Sätt aldrig betyg på elever medan de
fortfarande
håller på att lära sig.
Så fort eleven fått betyg slutar lärandet.
(Alfie Kohn)
38
Referenser
Allwood, C.M & Jonsson, A-C. (2001). Om betydelser av elevers metakognitiva förmåga. Ingår i Svingby, G. & Svingby,S. (red.), Bedömning av kunskap och kompetens: (konferensrapport från konferens om bedömning av kunskap och kompetens 17 -19 november 1999, Malmö högskola). Stockholm: Lärarhögskolan.
Björkdahl Ordell, S. (2007). Kvantitativ metod – ett annat sätt att tänka?.
I J. Dimenäs (Red. ), Lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (pp 192-197).
Stockholm: Liber.
Black, P & William, D. (1998). Assessment and classroomlearning.
Assessment in Education, vol 5, s 7 -74.
Brown & McCallum & McAlister. (1995) i Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. sid.64. Malmö: Gleerup
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (pp 70-81). Stockholm: Liber
Fejes, A. & Thornberg, R.(2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
Liber AB
Hattie, J. (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge.
Jönsson, A. (2013) Lärande bedömning. Malmö: Gleerup
Klapp Lekholm, A. (2010). Vad mäter betygen?. I C. Lundhal & M.
Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (pp 129-139). Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (1996). Didaktiska strövtåg –didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik. Göteborg: Daidalos.
Kroksmark, T. (2002). En tankes fall i praktiken. –då den målrationella styrningen möter skolan. i Skolverket: Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning (pp 57-76).
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys –exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
39 Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Nicol, D.J.& Macfarlane-Dick, D. (2006). Formative assessment and self-regulated learning: a model and seven principles of good feedback practice. Studies in higher Education Research, vol. 78, nr1, s 153-189.
Richardson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria –skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt-lärares sätt att erfara betygssystemet.
Malmö: Gleerups.
Selghed, B. (2011). Betygen i skolan, kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Slemmen Wille, T. (2013). Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö:
Gleerup.
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (2., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Malmö: Liber.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken –Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Norstedt.
Wiliam, D. (2007). Content then Process. Teacher Learning Communities in the Service of Formative Assessment. I D. Reves (red.): Ahed of the Curve. The Power of Assessment to Transform Teaching and Learning. Bloomington, IN: Solution Tree.
Wiliam, D. (2010). An intergrative summary of research literature and implications for a new theory of formative assessment. Ingår I H.A. Andrade & G.j. Cizek (Eds.). Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
40 BILAGA 1
Till rektor/biträdande rektor och verksamma lärare på ”X-skolan”, Stockholm 2014-01-27
Hej!
Vi är två studenter från Mittuniversitetet i Härnösand, Jenny Wallin & Mari Hammarquist, som nu ska starta med vårt examensarbete och skulle behöva hjälp av Er lärare som arbetar på skolan. Vår tanke är att fördjupa oss i synen på bedömning från ett lärarperspektiv. Syftet är inte att gräva i bra eller dåliga metoder utan enbart hitta det där lilla extra som vi sedan själva kan bära med oss efter utbildningen.
Vi har valt att arbeta utifrån ett fenomenografiskt perspektiv som handlar om att fördjupa sig i respondenternas (de medverkande lärarnas) egna uppfattning inom det område man undersöker, vilket i vårt fall handlar om bedömning. För att få möjlighet att ta del av Era egna tankar utan yttre påverkan, som det lätt kan bli vid en vanlig intervju, har vi valt att använda en metod som kallas self report. Meningen är att Ni lärare som väljer att vara med får skriva en berättande text utifrån de öppna frågorna vi ger kring bedömning. Vi delar ut en stencil med fåtalet öppna frågor som Ni sedan kan fylla i lugn och ro hemma på kammaren. Det spelar ingen roll vilket ämne eller årskurs Ni arbetar inom så alla är varmt välkomna att vara med. De som vill har möjligheten att vara helt anonyma och om det finns någon som känner att det skulle vara ok att vi hör av oss för eventuell återkoppling eller vidare frågor så uppskattas det. Era svar läggs sedan i bifogat kuvert som vi hämtar upp vid ett bestämt datum. Självklart följer vi riktlinjerna inom forskningsetiken och allt material vi får ta del av kommer endast att användas i vårt arbete.
Om det skulle fungera kommer vi gärna på ett personalmöte och presenterar detta mer så att Ni dessutom har möjlighet att ställa frågor. Då vår budget är begränsad kan vi endast erbjuda hembakat i personalrummet som tack för hjälpen.
Tack på förhand
Jenny Wallin, tel. 0735-905622, mail: jennywallin35@gmail.com och
Mari Hammarquist, tel. 0767-671290, mail: spillringe@gmail.com
41 BILAGA 2:
Tack för att du ställer upp i vår studie.
Vi går nu sista terminen på lärarutbildningen vid Mittuniversitetet och ska göra vår C-uppsats som kommer att handla om hur lärare ser på bedömning. Något som kommit att intressera oss allt mer efter kursernas gång och eftersom kraven på bedömning har blivit hårdare och att betyg redan ska ges i årskurs sex tycker vi det här är ett mycket intressant ämne, men svårt.
Vi vill att du skriver en text om hur du ser på begreppet bedömning och hur du arbetar rent praktiskt med det i din profession som lärare men även hur du skulle vilja arbeta med bedömning om du fick arbeta i en för dig ”drömlik skola”. Vad är det som påverkar ditt val av bedömningsmetoder och hur synliggörs bedömningen för elever och föräldrar? Skriv gärna i berättande text och var inte rädda för att bli omfångsrika.
Vi kommer att behandla alla texter utifrån de etiska krav som finns när studier och forskning bedrivs. Det här sättet att göra en studie på har vi valt utifrån att informanten själv kan välja när den har tid att tänka och skriva ner sina funderingar dessutom är det lätt att vid en intervju påverka sitt objekt med ledande frågor och det undviker vi med det här (Self report). Vi hoppas att vi kommer att få ett bra material att analysera och att ni som skriver finner det tillfredsställande. Om ni har några frågor kan ni ta kontakt med:
Jenny Wallin Mari Hammarquist 0735-905622 0767-671290
Jennywallin35@gmail.com spillringe@gmail.com Jag är man eller kvinna?
_____________________________________________________
När avslutade du dina lärarstudier?
_____________________________________________
Vilken årskurs är du verksam inom och vilka ämnen undervisar du i?
________________________________________________________________
____________________________
På medföljande blad kan du skriva din text (berättelse) och lägga ner det i kuvertet så kommer vi och hämtar dem den 10 februari. Vi ser fram emot att få ta del av era tankar och idéer.
Tack ännu en gång för din medverkan!