Sårbarhetsbedömning - dricksvattenperspektiv

Enligt handbokens metodik utgår sårbarhetsbedömningen huvudsakligen utifrån rinn-tid. Bedömningen kan sedan justeras utifrån förutsättningarna för räddnings- och saneringsinsatser. För aktuella vägsträckor varierar sårbarheten och därmed rinntiden beroende på huvudsakligen jordarter inom respektive konfliktsträcka. Jordarter vid respektive konfliktsträcka redovisas i Figur 23 och 25.

Figur 23 och Figur 24. Kartor över delsträckor med olika uppehållstider i omättad zon. I

bakgrunden syns olika jordarter där grönt är isälvsmaterial, orange är sand, blått är morän, gult är lera eller silt och rött är berg i dagen.

A

B

C

D

E ^F

G

Rinntid

Rinntiden från aktuella vägsträckor till grundvattenytan har bedömts. Underlag för exakta beräkningar saknas i denna riskanalys.

Om en förorening når grundvattenytan i anslutning till aktuella vägsträckor har skydds-objektet påverkats negativt eftersom möjligheten att sanera efter att grundvattnet på-verkats bedöms som små, dels p.g.a. genomsläppligt material med relativt stort flöde i grundvattenmagasinet, dels p.g.a. ett antaget djup till grundvattenytan som inte möjlig-gör schaktning ner till densamma. Styrande för sårbarhetsbedömningen m.a.p. rinntid är således den vertikala transporthastigheten från markytan ner till grundvattenytan.

Det antas att grundvattenytan i området ligger några meter under markytan.

I områden med grovt markmaterial (grus och grov sand, grönt i Figur 2324, konflikt-sträcka C och F) i markytan är den beräknade uppehållstiden mindre än 1 h till 1 dygn i den omättade zonen, om ett tillfälligt mättat flöde uppstår. I fält har konstaterats grövre markmaterial i dagen längs delar av väg 225 Vårsta S och väg 257 Rosenhill, vilket stämmer överens med jordartskartan.

I huvudsakligen sandiga områden (konfliktsträcka A, B, D och E) är uppehållstiden i storleksordningen 1 dygn till 1 månad.

I leriga områden (konfliktsträcka G) är uppehållstiden > 1 månad.

Uppehållstiderna är uppskattade utifrån Naturvårdsverket rapport 4852. Generellt har det förutsatts att SGUs kartering är korrekt. Platsbesök har på vissa platser bekräftat att karteringen stämmer. Längs vissa sträckor var ytan bevuxen (se exempel i Figur 25-27), vilket dels ger viss fördröjning av eventuell förorening, dels gör att det är svårt att bedöma jordart på platsen. Att huvudsakligen utgå från jordartskartan gör därmed att sårbarheten inte underskattas.

Figur 26 och Figur 27. Gräsbevuxet dike på den västra respektive östra sidan av väg 225 Rosenhill, söder om Rosenhill (konfliktsträcka E).

Tabell 6. Uppskattning av tid i omättad zon om tillfälligt mättat flöde uppstår i den omättade zonen.

Djup till grundvattenytan

Jordart Vattenhastighet 1 m 5 m 10 m

Tid till grundvattenytan

Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h

Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år

Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år

Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -

Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år

Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år

Torv 1 - 100 m/år < 1 d - -

I

Tabell 7. Bedömningsgrunder för sårbarhetsklassning av grundvattenförekomster utifrån uppehållstid i omättad zon.

Uppehållstid i

omättad zon

Sårbarhet Krav tidsmässiga förutsättningar för insats

<1h 5

1 h-6 h 4-5 Gynnsamma - Krav på insats och nödvändig

saneringsutrustning för att ansätta den lägre

sårbarhetsklassen

6 h -1 d 3-4 Gynnsamma - Krav på insats och nödvändig

saneringsutrustning för att ansätta lägre

sårbarhet

1 d- 1 mån 2-3

>1 mån 1

Utifrån tabellen erhålls sårbarhetsklass 4 för konfliktsträcka C och F,

sårbarhetsklass 3 för konfliktsträcka A, B, D och E och sårbarhetsklass 1 för konfliktsträcka G.

Utspädning/omblandning

Det sker ingen utspädning mellan utsläppspunkt och skyddsobjektet (när grundvatten-ytan nås under utsläppspunkten). Största risken för skyddsobjektet i dess funktion som dricksvattentäkt är utsläpp av petroleumprodukter, eftersom mycket små halter kan leda till att dricksvattnet blir otjänligt. En viss utspädning och fastläggning sker däremot i grundvattenmagasinet/skyddsobjektet, även om effekten av detta varken bedöms ge tillräcklig effekt för att reducera sårbarheten för vattentäkten. Dessutom är även grund-vattnet i direkt anslutning till vägen skyddsvärt även sett till miljökvalitetsnormer och miljömål.

Reservvattenmöjligheter

Allt fler kommuner i Stockholmsregionen lägger ner lokala vattentäkter och tar istället sitt dricksvatten från Mälaren, som totalt försörjer över två miljoner människor. Detta leder till ökad sårbarhet i regionens dricksvattenförsörjning, eftersom det förekommer många aktiviteter i Mälaren som riskerar att förorena vattnet. Det saknas i nuläget alternativa uthålliga vattentäkter (Botkyrka kommun, 2016).

Sårbarheten hos grundvattenresursen i dess funktion som dricksvattentäkt minskas eftersom den i dagsläget inte har någon vattentäkt.

Bedömning av förutsättningar för räddnings- och saneringsinsatser Då sårbarhetsbedömningen för grundvattenförekomsten är kopplad till rinntider och bedömda insatstider för räddnings- och saneringsinsatser är det viktigt att värdera ytterligare en faktor i sårbarhetsbedömningen, nämligen tillgänglighet och praktisk möjlighet till sådana insatser. Här ska både området vid själva vägen bedömas men

också möjligheten till insatser. Räddningstjänsten fokuserar i första hand på livräddning och skadebegränsande åtgärder mot utsläppet och sedan på att hindra vidare spridning av redan utsläppt farligt gods.

Förutsättningarna för sanerings- och räddningsinsatser vid Vårsta och Rosenhill sammanfattas nedan.

Åtkomlighet Åtkomligheten till aktuella vägsträckor i händelse av en olycka är gynnsamma längs vägsträckorna, där större markområden utan bebyggelse/infrastruktur finns i anslutning till vägkant/dike. Beredskap Räddningstjänsten får normalt inte information från larmcentralen

om att olycksplatsen ligger vid en stor vattenresurs utan

vattenskyddsområde när de larmas ut (vattenskyddsområden är inlagda i ett kartskikt hos larmcentralen).

Insatstid Södertörns brandförsvarsförbund har en station norr om Tumba, Botkyrka brandstation, som bemannas av brandmän dygnet runt. (www.sbff.se, 2019-11-05). En insatstid för en händelse på aktuella vägsträckor bedöms som kort, 10-20 min.

Räddningstjänsten har med absol och sopborstar, så att sanering av utsläpp på vägen kan göras. Länsar finns om utsläpp skett i yt-vatten. Ytlig grävning i diken kan ske med handkraft. Krävs schaktning kontaktas miljörestvärdesledare. Efter det kan tid till sanering variera kraftigt. Bedöms saneringen vara räddningstjänst, vilket enligt kontaktad miljörestvärdesledare inte är självklart, kan sanering inledas så snart entreprenör tagit sig till platsen. Bedöms det inte vara räddningstjänst sker först en utredning om vem som ska bekosta saneringen, varefter arbetet kan inledas. Tiden till sanering kan därmed variera från någon timme till dagar.

Övrigt Vid brand av fordon på vägsträckan bedömer räddningsledare om åtgärd.

Räddningstjänsten är således snabbt på plats, men tid till sanering av utsläpp utanför vägen som kräver schaktning varierar kraftigt beroende på om saneringen bedöms vara räddningstjänst eller inte (Södertörns brandförsvarsförbund samt miljörestvärdes-ledare, 2019).

Det bedöms inte som motiverat att justera sårbarhetsbedömningen i sin helhet baserat på förutsättningar för räddnings- och saneringsinsatser. Förutsättningarna är i sig goda, med kort inställelsetid, men osäkerhet råder om huruvida sanering alltid kommer att ske snabbt när så krävs.