet. Redovisas i AquaVia Edit och Stigfinnaren

Denna vägledning: Trafikverket (2020). Yt- och grundvattenskydd - Metodik för riskhantering och riskanalys samt principer för åtgärdsval

 NVDB, Stigfinnaren (väginformation, ÅDT, befintliga vattenskyddsåtgärder)  STRADA (Stigfinnaren)

 Viltolyckskartor (Stigfinnaren eller på trafikverket.se/viltolyckor)  AquaVia Edit (identifierade kontaktsträckor, sträcklängd, automatiskt

bedömd sannolikhet etc.)  Google Maps (Street View)  Platsbesök

 Övrigt kartunderlag

Källmaterial:

 Underlag från Trafikverkets tidigare analyser av objektet. Redovisas i AquaVia Edit och Stigfinnaren

Denna vägledning: Trafikverket (2020). Yt- och grundvattenskydd - Metodik för riskhantering och riskanalys samt principer för åtgärdsval

 Regional vattenförsörjningsplan och eventuell kommunal

vattenförsörjningsplan (länsstyrelse respektive kommun om ej offentliga)  Skyddad Natur (Naturvårdsverkets webtjänst) eller länsstyrelsernas

o Väg- eller järnvägssträckans naturliga förutsättningar för spridning av förorening till skyddsobjektet, såsom strömningshastigheter,

strömningsriktning, utspädning m.m.

o Skyddsobjektets egenskaper och resiliens, exempelvis storlek på ytvattenobjekt eller grundvattenmagasin, omsättningstid

o Skyddsobjektets sårbarhet för föroreningsspridning inom objektet Hänsyn tas till var förorening kan infiltrera (vid analys av

grundvattenobjekt), vart den kan spridas, hydrauliska barriärer, lokalisering av eventuellt intag för vattentäkt etc. För ytvatten tas även hänsyn till ofördelaktiga strömnings- och vindriktningar och lokalisering av höga naturvärden

o Insatstid

 Iakttagelser vid genomfört platsbesök som stödjer bedömning

 Bedömning av sårbarhet för väg-/järnvägsrelaterade petroleumutsläpp  Justering av sårbarhet utifrån:

o Platsens naturliga förutsättningar o Vattenskyddsåtgärder

o Med mera

 Kommentera annorlunda bedömning jämfört med tidigare analyssteg om relevant

6.5 Enskilda påverkansfaktorer

6.5.1 Dagvattenhantering från väg och järnväg

 Bedöm eventuell negativ påverkan på skyddsobjektet från dagvatten på aktuella sträckor kvalitativt baserat på:

o Vägens konstruktion och sidoområdets utformning (vegetation, stödremsa och slänt) och dess påverkan på dagvattenavrinning och föroreningsspridning

o Hydrologiska, hydrogeologiska och miljömässiga faktorer som påverkar spridningen av det förorenade dagvattnet till skyddsobjektet, såsom strömningshastigheter, strömningsriktning, rinntider, utspädning m.m. o Skyddsobjektets resiliens, såsom storlek på ytvattenobjekt eller

grundvattenmagasin, omsättningstid m.m.

o Lokalisering av det som är skyddsvärt (råvattenintag för vattentäkt, höga naturvärden) i förhållande till eventuella hydrauliska barriärer inom skyddsobjekt

o Tillgängliga vattenkvalitetsdata (trender för metaller, PAH:er m.m.). 6.5.2 Underhåll av väg och järnväg

 Kommentera eventuell påverkan på vattenresurs Källmaterial:

 Underlag från Trafikverkets tidigare analyser av objektet. Redovisas i AquaVia Edit och Stigfinnaren

Denna vägledning: Trafikverket (2020). Yt- och grundvattenskydd - Metodik för riskhantering och riskanalys samt principer för åtgärdsval

 Övrigt platsspecifikt underlag (kartunderlag, Trafikverket, kommun, Länsstyrelse, räddningstjänst o.s.v.)

 Platsbesök

 Beakta vid bedömning av skyddsobjektets totala riskbild

7 Sammanvägd riskanalys

Utgör ett avsnitt som för flertalet intressenter är det avgörande i dokumentet, varför det bör utformas lättförståeligt och överskådligt.

 Sammanställning av identifierade risker av betydelse för skyddsobjektet.  Riskanalys av identifierade risker från Trafikverkets anläggningar, eventuellt

illustrerat med hjälp av vägledningens riskmatris

 Geografisk hänvisning till risker av betydelse (riskklass 2 eller högre) för skyddsobjektet

 Notering av övriga identifierade verksamheter som bedöms utgöra en risk för skyddsobjektet

 Kommentar om eventuella förändringar som planeras vilka kan medföra en förändrad riskklassning. T.ex. att sannolikhetsklassen kan höjas till följd av att det planeras för en större verksamhetsetablering, följt av en förväntad ökning av ÅDT, eller att en vattentäkt planeras anläggas vilket medför en höjd värdeklass

8 Åtgärder

Presentera och motivera funktion för åtgärder samt redovisa metod för val av lämpliga åtgärder och acceptabel risknivå och sammantagen riskbild för skyddsobjektet. Förslagsvis upprättas en underrubrik för varje konfliktsträcka (riskkälla) under rubrik 8.1 – 8.3.

8.1 Arbete enligt fyrstegsprincipen

Redovisa hur åtgärdsarbetet utgått från eller kopplas till fyrstegsprincipen. 8.2 Förutsättningar för åtgärder, åtgärdsalternativ och riskreduktion

I de fall åtgärdsförslag redovisas inom den fördjupade riskanalysen, och inte enbart åtgärdens funktion, ska följande sammanfattas (metodik i avsnitt 9.3).

 Redogörelse för varje föreslagen åtgärd med bedömd riskreduktion  Riskreduktion bör kopplas till riskmatris och ursprunglig riskanalys I annat fall ska beskrivas varför åtgärdsförslag inte tas fram inom riskanalysen och funktion för åtgärder ska specificeras för varje riskkälla.

8.3 Samhällsekonomisk analys av åtgärdsalternativ och val av skyddsåtgärder Under detta avsnitt redovisas den samhällsekonomiska analysen av åtgärdsalternativ, en acceptabel risknivå motiveras och skyddsåtgärder rekommenderas (metodik i avsnitt 9.4).

 Samhällsekonomisk analys av föreslagna åtgärder Källmaterial:

Denna vägledning: Trafikverket (2020). Yt och grundvattenskydd -Metodik för riskhantering och riskanalys samt principer för åtgärdsvalTrafikverkets ASEK-rapport. Analysmetod och samhällsekonomiska

acceptabel risknivå

Funktionen som förväntas uppnås med åtgärden ska vara tydligt beskriven (då justeringar kan behöva göras under detaljutformning)

8.4 Övergripande konklusion och slutlig sammanvägd riskvärdering  Övergripande konklusion av samtliga konfliktsträckor och därmed

skyddsobjektet, samt rekommenderade åtgärder

 Slutlig analys av risker som Trafikverket råder över förutsatt förväntad riskreducerad effekt av föreslagna åtgärder

 Eventuella kvarstående risker identifierade i genomförd riskanalys  En kort formulering om hur resultatet avses användas

Översiktskarta

vattenskydd

Upprättande av mall för underlag till beredskapsplan över vattentäkter