Investmentbolagen ställer sig i sak negativa till Företagskommitténs förslag. Till att börja med riktas kritik mot målet att försöka likställa eget och lånat kapital. Riskkapitalbolagen anser att dessa finansieringsformer är svåra att likställa i och med att risktagandet samt kravet på insyn alternativt kontroll i företaget skiljer sig mellan en kreditgivare och en investerare. Almi Företagspartner AB ställer sig bakom experten Krister Anderssons yttrande till lagförslaget.94
Krister Andersson menar att företag inte vill finansiera med eget kapital eftersom det innebär att kontrollen över det egna företaget riskerar att gå förlorad.95
Riskkapitalbolagen är överens om att avdragsförbudet mot negativa finansnetton kommer slå hårt. Huvudförslaget innebär att framförallt forsknings- och utvecklingsdrivna företag kommer att få ökade kostnader på grund av att negativa finansnetton inte får dras av. Konsekvensen blir att vissa företag kommer att betala skatt trots att de går med förlust eller nollresultat, vilket anses vara totalt oacceptabelt. Effekten av att inte tillåta avdrag för negativa finansnetton kommer att hämma tillväxten kraftigt.96
Kritik framförs också mot definitionen av finansiella kostnader. Riskkapitalbolagen anser att definitionen inte är tillräckligt klar och tydlig. De anser också att Sverige riskerar att bli ett högriskland i och med införandet av ett helt obeprövat skattesystem. Företagen i branschen poängterar att förändringarna är för övergripande och att nationella särlösningar tidigare inte gynnat små ekonomier som Sverige på den globala marknaden.97
Att detta skattesystem som föreslås är totalt obeprövat kommer också innebära att rättssäkerheten och förutsebarheten definitivt kommer att försämras. I övrigt anses förslagen sakna konsekvensanalys och vara för generellt utformade.
94 Remissvar Almi Företagspartner AB. Diarienummer Fi 2014/2212 s.2 95 SOU 2014:40 s.604
96 Remissvar Svenska Riskkapitalföreningen. Diarienummer Fi 2014/2212 s.2 97 Remissvar Investor AB. Diarienummer Fi 2014/2212 s.2
45 Företagskommittén önskar att genom sina förslag bidra till ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Vid behandling av de inkomna remissvaren har vi funnit att vissa företag argumenterar för att dagens regler redan bidrar till neutralitet. De företag vilka anser att dagens regler medför neutralitet argumenterar utifrån en situation då ett företag väljer mellan att investera intjänade medel internt eller låna ut dem. Nedanstående exempel behandlar alltså inte överföring till ägare i form av utdelning utan handlar om att dagens avdragsregler medför att det inte uppstår en snedvridning mellan intjänade medel som återinvesteras internt och eventuell utlåning av sagda medel. Illustration görs utifrån gällande rätt och huvudförslaget.
Företag X har under föregående beskattningsår upparbetat en vinst på 100 000’ kr. Vinsten på
100 000’ kan Företag X välja att investera i den egna verksamheten, alternativt låna ut. Avkastningen på investeringen motsvarar sex procent, det vill säga 6 000’. Om Företag X väljer att låna ut ett belopp som motsvarar vinsten till Låntagare Y istället för att själva investera vinsten i den egna verksamheten kan det göras till en ränta på fyra procent, det vill säga 4 000’. Låntagare Y har samma avkastningskrav som Företag X har på motsvarande investering. Illustrationen nedan visar att oavsett hur vinsten används av Företag X kommer det sammantagna skatteuttaget vara detsamma i de båda fallen.
Förenklad resultaträkning (TKR) Med ränteavdrag (Gällande rätt)
Egen Investering Företag X Låntagare Y
Vinst från investering 6 000 - 6 000
Ränteintäkter - 4 000 -
Räntekostnader - - -4 000
Resultat efter finansnetto 6 000 4 000 2 000
Finansieringsavdrag - - -
Skatt 1 320 880 440
Sammantaget skatteuttag 1 320 1 320
Illustrationen nedan utgår från samma förutsättningar som ovan angivna exempel men tillämpar huvudförslagets tilltänkta regelverk. I detta fall ser vi hur avdragsförbudet för negativa finansnetton i kombination med finansieringsavdrag snedvrider skatteuttaget. Det står klart att
Företag X inte förlorar på att låna ut sin upparbetade vinst i jämförelse med gällande rätt.
Låntagare Y kommer att i jämförelse med gällande rätt att få ett högre skatteuttag på grund av avdragsförbudet för negativt finansnetto. Illustrationen visar enligt oss på hur skattebördan kommer att omfördelas från Företag X till Låntagare Y på grund av att Låntagare Y finansierat
46 sin investering med lånat kapital. Illustration visar på en ny skattemässig asymmetri som Företagskommittén inte tagit ställning till.
Förenklad resultaträkning (TKR) Utan ränteavdrag (Huvudförslaget)
Egen Investering Företag X Låntagare Y
Vinst från investering 6 000 - 6 000
Ränteintäkter - 4 000 -
Räntekostnader - - -4 000
Resultat efter finansnetto 6 000 4 000 6 000
Finansieringsavdrag -1 500 -1 000 -1 500
Skatt 990 660 990
Sammantaget skatteuttag 990 1 650
Vid vidare diskussion avseende neutralitet mellan eget och lånat kapital anser vi, att det är svårt att diskutera utan att först beakta vad som specifikt skiljer de två finansieringsformerna åt. Finansiering i form av lånat kapital innebär lämnande av säkerhet, beredande av insyn i företaget samt åtagande att betala tillbaka lånet. Till skillnad från lånefinansiering innebär finansiering med hjälp av eget kapital att likvida medel alternativt apportegendom erhålls mot överlämnande av andelar i företaget, det vill säga kontroll över företaget övergår till den nya investeraren. Därutöver föreligger också enligt lag en skillnad i vem av dessa aktörer, kreditgivaren och aktieägaren, som får betalt först i händelse av insolvens och konkursförfaranden. Ett exempel som visar på skillnader i risk är vid en konkurssituation har kreditgivaren alltid bättre rätt än en aktieägare till betalning ur konkursboet på grund av borgenärsskyddet. Ytterligare ett exempel som visar på skillnader beträffande incitamenten är att en aktieägare inte har något tak på hur stor avkastningen kan bli på sin investering medan för en kreditgivare är avkastningen begränsad till räntan på lånet. Till sist är det av vikt att betona att det finns en återbetalningsskyldighet till en kreditgivare medan det inte föreligger någon återbetalningsskyldighet till en aktieägare. Utifrån ovanstående anser vi att de två finansieringsformerna inte kan jämställas på grund av att riskkomponenterna och incitamenten skiljer sig åt för kreditgivaren respektive investeraren.
Vi anser att förslagen som Företagskommittén lagt fram kan komma att innebära stora problem för familjeföretag, nystartade bolag samt företag i kapitalintensiva branscher då dessa ofta är hänvisade till lånefinansiering. Nystartade företag har inte möjlighet att erbjuda en extern investerare andelar i det nya företaget. Familjeföretag brukar heller inte vilja sprida ägandet genom att erbjuda externa investerare del i sitt företag. Beträffande de kapitalintensiva branscherna finns det en anledning till varför de är just kapitalintensiva. Exempelvis kan
47 nämnas att kapitalintensiva företag genomför projekt med lång livslängd där avkastningen dröjer. Det medför att även dessa företag är hänvisade till lånefinansiering eftersom investerarna inte vill vänta på att projekten ska börja ge avkastning. Det nya lagförslaget skulle missgynna dessa typer av företag vilka av olika anledningar inte önskar eller har möjlighet att finansiera sig med hjälp av eget kapital. Ett förslag som orsakar problem för nystartade företag samt bygg- och fastighetsbranschen bör omarbetas eller åtminstone innehålla konsekvensanalyser. Om nystartade företag påverkas negativt, finns risk att tillväxttakten i landet påverkas negativt. Om dessutom byggbranschen påverkas negativt, riskerar det att leda till en situation där allmänna intressen och infrastruktur blir lidande. Sveriges Byggindustrier påtalar att det finns stora risker med att låta den kommersiella hyresmarknaden bära en del av skattebördan till följd av de nya lagförslagen.98 Risken för att infrastruktur och allmännyttiga byggnationer, så som skolor och sjukhus, kommer att blir lidande anser vi är oroväckande.