• No results found

5.3 Hanteringsprocesser

5.3.2 Risknivåer och prioriteringslista

Det som här kallas risknivåer ska särskiljas från det allmänna riskarbetet som är beskrivet ovan. Det är en del av det allmänna riskarbetet i koncernen men det som åsyftas med risknivåerna i denna del är en specifik process för att hantera prisvolatilitet.

Enligt gruvan AB och Koncernen AB är den största risken för företaget och dess koncern volatilitet i råvarupriser och valuta. Enligt respondent 5 är priset en risk som koncernen accepterar och inte försöker minska genom exempelvis hedging. Däremot visar denna studie hur det finns processer i företaget som dämpar effekten av prisvolatilitet och en mer verksamhetsbaserad hantering av denna osäkerhet. Genom användande av risknivåer och vad som här kommer kallas prioriteringslistan hanteras risken utan att företaget försöker jämna ut prisnivån i sig.

När råvarupriserna ligger på låga nivåer under en längre period finns en strukturerad process framarbetad inom koncernen som syftar till att ge ett tydligt ramverk för hela koncernen där kostnaderna justeras efter prisnivån. Ramverket består av 5 nivåer som är uppdelade utifrån olika satta definitioner på pristapp och varaktighet i de låga priserna. Till exempel innebär ett pristapp i det långsiktiga priset på 10 procent att koncernen går in i nivå 2 och ett pristapp på 20 procent ger en nivå 3, däremot så räcker det inte att tappet är en dag eller två utan ska vara under en längre period som minst 20 dagar (Respondent 5). Ju högre nivå koncernen bedömer att företaget befinner sig i desto högre nivå av besparingar och neddragningar i kostnader. Respondent 5 beskriver vad nivåerna innebär och vid en nivå 3 behövs en nedskärning av alla icke-diskretionära utgifter, saker som bedöms som icke-väsentliga. Vid en nivå 4 skär de ner alla utgifter med 25 procent medan en nivå 5 innebär att alla utgifter som inte är essentiella eller absolut nödvändiga skärs bort. Dessa sparkrav är fastsatta på förhand och är en del av risknivåernas ramverk. Vid en mer långvarig prisnedgång går koncernen ut med information kring vilken nivå de befinner såg på och vad det innebär i form av sparkrav (Respondent 3; Respondent 5). Även på koncernnivå görs nedskärningar som till exempel kan vara att skära ner på resor till endast de som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Gruvan AB får i samband med dessa nivåer och de sparkrav de innebär översätta dem till vilka utgifter gruvan kan dra ner på. Det innebär dels att investeringar får antingen ställas in eller skjutas på framtiden och dels en neddragning av driftskostnader (Respondent 1; Respondent 5). Respondent 5 beskriver risknivåerna som ett strukturerat och tydligt ramverk där koncernen har satt ramarna men det är upp till de enskilda gruvorna att sätta sig ner och se över vilka utgifter som går att

48

skjuta upp. Det finns även en dialog mellan koncernen och dess gruvor kring dessa processer och hur verksamheten ska justeras efter den rådande marknadssituationen. Respondent 5 nämner som ett exempel att efter våren 2020 och den återhämtning som priserna såg efter den första pandemivågen ville flera gruvor ta tillbaka investeringar som hade tagits bort. Bakom varje investering finns ett behov och att ta bort en investering är förknippat med vissa konsekvenser. Investeringen kanske inte behövs idag men den kommer behövas imorgon (Respondent 5). Respondent 1 uttrycker att ramverket med risknivåer fungerar bra och att det blir förståeligt och begripligt att arbeta efter:

“På det sättet att det inte är ett lotteri utan att det är begripligt för oss som jobbar,

och företag i koncernen, när koncernen sätter in de här åtgärderna.”

Risknivåerna och arbetet med dessa har utvecklats över tid då arbetssättet tidigare har varit mer generiskt och allmänt där koncernen gått ut med allmänna direktiv om att skära ner eller att göra vad gruvan kan för att skära ner på utgifterna. Nu är det en formaliserad och dokumenterad process som redan innan en situation med prisfall är tydligt definierad i nivåer, vad som är definitionen för att koncernen ska gå in i olika nivåer och vad som krävs i dessa situationer i form av nedskärningar. Ett problem med systemet kan vara att när gruvorna befinner sig i olika delar av världen kan en gruva vara i en nivå 2 medans en annan är i nivå 4. Koncernen försöker jobba tillsammans mot gemensamma mål och försöker därför jämna till nivåerna så att hela koncernen hamnar på samma nivå. (Respondent 5)

På lokal nivå inom Gruvan AB använder sig företaget av ett system med en prioriteringslista över investeringar för att hela tiden ha koll på vilka investeringar som är nödvändiga för verksamhetens fortlevnad, vilka investeringar som ökar kapaciteten på sikt eller vilka som handlar om exempelvis säkerhetsförbättringar (Respondent 3). Klassificeringen görs inför varje budget utifrån typ av investering (Respondent 1; Respondent 3). När situationen sedan kommer där priset går ner under en längre period och koncernen går in i en högre risknivå har Gruvan AB en beredskap och kan agera snabbt. Investeringarna som är medtagna i budget ses då över och utifrån prioriteringslistan går det snabbt att se vilka som inte går att ta bort och vilka som kan tas bort eller skjutas upp. Investeringar som inte går att ta bort kan vara sådana som är nödvändiga för fortsatt produktion, investeringar i människors säkerhet och hälsa eller miljöinvesteringar för att exempelvis sänka utsläpp. Investeringar som är lättare att skjuta på eller plocka bort kan vara investeringar för att höja kapaciteten vilket skulle ge en högre intäkt på sikt men i en situation med låga priser kan den inte göras det året utan får skjutas framåt i tiden tills det är bättre priser. På personalsidan kan besparingsåtgärderna innebära att det blir ett anställningsstopp och att visstidsanställda inte får någon förlängning på sina kontrakt (Respondent 2). Däremot har Gruvan AB lyckats undvika att permittera personal under de senaste 10 åren utan har istället hittat andra poster i budgeten att dra ner på.

Genom den här bakgrundsinformationen som prioriteringslistan innebär kan företaget agera snabbare. Respondent 3 uttrycker det som:

49

“Ska du dra i handbromsen så måste ju det hända ganska fort. Du har inte tid att ha en 6-månaders utredning för att se vart du ska skära ner för i de flesta fallen så är krisen över för länge sedan. Det gäller ju att ständigt ha det här i bakfickan.”