2. Metod
5.5 Romernas situation efter EU -inträdet
Enligt en rapport från Amnesty International 2010 ‖Treated like waste‖ är romer fortfarande diskriminerade. Romer diskrimineras i hela samhället och av tjänstemän. 75 % av romerna lever i fattigdom till skillnad från 24 % av rumänerna och 20 % av ungrarna. Romernas levnadsföhållanden är de sämsta i hela landet enligt rapporten. Rapporten fokuserar på att de rumänska myndigheterna måste stoppa vräkningen av romer från sina hem.169
En annan rapport utgiven av European network against racism 2008 är romer den mest diskriminerade gruppen i Rumänien. Den pekar även på att statens intresse är låg i frågan.
Polisen använde fortfarande våld mot romer och rasistiska brott förekom även under 2008.
Brotten utreddes inte korrekt eller sanktionerades. Nationella rådet för bekämpning av diskriminering som är den viktigaste institutionella aktören i Rumänien i frågan har dock hela tiden förbättrats i sitt arbete med att rapportera om diskriminering.170
Rapporten pekar på flera återstående problem; Vad gäller arbetsmarknaden har romer svårast att hitta och behålla ett jobb. 22.3 % mellan ålder 18-59 har ett arbete till skillnad från 51 % för icke romer.
Romer bor fortfarande under otrygga bostadsförhållanden. Fattigdomen begränsar deras möjligheter att hitta bra bostäder men även den indirekta diskrimineringen på bostadsmarknaden. Romer saknar även ofta nödvändiga dokument för att försäkra sina hushåll. Detta leder ofta till att de vräks från sina hem.
Inom utbildning har Ministry of Education jobbat mycket för att fler romer ska gå i skolan men exkludering av romer från skolan är fortfarande en verklighet. Ca 2.5 % av barnen går i skolor där barn har behov av extra stöd till skillnad från icke romer 1,7 %.
Strategin har haft positiv effekt på högre utbildning. Under 2008/2009 var 493 platser reserverade för romerska studenter. Rapporten rekommenderar att den antagna strategin ska backas upp av politiker och att National Agency for Roma ska få mer makt för att bli mer effektiv. Budgeten för anti-diskriminering måste också öka.171
169 Amnesty International http://www.amnesty.org.uk/uploads/documents/doc_20090.pdf
170 Enar shadow report 2008
s.3-5http://cms.horus.be/files/99935/MediaArchive/national/Romania%20-%20SR%202008.pdf
171 Enar shadow report 2008 s.10-45
http://cms.horus.be/files/99935/MediaArchive/national/Romania%20-%20SR%202008.pdf
41 Amerikanska regeringens rapport om mänskliga rättigheter 2008 bekräftar även att diskriminering mot romer är omfattande i Rumänien. Det är inte mycket som är positivt i rapporten. Ett problem som nämndes var att polisers använding av våld utgjorde ett stort problem. Ett annat problem var att enligt statistik från 2007 saknade mellan 1,9 och 6 % av romerna identitetshandlingar. Detta innebär bland annat att det inte kan rösta, arbeta eller få försäkringar.172
172US department of state http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2008/eur/119100.htm
42
6.Analys
Rumänien
Genom Heather Grabbes europeiseringmekanismer har jag undersökt Rumäniens europeisering generellt men även romernas situation i Rumänien mer konkret.
Rumäniens önskan att ‖återvända till Europa‖ har möjliggjort för EU att ha inflytande över Rumänien. Det har format Rumäniens reformeringsprocess. En misfit mellan landets kommunistiska förflutna, landets instabila demokrati och EU:s krav på demokrati har inneburit anpassningstryck för Rumänien.
De stater som blev medlemmar före 2004 har inte varit under samma anpassingstryck som kandidatländerna under den femte utvidgningen eftersom Köpenhamnskriterierna antogs 1993. Denna ‖double standard” innebar att anpassningstrycket var högre i den femte utvidgningen.
Vad gäller mekanismen modeller har köpenhamnskriterina varit viktiga i utvidgningen. Dessa har fungerat som en styrning uppifrån för Rumänien eftersom de skulle uppfyllas innan EU-medlemskap. Detta innebar en makt assymetri. Implementeringen av acquis har också haft betydelse för Rumäniens europeisering eftersom landet har drivits av att bli EU medlem så snabbt som möjligt och avsluta förhandlingarna. EU har dock inte haft någon modell för demokrati att exportera och kunde inte konkretisera vad demokrati innebar. Detta innebär problem eftersom det låg ‖in the eyes of the beholder‖ att avgöra när detta kriterium var uppfyllt.
Genom gate-keeping- mekanismen har EU haft makten att bestämma när Rumänien fick påbörja förhandlingar och avsluta dem. EU dikterade reglerna uppifrån och Rumäniens uppgift var att ‖ladda ner‖ och implementera dem i den nationella lagstiftningen. Icke-uppfyllande av krav kunde leda till stopp i förhandlingarna vilket kunde leda till förseningar i EU- inträde. Om Rumänien gjorde framsteg fick de en ‖morot‖ vilket var att ta nästa steg i förhandlingarna. Den största ”moroten‖ var däremot EU- inträde.
Twinning har varit ett program där EU har försökt att visa ‖sättet att göra saker på‖ för Rumänien för att utveckla sina institutioner. Det är ett konkret exempel på hur europeisering fungerar. Twinning programmet är ett europeiseringmekanism där EU har visat sin vilja att europeisera Rumäniens administration.
43 Phare som ett ekonomiskt medel har fungerat som en mekanism genom att Rumänien fått mycket bidrag för att kunna implementera EU:s acquis. Storleken på bidragen kan har utgjort ett motiv för Rumänien till att lyssna på rekommendationerna och rapporterna som skrivits om landets framsteg.
De regelbundna rapporterna konstaterade att Rumänien uppfyllde det politiska kriteriet redan 1998, vilket har störst bestydelse för uppsatsen och för minoritersskydd. Rapporterna har dock även visat att problem som korruption är svåra att bekämpa eftersom det finns kvar även efter Rumäniens inträde i EU.
Rumänien och romerna
Rumänien har varit under stor press från EU för att implementera rättigheter för minoriteter och åtgärder för att förhindra diskriminering av romer. Utvecklingen som har skett inom området kan bäst förklaras genom påtryckningar från internationella organisationer men även av EU:s konditionalitet. Detta har motiverat Rumänien att skapa fler anti- diskriminerings lagar och fokusera på romers rättigheter.
I flera regelbundna rapporter påpekades det att romerna var diskriminerade i landet. Detta innebar att det fanns en misfit mellan EU:s krav och Rumäniens behandling av romer. Misift ledde till anpassningstryck eftersom det är ett av kraven i Köpenhamnskriterierna att minoriteter ska skyddas och respekteras. Kriteriet var dock vagt och det fanns ingen modell som EU kan erbjuda Rumänien för implementering av minoriteters rättigheter. Modellen som kandidatländer skulle följa för att respektera minoriters rättigheter härstammade från andra organisationer som Europarådet och organisationen för säkerhet och samarbete och inte EU.
Dessa handlar främst om icke- diskriminering som har varit en tydlig norm på EU nivå.
I avsaknaden av en modell för minoritetsskydd kan europeisering bäst uppfattas som spridning av normer och sätt att göra saker på utifrån Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete.
Inom minoritetsskyd har det också funnits en ‖double standard” eftersom de gamla EU länderna har inte behövt uppfylla samma krav i frågan som länderna i den femte utvidgningen.
De regelbundna rapporterna har inte redogjort för hur implementeringen av det politiska kriteriet skulle se ut. Istället var de generalla utvärderingar om framstegen på området. Den
44 röda tråden i rapporterna har varit att Rumänien uppfyllde det politiska kriteriet. De positiva stegen som redogjorts i rapporten har visat vägen för vad som förväntades av Rumänien och vilken modell som var önskvärd av EU. Rumänien skulle följa vägen som EU visade och antagandet av olika lagar som Stadga 137, lag 48/2002 visade på ett samtycke att följa vägen.
Rumäniens framsteg gällande minoriteters rättigheter mäts genom den nationella anpassningen till anpassningstrycket orsakat av europeisering. Återigen har återvändning till Europa betydelse eftersom det var orsaken till att Rumänien frivilligt tillät övervakningen.
Phare har varit ett viktigt instrument för att hjälpa Rumänien med att implementera olika projekt för romer. EU:s stöd genom Phare har visat EU:s vilja att minska anpassningstrycket och få Rumäniens policy gentemot romerna närmare EU :s krav.
Fyra möjliga utfall
Nedskärning Inaktivitet Absorbering Omvandling
<--->
- 0 + ++
Som det ser ut idag är diskrimineringen mot romer forfarande utbredd i Rumänien.
Ansträngningar har dock gjorts genom att anta nya lagar, ratificera konventioner och anta en omfattande strategi och ingå i Deacde of roma inclsuion. Detta har dock inte förändrat situationen i stor utsträckning.
Policyn mot romer har inte blivit mindre europeisk, utan tvärtom mer EU- inriktat. Rumänien vände blickarna mot EU efter 1989 och har arbetat hårt för att anpassa sig efter kraven.
Anpassning efter EU:s rasdirektiv och stadga 137 är exempel på detta. Det har därför inte skett någon nedskärning av Rumäniens minoritetspolicy.
Det har inte heller skett inaktivitet eftersom Rumänien har antagit flera olika lagar och direktiv för att förbättra situationen för romerna. EU:s påtryckningar har bidragit till att Rumänien har varit aktiv i frågan. Trots avsaknaden av en EU modell för minoritetsskydd har Rumänien på grund av påtryckningar varit aktiv gällande romers rättigheter.
Det har skett mer än absorbering i Rumänien. Sedan kommunismens fall har de grundläggande strukturerna förändrats och Rumänien har blivit en demokrati. Med detta följde respekt för mänskliga rättigheter och icke-diskriminerings lagar.
45 Sedan Rumäniens ansökan om EU kan man påstå att det har skett en stegvis omvandling av Rumäniens institutioner till förmån för romers rättigheter. Nya lagar och nya institutioner har stegvis ersatt de från kommunismen. Drivkraften till omvandling är önskan om EU- medlemskap.
Utifrån rapporter om romers situation generellt går det dock inte att påstå att det har skett någon omvandling vad gäller romers levnadssituation. Det finns ett gap mellan det som är skrivet på papper och det som sker i verkligheten eftersom det finns vissa problem med implementering och ovilja till förändring. Men samtidigt är det viktigt att poängtera att externa påtryckningar har förmåga att åstadkomma förändringar. Nya instrument har skapats i samband med utvidgningen. Dessa nya instrument är fler anti-diskriminerings lagar och lagar och skydd för minoriteter. Mot detta kan regeringar ställas inför ansvar. Politiken mot romer har förändrats mot romerna i teorin men i praktiken har den inte haft någon effekt. Poliser använder våld mot romer och romerna diskrimineras utav tjänstemän.
Resultatet blir att Rumänien har tagit viktiga steg för att bekämpa diskriminering av romer och men diskriminering av romer fortsätter trots detta. Ansträngningarna märks men som tidigare nämnts är fördomar ett mycket stort problem som inte kan lösas genom att anta nya lagar.
Europeiseringen och omvandlingen fortsätter i frågan även i framtiden. Kommissionens regelbundna rapporter och Phare programmet har haft störst betydelse för förbättring av romernas situation genom påtryckningar, rekommendationer och ekonomiskt stöd till konkreta projekt.
46
7.Diskussion
Trots undertecknadet av olika avtal och deklarationer återstår det mycket kvar för den rumänska regeringen att göra innan den romerska minoriteten kan åtnjuta rättigheterna i praktiken och inte bli diskriminerade. Fördomar är något som inte kan ändras genom lagstiftning utan det tar tid att förändra. Frågan är vad som händer efter EU:s inflytande.
Målet för Rumänien var att bli EU- medlem vilket har skett. Utan ‖adaptional pressure‖ finns risken att frågan inte prioriteras längre.
För att EU ska kunna kräva att kandidatländerna uppfyller vissa kriterier innebär att EU själv måste uttrycka de gemensamma värderingarna som EU är byggd på. EU kan göra mycket men det främsta ansvaret att skydda minoriteters rättigheter ligger hos de nationella regeringarna.
Det är effekten och resultatet av nya lagar och konventioner som är intressant. Romers integrering i samhället, attitydsförändring, icke- diskriminering är viktigt att uppnå för att romer ska känna att de har samma möjligheter som resten av Rumäniens befolkning. Detta är som vi har sett lättare sagt än gjort.
Europeiseringen av Rumänien har visat att det krävs mycket arbete för att ‖komma med i klubben”. Önskan att slita sig loss från sitt kommunistiska förflutna har dock drivit på detta arbete. Landet är medlem i en union med 27 medlemsstater ock befinner sin inte längre i den maktassymetri som råder utanför ‖klubben‖ utan kan göra sin röst hörd. Förhoppningsvis leder medlemskapet till bättre integrering av romerna.
47
8.Referenser
Litteratur
Ágh A, Ferencz A (2006) Deepening and widening in an Enlarged Europe: the impact of eastern enlargement ,Budapest: Together for Europe, research centre of the Hungarian academy of sciences
Bryman A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB
Bulmer S (2007) ―Theorizing Europeanization‖ i Graziano, Paolo & Vink, Maarten P.:
Europeanization: New Research Agendas. New York: Palgrave Macmillan
Cowles et al.(red.)(2001) Transforming Europe, New York: Cornell University Press
Denscombe M (2004) Forskningens grundregler- samhällsforskarens handbok i tio punkter, Lund:Studentlitteratur
Dimitrova L A (red.)(2004) Driven to change, the European union´s enlargement viewed from the east, New York: Manchester University Press
Esaiasson P .et al. (2003) Metodpraktikan, Stockholm: Nordsteds Juridik AB
Featherstone K, Radaelli C (red.)(2003) The politics of Europeanization, New York: Oxford University Press
Graziano P, Vink M (red.)(2007) Europeanization, new research agendas, New York:
Palgrave MacMillan
Ingham H, Ingham M (red.)(2003) EU expansion to the east, prospects and problems, Massachusetts: Edward Elgar
Kubicek J P (red.)(2003) The European union and democratization, New York: Routledge Laarsen A.K (2009) Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Kristianstad: Gleerups
Meijknecht A (2004) Minority protection, standards and reality, Implementation of Council of Europe Standards in Slovakia, Romania and Bulgaria, Hague: TMC Asser press
Nugent N (2004) European union enlargement, The European union series, Hampshire:
Palgrave MacMillan
Sedelmeier U, Schimmelfenning F (red.) (2005) The Europeanization of central and eastern Europe, New York: Cornell University Press
48 Toggenburg N G (red.)(2004)Minority protection and the enlarged European Union: The way forward, Budapest: Local government and public reform initiative
Internet
COUNCIL OF EUROPE The European Convention on Human Rights ROME 4 November 1950 and its Five Protocols
http://www.hri.org/docs/ECHR50.html#C.Art14 Hämtat: 2010.05.12
Council of Europe in brief
http://www.coe.int/aboutcoe/index.asp?page=quisommesnous&l=en Hämtat: 2010.05.12
Crowther William(2010) Contemporary Romanian Politics, Communist and Post-Communist Studies 43 ,1–5
http://www.sciencedirect.com.ludwig.lub.lu.se/science?_ob=MImg&_imagekey=B6VGF-4YC39MD-1-1&_cdi=6037&_user=745831&_pii=S0967067X10000036&_origin=search&_coverDate=03%2F31%2F 2010&_sk=999569998&view=c&wchp=dGLzVzbzSkzk&_valck=1&md5=91bab02501ace0b902e2ff28e 88de1d4&ie=/sdarticle.pdf Hämtat:
Utrikespolitiska institutet
Daleke P (2003) Diskriminering av romer: Ett hinder på vägen mot ett större EU Utrikesanalys nr 33
http://www.ui.se/text2003/art3303.htm Hämtat: 2010.04.07
Decade of roma inclusion 2005-2015, Terms of reference under the presidency of government of Romania 2005
http://www.romadecade.org/files/downloads/Decade%20Documents/Roma%20Decade%20TOR.pdf Hämtat 2010.08.13
EU:s webportal –Europeiska unionens verksamhetsområden: utvidgningen http://europa.eu/pol/enlarg/index_sv.htm Hämtat: 2010.04.06
49 Grabbe Heather (1999) A Partnership for Accession? The Implications of EU Conditionality for the Central and East European Applicants,Robert Schuman Centre Working Paper 12/99 San Domenico di Fiesole (FI): European University Institute
http://www.cer.org.uk/pdf/grabbe_conditionality_99.pdf Hämtat: 2010.08.10
Grabbe Heather (2001) How does Europeanisation affect CEE governance? Conditionality, diffusion and diversity, Journal of European public policy Vol 8, Issue 4, pp.1013-1031
http://www.cer.org.uk/pdf/grabbe_jepp_2001.pdf Hämtat: 2010.02.22
Regeringens webplats för mänskliga rättigheter
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=85&module_instance=6&action=pod _show&navid=1&subnavid=85&subnavinstance=6 Hämtat: 2010.05.12
Roma education Fund (2007) Advancing education of Roma in Romania-Country assessment and the Roma Education Fund´s Strategic Directions
http://www.romaeducationfund.hu/documents/Romania_report.pdf Hämtat: 2010.01.20
Summaries of EU legislation: Phare programme
http://europa.eu/legislation_summaries/enlargement/2004_and_2007_enlargement/e50004_en .htm Hämtat 2010.08.10
Syposz M (2006) Framework Convention for the protection of national minorities, London:
Minority groups international:
http://www.minorityrights.org/876/guides/framework-convention-for-the-protection-of-national-minorities-opportunities-for-ngos-and-minorities.html Hämtat: 2010.01.02
Treated like waste-Roma homes destroyed and health risks in Romania-Amnesty International http://www.amnesty.org.uk/uploads/documents/doc_20090.pdf Hämtat: 2010.05.18
US Department of state –Diplomacy in action: Bureau of democracy, human rights practice 2008, Human rights report, Romania
http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2008/eur/119100.htm Hämtat: 2010.05.14
50 Utrikesdepartementet: Bulgarien och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen : Ds 2005:37 http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/18/48/fba677f7.pdf Hämtat: 2010.08.04
Rapporter
Center for Documentation and Information on Minorities in Europe- Southeast Europe (CEDIME-SE) (2001) Minorities in southeast Europe -Roma of Romania
Danaiata Irina (2009) From Socialism to Capitalism - Transition Economies: Romania, A thesis submitted to the Miami University Honors Program in partial fulfillment of the requirements for University Honors with Distinction, Oxford, Ohio
http://etd.ohiolink.edu/send-pdf.cgi/Danaiata%20Irina.pdf?muhonors1240434454 Hämtat 2010.08.30
ENAR SHADOW REPORT 2008 Racism in Romania Delia-Luiza NiŃă – Center for Legal Resources-European network against racism
http://cms.horus.be/files/99935/MediaArchive/national/Romania%20-%20SR%202008.pdf Hämtat: 2010.05.10
Partners for democratic change
http://www.partnersglobal.org/network/romania/copy_of_romania-success-stories/promoting-a-national-roma-strategy Hämtat: 2009.12.25
Kerrey E (2004) Developing Conceptualisations of Europeanization: Synthesising Methodological Approaches, Queen’s Papers on Europeanization No 3
http://www.qub.ac.uk/schools/SchoolofPoliticsInternationalStudiesandPhilosophy/FileStore/E uropeanisationFiles/Filetoupload,38403,en.pdf Hämtat: 2010.05.03
Papadimitriou D, Phinnemore D, Europeanization, Conditionality and Domestic Change: The Twinning Exercise and Administrative Reform in Romania, JCMS 2004 Volume 42. Number 3. pp. 619–39
http://ehis.ebscohost.com.ludwig.lub.lu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&hid=118&sid=b 6bc6d5a-12a0-447d-a3bd-2b39c8000206%40sessionmgr112 Hämtat: 2010.05.12
51 Weber R (2001) Implementing European Anti Discrimination Law, Legal analysis of national and European anti-discrimination legislation- a comparison of the EU racial equality directive & protocol N° 12 with anti -discrimination legislation in Romania: European Roma Rights Center Interrights, Migration policy group
Artiklar
Crowe, David M. (2008) 'The Roma in Post-Communist Eastern Europe: Questions of Ethnic Conflict and Ethnic Peace', Nationalities Papers, 36: 3, 521 — 552
Filipescu, Corina (2009) Revisiting Minority Integration in Eastern Europe: Examining the Case of Roma Integration in Romania', Debatte: Journal of Contemporary Central and Eastern Europe, 17: 3, 297 — 314
Ionita Alexandru –Leonard (2004) The EU´s impact on reform in Romania: The case of civil service, Romanian Journal of Society and Politics
Phinnemore D (2006) The world today. Volume no 62 October Chatman House
Pridham Geoffrey (2007) The effects of the European Union´s democratic conditionality: The case of Romania during accession, Journal of Communist Studies & Transition Politics; Vol. 23 Issue 2, p233-258, 26p
Tidsskrift
Goldstone A. J (2002) ―Roma rights-Roma wrongs‖ Foreign Affairs vol 81 no 2 March/April s.146-162
Dokument från databas
Deets S. (2006) Reimagining the Boundaries of the Nation: Politics and the Development of Ideas on Minority Rights, East European Politics and Societies 20; 419
Sage publications
http://eep.sagepub.com/cgi/content/abstract/20/3/419 Hämtat: 2009.12.19
Bechev D, Noutcheva G (2008) The Successful Laggards: Bulgaria and Romania's Accession to
the EU, East European Politics and Societies 22; 114 Sage Publications
http://eep.sagepub.com/cgi/content/abstract/22/1/114 Hämtat: 2009.12.19
52 Grabbe H. (2002) European Union Conditionality and the Acquis Communautaire, International Political Science Review Vol 23; No 3, 249-268
Sage publications
http://ips.sagepub.com/cgi/content/abstract/23/3/249 Hämtat 2009.12.19
Grzegorz et al. (2007) Democracy in the Post-Communist World: An Unending Quest? East European Politics and Societies 21; 7
Sage publications
http://eep.sagepub.com Hämtat: 2009.12.19
Johns M (2003) ‖ Do as I say, Not as I do”: The European Union, Eastern Europe and Minority rights,East European Politics and Societies 17; 682
Sage publications
http://eep.sagepub.com/cgi/content/abstract/17/4/682 Hämtat: 2009.12.19
Tesser M. L. (2003) The geopolitics of tolerance: Minority rights under EU expansion in East- Central Europe, East European Politics and Societies 17; 483
Sage Publications
http://eep.sagepub.com/cgi/content/abstract/17/3/483 Hämtat:2009.12.19
Rechel B (2008) What has limited the EU`s impact on minority rights in accession countries?
East European politics and societies 2008; 22;171 Sage publications
http://eep.sagepub.com/cgi/content/abstract/22/1/171 Hämtat: 2009.12.19
Sittermann B (2006), Europeanisation- a step forward in understanding Europe?
Westfälische Wilhelms-Universität Münster
http://nez.uni-muenster.de/download/Sittermann_Literature_Review_Europeanisation_FINAL2006.pdf Hämtat: 2010.04.11
53 Schwellnus Guido, Wiener Antje (2004) Contested Norms in the Process of EU Enlargement:
Non-Discrimination and Minority Rights, Webpapers on Constitutionalism & Governance
Non-Discrimination and Minority Rights, Webpapers on Constitutionalism & Governance