Perspektiv på lärande i friluftsliv Peter Schantz
SÖDRA DJURGÅRDENCENTRUM
NORRA DJURGÅRDEN HAGA ULRIKSDAL Tät stads- bebyggelse Annan stads- bebyggelse Byggnader på öppna ytor Öppna eller gröna ytor Hav eller sjö Parkgräns 2 km N
Figur 12. Kungl. Nationalstadsparken i Stor-Stockholm. Vårt lands äldsta friluftsland- skap ligger tätt intill Stockholms innerstad och blev år 1995 den första nationalstadspar- ken i Sverige. Kartan är modifierad från Schantz (2006 b).
Det ovan nämnda citatet ur Doktor Glas är ett exem- pel på både immateriella och emotiva värden, d.v.s. aspekter som lätt förbises i ”officiella” beskrivningar av värden. Vi får därför ofta söka efter dem själva om vi vill få en bredare kontakt med landskapet. För att tydliggö- ra olika värden i landskap, och motverka det som Beck- man beskrev, kan följande frågor nyttjas:
– Vilka uttryck för mänsklig verksamhet (till exempel motion, rekreation, friluftsliv, jordbruk, parker, fri- luftsliv, arkitektur) finns knutna till området?
– Vilka är immateriella (till exempel litteratur, idéhisto- ria, bilder) och vilka är materiella (bevarade fysiska lämningar)?
– Vad vet vi om eventuella immateriella dimensioner knutna till de materiella?
– Vilka samband och beroendeförhållanden finns mel- lan de olika uttrycken av mänsklig verksamhet? – Hur speglas olika epoker i uttrycken av mänsklig
verksamhet?
– Förstärker de olika ingående uttrycken av mänsklig verksamhet varandra och bygger upp större helheter och sammanhang?
*
I detta kapitel har jag pekat på möjligheter till utveck- ling av lärande knutet till friluftsliv, främst i form av för- djupade upplevelser av, och lärande om landskap. Med stöd av en modell redogörs för olika aspekter av männi-
skan i landskapet. De kan bidra till en förståelse och ett intresse för dessa dimensioner, och därmed stimulera till lärande om dem. Till stöd för det har jag även angivit olika exempel och frågor. Vidare behandlas frågan om hur relationer till landskap utvecklas, samt värdet av dessa dels för individen, dels för landskapen.
En del av de kunskapsområden som nämns befinner sig i en dynamisk utveckling. Ett exempel på det är hur naturen påverkar vår hälsa och återhämtning. Ett annat är hur den stimulerar till både barns och vuxnas rörelse. Detta är viktiga områden, och det finns därför all anled- ning att följa hur kunskapen utvecklas och integrera den i framtida utbildning inom friluftsliv.
Flera av de frågor som har behandlats i detta kapitel illustreras i nästa kapitel med en studie knuten till GIH:s närområde, tillika Sveriges äldsta friluftsland- skap; Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården. Det ligger alltså tätt intill Stockholms innerstad, och är se- dan 1995 Sveriges första nationalstadspark (se Holm & Schantz 2002 a; Schantz 2006 b) (figur 12). När jag bör- jade arbeta med den studien levde jag som jag här har lärt. Jag visste ingenting från början. Men jag för- undrades, började i det lilla, och lät kunskapen växa fram steg för steg under flera år. Från att ha varit ett stumt landskap ur ett perspektiv av lärande, förvandla- des det till ett rum med rika pedagogiska möjligheter. Förhoppningsvis kan studien inspirera dig till egna upp- täcktsfärder i våra friluftslandskap.
God tur! Peter Schantz
106
Källor
Aftonbladet (1938). En högskola för fysisk fostran. Ledare. Lör- dagen den 19 mars. Aftonbladet, Stockholm.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Backman, E. (2010). Friluftsliv in Swedish physical education – a
struggle of values: Educational and sociological perspectives, diss.
Stockholm: Department of Education in Arts and Profes- sions, Stockholm University.
Beckman, S. (1993). Om kulturarvets väsen och värde, i: J.
Anshelm (red.). Modernisering och kulturarv. Stockholm: Symposion.
De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mitchell, R. & Schantz, P. (2011). Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base, i: K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn, J. (eds).
Forests, Trees and Human Health. Berlin: Springer Verlag.
Edberg, R. (1980). De glittrande vattnens land. Höganäs: Bra Böcker.
minnes- och handbok: Omfattande södra eller egentliga Djur- gården och närmast belägna områden på norra Djurgården.
Stockholm: Wille Hedbergs tryckeri.
Fröling, N., Lundquist, G. & Rydelius, I. (red.) (1948). Fjäll-
turer i norra Lappland. Stockholm: Svenska Turistförening- ens Förlag.
Hartig, T., van den Berg, A., Hägerhäll, C., Tomalak, M., Bauer, N., Hansmann, R., Ojala, A., Syngollitou, E., Car- rus, G., van Herzele, A., Bell, S., Podesta, M. T. C. & Waa- seth, G. (2011). Health benefits of nature experience: Psy- chological, social and cultural processes, i: K. Nilsson, M.Sangster, C.Gallis, T.Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn, J. (eds). Forests, Trees and Human Health. Berlin: Springer Verlag.
Hay, R. (1998). Sense of place in developmental context. Jour-
nal of Environmental Psychology 18, 5–29.
Heidenstam, V. v. (1943). Verner von Heidenstams samlade verk, D. 1, Vallfart och vandringsår. Stockholm: Albert Boniers förlag.
Heidenstam, V. v. (1944). Verner von Heidenstams samlade verk, D. 20, När kastanjerna blommade: Minnen från Olsham- mar. Stockholm: Albert Boniers förlag.
Holm, L. & Schantz, P. (red.) (2002). Nationalstadsparken: Ett
experiment i hållbar utveckling: Studier av värdefrågor, lagtil- lämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Kardell, L. (1998). Anteckningar om friluftslivet på Norra Djur-
gården 1975–1996. Uppsala: Institutionen för skoglig land-
skapsvård, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Morgan, P. (2010). Towards a developmental theory of place attachment. Journal of Environmental Psychology, 30, 11–22. Newhouse, N. (1990). Implications of attitude and behaviour
research for environmental conservation. Environmental
Education, 22, 1, 26–32.
Smith, J. M., Light, A. & Roberts, D. (1998). Introduction: Philosophies and Geographies of Place, i: A.. Light & J. M. Smith (eds). Philosophies of place. Lanham, MD, USA: Row- man & Littlefield Publishers.
Relph, E. (1976). Place and placelessness. London: Pion Limi- ted.
Schantz, P. (2002 a). Människan, landskapet och tiden: En problematisering av värden och definitioner med til l- lämpning på nationalstadsparken, i: L. Holm & P. Schantz (red.). Nationalstadsparken: Ett experiment i hållbar utveck-
ling: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslin- jer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande (Formas).
Schantz, P. (2002 b). Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of
Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, 36,
8–9.
Schantz, P. (2006 a). Rörelse, hälsa och miljö – utmaningar i en ny tid. Svensk Idrottsforskning, 3, 4–7.
Schantz, P. (2006 b). The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Develop- ment? i: P. Clark (Ed.). The European City and Green Space:
London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850–2000.
Historical Urban Studies Series (Eds Jean-Luc Pinol & Ri- chard Rodger). Aldershot: Ashgate Publishing Limited, 159–174.
Schantz, P. (2008). Det tätortsnära naturmötet, i: K. Sandell & S. Sörlin (red.). Friluftshistoria: Från ”härdande friluftsliv”
till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftsli- vets historia. Stockholm: Carlssons Bokförlag (2:a rev uppl.).
Schantz, P. (2009). Om Lindhardskolan och dess betydelse i ett svenskt perspektiv, i: E. Trangbæk, A. Lykke Poulsen, N. Nordsborg & K. Jørgensen (red.). Forskning i bevægelse.
Fødslen af et nyt forskningsfelt – i et 100-års perspektiv. Køben- havn: Museum Tusculanums Forlag.
Schantz P. & Silvander, U. (2004). Forskning och utbildning
inom friluftsliv: Utredning och förslag. Hägersten: Friluftsor- ganisationer i samverkan (FRISAM).
Stahre, U. (2001). Rebuilding the City. Stockholm and Urban So-
cial Movements. Etnologia Europaea, 31, nr 2.
Söderberg, H. (1905). Doktor Glas. Stockholm: Albert Bonni- ers förlag.
Tjerneld, S. (1980). Djurgården under 300 år. Stockholm: Kungl. Djurgårdens förvaltning.
Uddenberg, N. (1995). Det stora sammanhanget: Moderna sven-
skars syn på människans plats i naturen. Nora: Nya Doxa.
Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224, 420–421.
Ulrich, R. S., Simons, R. F., Losito, B .D., Fiorito, E., Miles, M. A. & Zelson, M. (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environment. Environmental Psycholo-
gy, 11, 201–230.
Wästberg, P. (1995). Djurgården I mitt liv, i: B. Hallerdt
(red.). Ekoparken: Nationalstadsparken Uriksdal–Haga–
Brunnsviken–Djurgården. Stockholm: Samfundet S:t erik.
Muntlig källa
Lars Kardell, professor emeritus i skoglig landskapsvård. 2011-02-01.