Hur påverkas anställningsbarhet och lön av föräldraskap?
Genom hypotesprövningar och regressioner har föräldraskapets betydelse för en karriär analyserats. Resultatet ger inga indikationer på att föräldraskap har betydelse för en individs karriär med avseende på i vilken utsträckning individen anställs, vilken lön som ges och hur sannolik individen uppfattas att bli befordrad. Detta baseras på att det överlag inte finns några signifikanta skillnader i medel- och medianvärden bland föräldrar och icke-föräldrar och att variabeln Barn i vinjetten inte har någon signifikant effekt i någon av de skattade regressionerna. Dock bör påpekas att variabeln Barn i vinjetten blir signifikant på 10 procents signifikansnivå i regressionen för anställning. Men då denna studie antar en 5 procents signifikansnivå anses variabelns signifikans vara för låg för att kunna dra några hårda slutsatser kring sambandet i vilken utsträckning en individ blir anställd. I lönesättningen indikerar vårt vinjettexperiment att det inte skulle förekomma några löneskillnader och således ingen faderskapspremie eller att kvinnor har negativa konsekvenser av sitt moderskap. I regressionerna finns det heller inget stöd för att barn skulle påverka anställningsbarheten hos individer. Detta skulle innebära att en individ utan barn inte väljs framför en förälder i en anställningssituation vilket lämnar karriären ur detta avseende opåverkad.
Hur påverkar föräldraskap hur sannolikt man tror det är att en arbetande individ blir befordrad?
Hur en individ bedöms och om det skiljer sig mellan föräldrar och icke-föräldrar mäts genom att undersöka första intrycket av kompetensen och hur sannolikt en respondent tror det är att en individ blir befordrad inom fem år. Enligt SCT skulle en negativ status yttra sig genom att individer i en viss social kategori skulle, jämfört med individer i en social kategori som har en mer positiv syn på sig, bedömas hårdare med avseende på kompetens, anses vara mindre sannolika till en befordran, i lägre utsträckning bli anställda samt få en lägre lön. I denna studie är det svårt att dra några slutsatser kring föräldraskapets eventuella negativa eller positiva tillskrivna status då fler variabler, tillsammans med djupintervjuer, skulle behövas för att kunna dra någon slutsats kring detta.
En kvinna med barn har till viss del fördel av sitt föräldraskap i första intrycket av individen då mamman i vinjetten rankas något högre gällande kompetens än en kvinna utan barn. Detta innebär att kvinnor skulle ha en fördel i form av en positiv syn av sitt föräldraskap, till skillnad mot vad hypotesen på förhand var. Dock var den uppmätta skillnaden 0,06 vilket motsvarar 0,9 procent av maxpoängen på sju poäng. Därför bedöms skillnaderna vara för små för att dra allt för hårda slutsatser. I övrigt så gör sig inga bedömningsskillnader kännbara ur en föräldraskapsaspekt. Men i regressionerna har kompetensen ett positiv samband i samtliga fall. Detta innebär att en individ på en arbetsplats som uppfattas som mer kompetent får fördel av detta. Dock fanns, inget tydligt samband mellan hur kompetent en respondent anser någon vara och föräldraskap utan det är något annat i vinjetterna, eller respondentens bakgrund, som
42 påverkar denna bedömning. Utifrån Befordran och Kompetens kan inte en slutsats dras kring föräldraskapets eventuella positiva eller negativa tillskrivna status, utan snarast indikerar resultaten på att föräldrar och individer utan barn bedöms på ett liknande sätt. Det innebär att en förälder på en arbetsplats inte uppfattas mindre sannolikt att bli befordrad och som mindre kompetent. Däremot finns det indikationer på att bedömarens bakgrund har en betydelse.
Hur spelar bedömarens bakgrund roll för en förälders anställning, lön samt hur befordran?
Vad som däremot påverkar resultaten är respondenternas kön, vilken fakultet de tillhör och om de är 35 år eller äldre vilka kan förklaras av identitetsekonomin. Att individers bakgrund har en större betydelse än föräldraskap indikerar att det är respondenternas egen identitet som påverkar olika bedömningar och inte om vinjetten som är förälder har en negativ eller positiv tillskriven status. Det innebär att en respondent som på något sätt anser att vinjetten bryter mot normen hos den identitetsgrupp som respondent anser sig tillhöra, enligt identitetsteorin kommer att maximera sin nytta genom att upprätthålla sin identitet med lämpligt beteende och därmed agera enligt sin förväntade identitet. Vilket detta lämpliga beteende är ses genom koefficienternas tecken – rör det sig om bestraffning eller premiering? Högre kompetens premieras genomgående medan en del respondenter som är 35 år eller äldre anser att vissa av de beskrivna individerna är mindre sannolika att bli befordrade. Detta innebär att en individ på en arbetsplats som uppfattas som mer kompetent i förlängningen kan behandlas annorlunda på ett sätt som påverkar individens utveckling i karriären.
Att de som är 35 år eller äldre generellt är mer restriktiva i sina svar kan bero på att individen som beskrivs är 32 år och tillhör en annan åldersgrupp. Det är möjligt att respondenten då inte identifierar sig med personen som beskrivs och att respondenten på något sätt anser att den bryter mot normen i sin åldersgrupp och därför är mer restriktiv i sin bedömning för att inte sänka sin egen nytta. Men när materialet delas upp på kvinnliga och manliga respondenter är variabeln ≥ 35 år endast signifikant (på 5 procents nivå) när vinjettens kön överensstämmer med respondentens kön. Undantaget är regressionen av de kvinnliga vinjetternas medellön då variabeln inte blir signifikant alls, samt anställning av en manlig vinjett. Således är respondenter som är 35 år eller äldre hårdare i sin bedömning mot de vinjetter som är av det egna könet, vilken kan förklaras av att respondenten försöker att öka sin nytta genom att upprätthålla sin könsidentitet. Frågan är då varför man är hårdare i bedömningen mot sitt eget kön?
En förklaring kan vara att respondenterna anser att marknadschefspositionen går emot normen för vad en person av deras identitet jobbar med. Således verkar respondenterna endast värna om sin egen könsidentitet och inte värdera normen i de fall vinjetternas kön skiljer sig mot respondentens egna kön. Det kan bero på att de som svarade på enkäten har störst fokus på sin egen identitet och därför inte lägger någon värdering i vad normerna bland det motsatta könet är. Dock förefaller det till viss del motsägelsefullt att det skulle anses gå emot normen att både en kvinna och en man är marknadschef. Det är möjligt att resultaten hade skilt sig om respondenten fick granska en kvinnlig och manlig vinjett samtidigt då ens egen identitet ställs
43 mot de båda könen i samtliga fall. Respondenterna kan också ha andra identiteter som förklarar resultaten men som vårt datamaterial inte fångar upp.