60 % 80 % 100 % Totalt Statliga vägar Kommunala vägar 31,34 % 20,21 % 9,24 % 40,22 % 34,77 % 15,97 % 48,46 % 50,54 % 49,26 %
31,33562% 20,20548% 48,45890%
40,21739% 9,23913% 50,54348%
34,76891% 15,96639% 49,26471%
4.6 Säkra gång-, cykel- och mopedpassager
15 Med huvudnät avses i denna indikator gator och vägar inom funktionell vägklass 0–5.
Indikator Område År 2006–2008 År 2018 Mål 2020 Bedömd utveckling mot mål
Andel säkra gång-, cykel- och mopedpassager
Region Nord – 35 % 35 % I linje med nödvändig utveckling
Nationellt 19 % 27 % 35 % Ej i linje med nödvändig utveckling
Målet till 2020 är att minst 35 procent av alla passager på huvudnätet15
för bil ska vara hastighetssäkrade eller planskilda. Definionen av en säker gång-, cykel- och mopedpassage (GCM-passage) är när den är planskild eller att 85 procent av alla fordon som passerar håller en hastighet på maximalt 30 km/tim. För hastigheten ska hållas krävs någon form av fysiskt farthinder i anslutning till passagen.
GCM-passagerna blir efter inventeringarna kategoriserade och uppdelade i tre nivåer, god kvalitet, mindre god kvalitet samt låg kvalitet. Uppdelning sker även på kommunalt samt statligt väghållarskap. Till det statliga vägnätet inräknas här europavägar, riksvägar samt en vissa länsvägar som än så länge klassats. Totalt har 952 GCM-passager säkerhetsklassats i Region Nord med en fördelning på 368 stycken på kommunala vägar och 584 passager på statliga vägar. Fördelningen på statligt vägnät är med inbördes ordning; god kvalitet 40 procent, mindre god 9 procent och andelen passager som är av låg kvalitet är 51 procent. Fördelning per väghållare kan ses i figur 31.
Låg kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Andel 0 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Totalt Statliga vägar Kommunala vägar 31,34 % 20,21 % 9,24 % 40,22 % 34,77 % 15,97 % 48,46 % 50,54 % 49,26 %
31,33562% 20,20548% 48,45890%
40,21739% 9,23913% 50,54348%
34,76891% 15,96639% 49,26471%
År 2017 redovisades inte indikatorn på regional nivå då dataunderlaget var bristfälligt. På grund av den kraftiga ökningen av antalet inventerade GCM-passager försvårar en jämförelse från år till år. Jämförelse mellan år 2017 och 2018 kan således inte göras då mängden passager som nu inkluderas har varit i sådan omfattning att andelarna inte är jämförbara. Det behöver inte betyda att det faktiska antalet passager med god kvalitet har minskat eller ökat utan att fler passager har räknas, vilket påverkar andelsfördelningen. Enligt statistiken har Region Nord en hög andel säkra passager där kvaliteten på samtliga säkerhetsklassade GCM-passager visar på att målnivån 35 procent för år 2020 har nåtts. Det bör dock uppmärksammas att även om målnivån uppnåddes år 2018 betyder det inte att målet kommer att nås 2020 på grund av det tillkommande antalet passager.
Figur 32 visar utvecklingen på nationell nivå av andelen GCM-passager av god kvalitet samt nödvändig utveckling för att nå målet om 35 procent år 2020. Andelen säkra GCM-passager på nationell nivå ligger på samma nivå som det gjorde år 2017, vilket innebär att utvecklingen inte är i linje med nödvändig utveckling. 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Andel 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %
Andel säkra GCM-passager Nödvändig utveckling
En kraftig ökning har skett av antalet kommuner som ingår i kartläggningen över åren och därför bör en jämförelse mellan åren göras med försiktighet. År 2013 var det drygt 40 kommuner som ingick i inventeringen och de senaste åren har 149 kommuner ingått. Med fler inrapporterade GCM-passager kan även andelen säkra passager påverkas.
2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Andel 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %
Andel säkra GCM-passager Nödvändig utveckling
Figur 32.
Nationell utveckling av andelen säkra GCM-passager åren 2013 – 2018 samt nödvändig utveckling.
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018 61
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018
60
Nationellt har det i kategorin låg kvalitet gjorts en uppdelning efter hastighetsgräns vid säkerhetsklassade GCM-passager. Figur 33 visar GCM-passagerna av låg kvalitet fördelat på hastighetsgräns per region.
0 50 100 150 200 250 300 Antal
40 km/tim 50 km/tim 60 km/tim 70 km/tim 80 km/tim 90 km/tim 100 km/tim 110/120 km/tim
Region Nord Region Mitt Region Öst Region Stockholm Region Väst Region Syd
Trafikverkets djupstudier visar att mellan 10 och 20 personer omkommer varje år på GCM-passager i tätort. En majoritet av dessa omkommer på en ej hastighetssäkrad passage det vill säga där bilars faktiska hastighet inte tvingas ner genom trafikmiljöns utformning, exempelvis genom fartgupp eller av- smalningar. Risken för allvarliga skador halveras för de cyklister och fotgängare som blir påkörda vid en passage om den är hastighetssäkrad. Detta visar att behovet av anpassade gång- och cykelvägar är nödvändigt för ökad trygghet i transportsystemet, exempelvis för barn som färdas till och från skolan.
Figur 33.
Antal GCM-passager med låg kvalitet på Europa-, riksvägar-, och länsvägar 0–500 fördelat efter hastighetsgräns, nationellt. Källa: Trafikverket. 0 50 100 150 200 250 300 Antal
40 km/tim 50 km/tim 60 km/tim 70 km/tim 80 km/tim 90 km/tim 100 km/tim 110/120 km/tim
Region Nord Region Mitt Region Öst Region Stockholm Region Väst Region Syd
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018 63
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018
62
5 Trafiksäkerhetshöjande
insatser i regionen
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018 62
16 Med oeftergivligt föremål menas stolpar som inte ger vika, träd med diameter > 100 mm cirka 1,2 m ovan mark, bropelare, kortare betongfundament högre än 0,1 m eller jordfasta stenar högre än 0,1 m, el- och teleskåp samt bergskärning med skrovlig yta.
För att nå etappmålet och i längden Nollvisionen krävs ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete som bygger på känd fakta utifrån olycksrisker och dess samband med bland annat vägutformning och hastigheter. Olyckor sker utmed vårt vägnät och de sker i många fall slumpmässigt. Därmed är det mer effektivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv att arbeta utifrån att säkra vägar med högre trafikflöden och hastigheter i första hand till fördel framför att arbeta utifrån black-spots och enbart där olyckor skett historiskt. När datamängden (antalet omkomna) är liten, vilket den är i regionen blir den slumpmässiga variationen hög och större slutsatser av viss avvikelse kan inte dras.
För att kunna prioritera kostnadseffektiva åtgärder som leder mot uppsatta mål är utgångspunkt i effektsamband ett viktigt stöd i planeringen av transport- sektorn. Trafikverket arbetar kontinuerligt med att ta fram, värdera och sammanställa bättre kunskap om effekter av åtgärder i transportsystemet. I detta kapitel beskrivs tre större insatser som förväntas påverka trafiksäkerhets- utvecklingen i Region Nord. Utöver dessa tre finns naturligtvis ett antal såväl generella åtgärder som kan påverka trafiksäkerheten längs ett stråk som riktade investeringar som kan påverka säkerhetsläget i en punkt eller på en kortare sträcka. Sådana åtgärder kan vara:
Sidoområdesåtgärder
– säkerhetszonen rensas från oeftergivliga föremål16 eller sidoräcken sätts i de fall rensning inte kan ske så som vid stup eller djupt vatten. Åtgärden är effektiv för att reducera risken för svåra personskador vid avkörningsolyckor.
Räffling
– utförs som mitt- eller sidoräffling. Stödjer föraren och uppmärksammar om och när fordonet färdas mot/över linjen.
Korsningsåtgärder
– Högst effekt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, men även mest resurskrävande, är att skapa planskilda korsningar. I plan är det cirkulationsplatser som ger mest effekt då de reducerar risken för svåra olyckor med mellan 60 och 75 procent. (Trafikverket, 2017a). Andelen korsningsolyckor varierar med hastighetsgräns och vägtyp.
Hastighetssäkrande åtgärder
– avsmalningar, gupp, sidoförskjutningar eller liknande som tvingar trafikanten till att sänka sin framfart för att kunna passera. Kan och bör sättas i samband med GCM-passager.
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018 65
ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN I TRAFIKVERKET REGION NORD ÅR 2018
64