På vilka sätt skulle lärarna kunna undervisa med designverktyg för att gynna

Tekniklärarna är överens om att design undervisningen inom teknik måste öka och att digitala verktyg skall användas för att utmana elever. Problemet är tekniklärarnas bristfälliga kompetens inom design. Några tekniklärarna hävdar till och med att eleverna troligen har mer kunskap än de själva inom specifika områden och ser detta som en nackdel för elevernas lärande. Alla tekniklärarna upplever en avsaknad av samsyn inom kollegial utveckling och menar att detta ses som en fördel för elevernas lärande. Agélii Genlott & Grönlund (2016) diskuterar i sin forskningen om framgångsfaktorerna för en lyckad introduktion av digitalt baserade verktyg och menar att lärarna skall utbildas i verktygen samt att undervisningens material skall vara granskad och överenskommit mellan lärarna. Tekniklärarnas upplevelse är samstämmig med forskningsresultatet.

7.5 Slutsatser

Tekniklärarna har goda förutsättningar till att utveckla och genomföra undervisning med digitala designverktyg. Tekniklärarna är också positiva till en ökad användning av digitala designverktyg i undervisningen. Problemet är tekniklärarnas begränsade kunskaper i hur de digitala verktygen kan användas. I min framtida roll som lärare kommer jag att få fundera på hur jag skall dela med mig av mina erfarenheter inom design från industrin. Jag kommer även att få jobba för ta en aktiv roll i skolutvecklingen för teknikundervisningen och genom att ta fram en strategi tillsammans med skolledningen och kollegorna om hur teknikundervisningen och design skall utvecklas. Vidare kommer jag att jobba för att skolan skall allokera resurser för vidareutbildning av tekniklärarna samt dedikerad arbetstid så att tekniklärarna kan diskutera och samarbeta kring digitala satsningar om dessa ska kunna genomföras effektivt.

7.6 Egna reflektioner

En av utgångspunkterna för denna studie är observationen att diskrepansen mellan skolans undervisning inom design och industrins tillämpning inom design. Detta gäller både inom konstruktions– och programmeringsdesign. Värt att notera är att ambitionerna hos tekniklärare är hög med avseende på användandet av digitala designverktyg i deras undervisning. De är samstämmiga i frågan om elevers lärande och anser att elevers lärande gynnas av digitala designverktyg, samtidigt som de känner att de hindras kunna ytterligare utmana eleverna på grund på den egna utvecklingen. En intressant analys av resultaten visar att tekniklärarnas teknikbakgrund är avgörande för hur avancerade digitala verktyg som används i undervisningen. Även om man inte kan dra generella slutsatser, så visar detta ändå den aktuella situationen i tekniklärarnas undervisning.

En styrka i denna studie visar och bekräftar hur teorier som sociokulturella perspektivet, ZPD, fenomenografi och ”learning by doing” praktiseras i tekniklärarnas undervisning som i sin tur bidrar till elevernas lärande. Studien visar också överensstämmande med Laisney & Brandt (2015) studie om mångfalden av lösningar med handritning. Studien

visar även samstämmighet med Agélii Genlott & Grönlund (2016) studie om framgångsfaktorerna för en framgångsrik introduktion av digitala verktyg.

En begränsning i denna studie är metoden att enbart hålla intervjuer. Intervjuerna kunde ha kompletterats med en skolutveckling av designundervisningen tillsammans med en gestaltande del för att kunna visa en tydligare progression av elevernas lärande.

7.7 Fortsatt forskning

Denna studie har visat att Skolverkets uppdatering av kursplanerna med en fokus på ökad digital kompetens välkomnas av samtliga tekniklärare som har deltagit i studien. De menar att det är ett steg i helt rätt riktning. Samtidigt ser alla att det kommer att bli en stor utmaning att leva upp till de nya kraven. Jag som skrivit detta arbetet välkomnar också detta steg från Skolverket eftersom jag har upplevt att det är en avsevärd skillnad mellan industrins arbetssätt jämfört med skolornas arbetssätt med avseende på digitala designverktyg i den dagliga verksamheten.

Ett förslag för fortsatt forskning i detta område är att genomföra ett utvecklingsarbete med digitala designverktyg som inkluderar gestaltning av design. Gestaltning skulle kunna ske med hjälp av t.ex 3D- skrivare. Gör en effektstudie, en före-efter-studie, där fokusen läggs på effekterna, dvs förändringarna i elevernas lärande (Larsson, 1986). Eleverna kan delas i två grupper: en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Låt kontrollgruppen jobba enligt traditionellt arbetssätt i ett projekt med konstruktionsdesign där eleverna får jobba med byggnadsmaterial såsom wellpapp, tejp och smältlim för att få ihop ett objekt. Låt försöksgruppen göra samma projekt, men de får designa detaljer i ett digitalt designverktyg och skriv ut detaljerna med en 3D- skrivare. De får sedan bygga samman detaljerna till ett objekt. Använd en fenomenografisk kvalitativ analysmetod för att studera hur elevernas lärande påverkas. Mina initiala tankar för detta arbetet gick mot en skolutvecklingsuppgift, men jag insåg att tiden inte räckte till för att slutföra en sådan studie inom stipulerad tid.

8 Referenser

Agélii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2016). Closing the gaps - Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers and Education, 99. 68- 80. Tillänglig via

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131516300859 [Använd 13 nov 2017]

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Chester, Ivan (2007). Teaching for CAD Expertise. International Journal of Technology and Design Education, v17 n1 p23-35 Jan 2007.

Fleischer, Håkan & Kvarnsell, Helena (2015), Digitalisering som lyfter skolan : teori möter praktik. Stockholm: Gothia.

Fridolin, Gustav & Damberg, Mikael (2016, 23 aug), Vårt löfte till barnen – mer teknik i skolan, Aftonbladet, Tillgänglig via

https://www.aftonbladet.se/debatt/article23387538.ab [Använd 13 nov 2017] Forssell, Anna (red). (2011). Boken om Pedagogerna, Stockholm: Liber.

Högskoleförordningen (1993:100), 6:e kap, §2, ändring 2006:1053. Tillgänglig via http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.HTM [Använd 12 jan 2018]

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. upplaga. Malmö: Gleerups

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Laisney, Patrice & Brandt-Pomares, Pascale (2015), Role of Graphics Tools in the Learning Design Process. International Journal of Technology

and Design Education, v25 n1 p109-119 Feb 2015.

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red). (2014). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Marton, Ference (1981). Phenomenography — describing conceptions of the world around us, Instructional Science [0020-4277] Marton, Ference yr:1981 vol:10 iss:2 pg:177 -200

Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2016:1) Didaktik – vad, hur och varför, Tillgänglig via

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik [Använd 21 jan 2018]

Skolverket (2016:2). Läroplan för grundskolan, Tillgänglig via http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan [Använd 13 nov 2017] Skolverket (2017:1), Läroplan för Teknik. Tillgänglig via

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/teknik[Använd 13 nov 2017]

Skolverket (2017:2), Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Tillgänglig via https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for- larande/itiskolan/styrdokument [Använd 13 nov 2017]

Skolverket (2017:3), Autentiska uppgifter en möjlighet som sällan utnyttjas. Tillgänglig via https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-

skolan/undervisning/autentiska-uppgifter-en-mojlighet-som-sallan-utnyttjas- 1.228292 [Använd 13 nov 2017]

Sobel, Lena & Holm, Sören (2013). Chefen som coach. Stockholm: Liber AB. Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig via

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Använd 13 nov 2017]

Vygotsky, Lev Semenovich (1978). Mind in Society, The development of higher psychological processes, Cambridge, MA: Harvard University Press.

Wood, David, Bruner, Jerome S., & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89-100.

9 Bilagor

Bilaga 1 - Intervjufrågorna

Huvudfrågorna under intervjun, med följdfrågorna. Följdfrågor ställdes endast vid behovet att precisera vad respondenten menade:

 Vad är din studiebakgrund?

o Hur kommer det sig att du valde att bli lärare?

 Vad är din yrkesbakgrund?

 Vilka designverktyg använder du i undervisningen idag?

 På vilka sätt undervisar du med dessa designverktyg? o Kan du exemplifiera en undervisnings situation?

 På vilka sätt utmanas eleverna genom att arbeta med dessa designverktyg? o Hur skulle en utmaning kunna se ut?

 Vilka för- och nackdelar för elevernas lärande innebär användningen av dessa designverktyg?

o Vilka andra aspekter kan du se med användningen av dessa designverktyg?

 På vilka sätt skulle du vilja utveckla undervisningen med dessa och andra designverktyg?

o Vilken/Vilka specifika designverktyg som du tänker på?

 På vilka sätt anser du att dessa förändringar skulle gynna elevernas lärande?

 Har du slutligen något mer att tillägga?

För att komma åt djupet på frågorna behövde jag ställa ett antal fördjupningsfrågor för att föra ett samtal vidare. Under intervjun ställdes några av följande frågor efter varje huvud- och följdfråga:

 Hur menar du?

 Kan du berätta mer?

Bilaga 2 - Brevet till rektorerna

Hej,

Jag hoppas att allt är bra med dig!

Som du kommer ihåg, så går jag KPU utbildningen på MAH till lärare.

Jag är inne på sluttampen av utbildningen och kommer att göra mitt examensarbete på en utvecklingsuppgift inom Teknik.

Jag kommer att genomföra en undersökning, som kommer att handla om digitala verktyg inom ämnet Teknik.

Jag skulle vilja intervjua pedagogerna som undervisa i Teknik på högstadiet hos er. Jag hade tänkt mig intervjua xxx.

Det är min förhoppning att du kan godkänna detta och tillåta dem att svara på mina frågor på intervjun.

Jag räknar med att intervjun kommer att ta mellan 45-60min. Tack på förhand

mvh

Bilaga 3 - Medgivande blankett

Digital didaktik inom designteknik

Under hösten gör jag ett forsknings- och utvecklingsarbete som sista del i min lärarutbildning på Malmö högskola. Arbetet innefattar bland annat en studie med en undersökning som har som syfte att ta reda på hur tekniklärare undervisar med designverktyg och hur detta påverkar elevernas lärande.

Jag genomför arbetet i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Alla dokument, såsom anteckningar ljudupptagningar och annat kommer att förvaras oåtkomligt för

obehöriga. Medverkan i studien är givetvis frivillig och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan.

□ Jag säger ja till medverkan i studien och tillåter ljudinspelning.

□ Jag säger nej till all medverkan i studien.

Har ni frågor så får ni gärna kontakta mig: Kar-Fat Poon, karfat@writeme.com

Datum: 26/nov 2017

Underskrift: ______________________________________