I Tabell 8-1 redovisas de riskreducerande skyddsåtgärder som rekommenderas för att uppnå en acceptabel risknivå för berörd detaljplan. Skyddsåtgärderna delas upp utifrån avstånd från väg 230 (vägkant) och även dess riskreducerande effekt beskrivs kortfattat.
Skyddsåtgärderna rekommenderas att skrivas in som planbestämmelser till detaljplanen.
Bortom 30 meter bedöms inga skyddsåtgärder ur ett riskperspektiv vara rimliga att införa utifrån beräknade risknivåer, topografiska förhållanden och/eller att majoriteten av bebyggelsen bortom detta avstånd skyddas av skogspartier.
Tabell 8-1. Rekommenderade riskreducerande skyddsåtgärder för detaljplanen
Skyddsåtgärd Skyddsåtgärdens riskreducerande effekt
0 - 30
30 meters bebyggelsefritt avstånd på från vägkant av väg
230 vid nybyggnation.
Endast byggnader för icke stadigvarande vistelse såsom
soprum, teknik- eller förrådsbyggnader är lämpligt
att uppföra.
Persontätheten inom dessa avstånd minimeras
Vid ombyggnad av befintlig bebyggelse som kräver bygglov
ska:
Fönster riktade mot väg 230 utföras i lägst brandteknisk
klass EW30
Minskar påverkan av värmestrålning inomhus i händelse av olycka med brandfarlig vätska/gas på väg 230.
Fasader riktade mot väg 230 utföras i obrännbart material, lägst brandteknisk klass EI30
Minskar påverkan av värmestrålning inomhus i händelse av olycka med brandfarlig vätska/gas på väg 230.
Säker utrymning bort från väg 230 möjliggöras
Ökar sannolikheten för människor att fly bort från katastrofscenarier som inträffar
på väg 230 och som kan riskera att spridas mot planområdet
Ventilationsuttag placeras högt och riktas bort från väg 230
Minskar sannolikheten att koncentrationer av giftiga gaser byggs
upp inomhus och därigenom skadlig påverkan på människor som befinner sig
där.
30 – 150
Begränsningar i sammanlagd byggnadsarea inom respektive
fastighet
Säkerställer att persontätheten inom området är fortsatt låg.
Inga ytterligare skyddsåtgärder bedöms vara rimliga ur ett riskperspektiv att införa på bebyggelse inom dessa
avstånd
Alla bostadshus/fritidshus inom dessa avstånd skyddas endera av annan bebyggelse, är placerade i ett gynnsamt
topografiskt läge och/eller skyddas av skogspartier.
9 Slutsatser
I utredningen har personrisker avseende att transporter med farligt gods på väg 230 medverkar i trafikolyckor undersökts och inkluderats i riskberäkningarna.
Beräkningsresultatet visar att både individ- och samhällsrisknivåer för
utvecklingsalternativet (att samtliga fritidshus inom planområdet omvandlas till åretruntboenden till prognosåret 2030) är låga och acceptabla.
En viktig bidragande faktor som gör att riskbidraget blir relativt litet för planområdet är att trafikflödet på väg 230 är ganska lågt, jämfört med mer trafikerade transportleder för farligt gods.
En viktig faktor som gör att samhällsrisknivån blir låg är att berört planområde kommer att ha en låg persontäthet eftersom bebyggelsen endast kommer att utgöras av enklare enfamiljshus med eventuella komplementbyggnader. Eftersom ingen utökad bebyggelse kommer att tillåtas inom detaljplanen mot nollalternativet bedöms osäkerheten som mycket liten att persontätheten kommer att öka mer än vad som antagits i beräkningarna i denna rapport.
I de kvantitativa riskberäkningarna har inte topografiska förhållanden medtagits eller att exempelvis byggnader och skogspartier kan skydda bakomliggande bebyggelse mot konsekvenser av farligt godsolyckor. Dessa faktorer bedöms ytterligare minska riskbidraget mot de beräknade risknivåerna, förutom för de fåtal bostäderna/fritidshusen som är placerade inom ca 30 meter från väg 230.
Sammanfattningsvis bedöms markanvändningen inom detaljplanen vara lämplig beaktat påverkan på människors liv och hälsa förutsatt att de riskreducerande skyddsåtgärder som presenteras i Tabell 8-1 införs.
Skyddsåtgärderna bedöms krävas för att säkerställa att en acceptabel risknivå uppnås för människors säkerhet inom hela den berörda detaljplanen och omfattar endast de fåtal skyddsvärda objekt (bostäder/fritidshus) som är placerade närmast väg 230.
Efter vidtagande av föreslagna skyddsåtgärder bedöms risknivån inom hela detaljplanen vara acceptabel.
10 Referenser
[1] Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland län, “Riskhantering i detaljplaneprocessen,” 2006.
[2] TNO Riskcurves, “RISKCURVES 10.1.9.12276,” Utrecht, 2018.
[3] TNO, Methods for the calculation of physical effects "Yellow Book", The Hague, 2005a.
[4] TNO, Guidelines for quantitative risk assessment "Purple book", The Hague, 2005b.
[5] Länsstyrelsen Södermanlands län, “Farligt gods – hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods,” 2015.
[6] Räddningsverket, “Värdering av risk,” Karlstad, 1997.
[7] SCB, “Antal personer per hushåll efter region och boendeform. År 2012 - 2018,”
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111/HushallT2 9/, 2020.
[8] TNO Purple Book, “Guidelines for quantitative risk assessment "Purple book",” 2005.
[Online]. Available:
https://www.tno.nl/en/focus-areas/circular-economy- environment/roadmaps/environment-sustainability/public-safety/the-coloured-books-yellow-green-purple-red/.
[9] Statens Räddningsverk, “Kartläggning av farligt gods transpoter, September 2006,”
Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 2006.
[10 ]
Trafikverket, “Vägtrafikflödeskartan,” 2020. [Online]. Available:
http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikinformation.
[11 ]
VTI, “Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg, VTI-rapport 387:4,” Väg- och trafikforskningsinstitutet, 1994.
[12 ]
FOA, “Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker,” Försvarets forskningsanstalt (FOA), 1998.
[13 ]
EPA, “Access Acute Exposure Guideline Levels (AEGLs) Values,” 29 08 2016. [Online].
Available: https://www.epa.gov/aegl/access-acute-exposure-guideline-levels-aegls-values#chemicals.
[14 ]
Agency for Toxic Substances and Disease Registry, “Toxicological profile for chlorine,”
U.S. Department of health and human services, Atlanta, Georgia, 2010.
[15 ]
PLASTICS, “Safe Transport of Organic Peroxides - Best Practices,” Organic Peroxide Producers Safety Division of the Plastics Industry Association (PLASTICS), 2017.
[16 ]
MSB, “Gruppering av organiska peroxider - uppgifter om innehållet i databasen,”
2014.
[17 ]
MSB, SÄIFS 1999:2 - Föreskrifter och allmänna råd om hantering av väteperoxid, 1999.
[18 ]
MSB, SÄIFS 1996:4 - Föreskrifter och allmänna råd om hantering av organiska peroxider, 1996.
[19 ]
MSB, “MSBFS 2018:5 - ADR-S 2019,” 2018.
[20 ]
TNO Riskcurves, “RISKCURVES 10.1.9.12276,” 2018. [Online]. Available:
FOI, “Osäkerheter i observationer och beräkningar,” Totalförsvarets forskningsinstitut., FOI-R--3764--SE, 2013.
[23 ]
Trafikverket, “Nationellvägdatabas,” 22 01 2020. [Online]. Available:
https://nvdb2012.trafikverket.se/.
[24 ]
HMSO, “Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances,” Advisory Commitee on Dangerous Substances Health & Safety, London, 1991.
[25 ]
S. Fredén, “Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen,,” Banverket, Borlänge, 2001.
[26 ]
G. Purdy, “Risk analys of the transportation of dangerous goods by road and rail,”
Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, 1993.
[27 ]
SPBI, “Utlevererad volym av oljeprodukter och förnybara drivmedel,” 2018.
[28 ]
TNO Yellow Book, Methods for the calculation of physical effects "Yellow Book", The Hague, 2005.
[29 ]
TNO Green Book, “Methods for the determination of possible damage to people and objects resulting from releases of hazardous materials Green Book,” 1992. [Online].
Available:
https://www.tno.nl/en/focus-areas/circular-economy- environment/roadmaps/environment-sustainability/public-safety/the-coloured-books-yellow-green-purple-red/.
[30 ]
FOA, “Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker,” 1998.
1 Bilaga A – Frekvensberäkning
Denna bilaga innehåller frekvensberäkningar för farligt gods-olycka för de händelser som tidigare identifierats längs aktuell sträcka och som kan leda till utsläpp av farligt gods som påverkar studerat skyddsobjekt.
I denna riskutredning har konsekvens- och frekvensberäkningar gjorts med programvaran Riskcurves [20]. Programmet har tagits fram av The Netherlands Organisation for applied scientific research (TNO) som är ett oberoende forskningsinstitut. Frekvensberäkningar i föreliggande studie baseras till stor del på de källor som används i Riskcurves [8]. Där dessa frångås nämns detta uttryckligen.