Examensarbetare har möjlighet att söka olika priser för bästa examensarbete. För bästa examensarbete inom ämnesområdet kvalitetsteknik i Sverige har Svenska Förbundet för Kvalitet (SFK) instiftat Olle Jonssonpriset. För bästa svenska examensarbete i underhållsteknik finns Underhållstekniskt Centrums (UTC) årliga pris. European Foundation for Quality Management (EFQM) delar ut ett pris för bästa Master Thesis inom Total Quality Management vilket är öppet för alla europeiska examensarbetare att söka. Avdelningens samordnare för examensarbeten kan, liksom din handledare, tillhandahålla aktuell information rörande priser och ansökningar.
Följande tider gäller för ansökningarna:
• Olle Jonssonpriset 31 januari året efter arbetet utförs (http://www.sfkvalitet.se/)
• UTCs examensarbetstävlan 31 december det år arbetet utförs
• European Quality Award for 1 augusti Thesis on TQM
Ett tack!
Detta är den sjunde upplagan av ”Rutiner för utförande av examensarbete” vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning, Luleå tekniska universitet. Den beskrivna examensarbetsprocessen är baserad på ett liknande material som tagits fram vid Avdelningen för kvalitetsteknik, Tekniska högskolan i Linköping. Vi är tacksamma för att vi fått möjligheten att utnyttja detta material.
Vi vill även tacka Kjell Nyström, NYSTRÖM & Co, för tips och råd i samband med utvecklingen av examensarbetsprocessen vid vår avdelning.
Bilaga 1 - Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport - 1(4) ___________________________________________________________________________
CHECKLISTA VID FÖRFATTANDE AV PLANERINGSRAPPORT
Planeringsrapporten ska omfatta tre till fem A4-sidor och ska innehålla följande delar:
Preliminär titel. Tänk på att titeln ska vara kort och tala om vad examensarbetet handlar om. Den bör locka läsarens nyfikenhet utan att för den skull vara oseriös.
Bakgrund och problembeskrivning. Avsnittet ska intressera läsaren för ämnesområdet, tydliggöra frågeställningarna och motivera ämnesvalet.
Syfte och avgränsningar. Syftet är en precisering av problembeskrivningen och ges i de flesta fall av uppdragsgivaren. Det är dock du själv som uppdragstagare som ansvarar för att syftet är entydigt och väl formulerat. Uppdragsgivarens formulering av uppdraget kan mycket väl redovisas separat. Fundera noggrant igenom hur mycket du tror dig hinna med och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Beskriv därefter dina avgränsningar av syftet.
Metodbeskrivning. Du bör här föra en diskussion om vilka alternativ som finns och vilka val du avser att göra när det gäller metoder för datainsamling och analys. Välj de metoder som på bästa sätt gör det möjligt att uppfylla syftet.
Rapportens logiska disposition i form av en preliminär innehållsförteckning.
Detaljerad tidplan, förslagsvis på veckonivå. Ta även med eventuell semester, tid för läsning till omtentor och liknande.
Referenslitteratur. Vid starten av examensarbetet ingår en litteraturstudie och ofta även en datorbaserad sökning av relevanta vetenskapliga artiklar. Redovisa här i översikt den litteratur du har studerat och avser att studera. Redovisa också de sökord du tänker använda dig av vid litteratursökningen. I bilaga 5 redogörs för i vilka databaser de vanligaste tidskrifterna inom kvalitetsområdet brukar återfinnas.
Bilaga 1 - Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport - 2(4) ___________________________________________________________________________
SLUTRAPPORTENS INNEHÅLL
Slutrapportens struktur bör baseras på den preliminära innehållsförteckningen i planeringsrap-porten. Slutrapportens omfattning bör inte överstiga 18 00011 ord12 och får absolut inte överskrida 24 000 ord exklusive bilagor och appendix. Rapporten ska åtminstone innehålla nedanstående delar, även om rubriksättningen förmodligen görs annorlunda:
Introduktion
Här redovisas problembeskrivning, syfte, metod och avgränsningar. Detta är en utveckling av den diskussion som fördes i planeringsrapporten.
Teoretisk referensram
I de flesta uppdrag är det nödvändigt att läsa in sig eller på annat sätt få fram relevant kunskap om det område inom vilket man ska genomföra sitt examensarbete. Ett mål med avsnittet är att analysera uppgiften och därmed precisera inriktningen av den egna empiriska under-sökningen. Ett annat mål är att du ska läsa in dig på existerande kunskap som behandlar uppgiften. Det ska göras i sådan utsträckning att du kan motivera vilka delar som ska ligga inom ramen för examensarbetet. Det kan vara många frågeställningar som är väsentliga varför det är lämpligt att på något sätt rangordna dem och därefter stryka de frågeställningar som av resursskäl inte ryms i examensarbetet.
Empiri
Den empiriska undersökningen är det ”fotarbete” som behövs för att få fram grunddata. Den beskrivs ofta i form av hur det praktiska arbetet i själva verket gick till, vilka data som samlades in, vad som fungerade enligt planerna och vad som blev annorlunda. Stora datamaterial passar ibland bra att placera i bilagor.
Analys
I analysen jämförs datamaterialet från den empiriska undersökningen med befintlig teori inom området. Tolkningen av dina resultat kan ofta direkt svara mot den referensram och de teoretiska modeller som du använt. Med hjälp av modeller, checklistor och liknande har du i teoriavsnittet brutit ner din uppgift till hanterbara frågor. I analysen vänder du på tillväga-gångssättet och utnyttjar teorin för att bygga upp generella slutsatser.
Resultat
Här redovisas de intressantaste slutsatserna av ditt arbete samt dina förslag och rekommendationer. Vad som är intressant bestäms av arbetets syfte och uppdragsgivarens beslutssituation. Tänk på att mindre viktiga men kompletterande resultat ibland med fördel kan placeras i bilagor.
11 För tiopoängs-exjobb gäller här bör ej överstiga 12 000 ord och får ej överstiga 18 000 ord exklusive bilagor och appendix.
12 I detta fall är beräkningen baserad på ett snitt på 350 ord per sida i ett dokument som innehåller både text och bilder och skrivet med 12 punkters textstorlek.
Bilaga 1 - Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport - 3(4) ___________________________________________________________________________
Diskussion
Värdering av använda metoder samt av datas validitet och reliabilitet ska alltid göras. Det lämpligt att föra en diskussion om hur pass bra den eller de valda metoderna var samt hur pass giltiga och tillförlitliga de data är som du har fått fram. Motivet för värderingen är att uppdragsgivare och läsare ska kunna bilda sig en egen uppfattning om vilken giltighet som grunddata i examensarbetet håller. Eventuella förslag till fortsatt arbete kan också med fördel presenteras i diskussionskapitlet.
CHECKLISTA VID FÖRFATTANDE AV SLUTRAPPORT
Rapportens omfattning
Ger rapporten tillräckligt underlag för en bedömning av hela examensarbetet?
Är alla val som gjordes, mellan alternativa modeller, avgränsningar, alternativa uppläggningar och utformningar, motiverade i rapporten?
Totala antalet sidor i rapporten bör inte överstiga 50 och får inte överstiga 75.
Rapportens disposition
Är framställningen logiskt uppdelad i kapitel och stycken?
Är fördelningen av tabeller och figurer mellan löpande text och bilagor väl avvägd?
Rapportens läsbarhet
Kan läsaren klart skilja på vad som är fakta och vad som är påståenden?
Kan läsaren klart skilja mellan författarens och andras åsikter?
Är alla onödiga upprepningar av resonemang, argument etc. borttagna?
Är rapporten rent tekniskt läsbar?
Språkbehandling mm
Är alla begrepp förklarade första gången de uppträder?
Är alla återkommande uttryck konsekvent använda?
Är rätt tempus använt överallt?
Är varje mening logiskt uppbyggd?
Är alla meningar av lagom längd?
Är använda förkortningar allmänt accepterade? (förkortningslexikon)
Är rapporten konsekvent vad gäller förkortningar, typografiska tecken och liknande?
Exempelvis använder man sig antingen av procent eller %, eller av bilaga eller bil., ska eller skall, t.ex. eller t ex.
Är alla tabeller och figurer omnämnda i texten?
Har alla tabeller ett nummer och en tabelltext?
Har alla figurer ett nummer och en figurtext?
Bilaga 1 - Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport - 4(4) ___________________________________________________________________________
Utgör tabellen med tabelltext, respektive figuren med figurtext, en enhet som kan läsas och förstås utan att man måste bläddra fram och tillbaka i rapporten?
Är stavningen och avstavningen rätt?
Referenshantering
Framgår klart och tydligt vem som står bakom de olika åsikterna och kunskaperna i texten?
Går alla uppgifter att spåra till rätt källa?
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 1(7)
___________________________________________________________________________
FORMELLA KRAV PÅ UTFORMNINGEN AV SLUTRAPPORTEN
Format och layoutExamensarbetet ska förberedas för dubbelsidigt tryck i A4-format. För att allt ska bli bra ska du göra enligt följande:
Brödtext, figurtext och tabelltext skrivs med teckensnitt av typen Times, Palatino, Bembo eller liknande. Höjden 12 punkter på brödtexten är lämplig. Rubriker kan naturligtvis göras större och i andra teckensnitt.
• All text i sidhuvud och sidfot, t.ex. kapitelrubriker och sidnumrering, ska centreras för att inga problem ska uppstå vid dubbelsidig kopiering.
• För att den dubbelsidiga kopieringen ska fungera bör alltid nytt kapitel/avsnitt börja på högersida (udda sida). Ställs in under utskriftsformat.
• Planerar du att låta trycka examensarbetet i exempelvis S5-format måste du tänka på ha minst 14 punkters textstorlek. (Dock måste den e-publicerade versionen vara i A4-format).
Framsidan och dess förlaga
Framsidan genereras automatiskt via biblioteket baserat på den elektroniska registreringen av examensarbetet. Som förlaga (och arbetskopia) ska du dock på en blank A4-sida skriva examensarbetets titel, författarnas namn samt namnet på avdelningen där examensarbetet är utfört. Om det är två författare anges naturligtvis bådas namn, med efternamnen i bokstavs-ordning. Exempel på en färdig framsida och dess förlaga ges på sidan 3 och 4 i denna bilaga.
Titelsida
Varje examensarbete ska börja med en titelsida. Skriv på en blank A4-sida, uppifrån och ned:
Namnet på examensarbetet, var det är utfört, av vem eller vilka, ort och datum och till sist namnen på handledarna d v s företagets kontaktperson och handledaren från universitetet. Den engelska titeln ska också framgå på titelsidan. En titelsida exemplifieras på sidan 5 i denna bilaga. Du kan välja att ha en illustrerande bild (får ej vara en företagslogotyp) på din titelsida, men tänk på att titelsidan i normala fall ej trycks i färg.
Förord
Direkt efter titelsidan brukar ett förord följa där du har möjlighet att beskriva var, när och hur arbetet utfördes samt framföra ett tack till de du tycker har stöttat och hjälpt dig under arbetets gång. I förordet bör du, mycket kort, även tala om vad examensarbetet handlar om.
Sammanfattning
Efter förordet följer en sammanfattning av arbetet. Sammanfattningen skrivs först på svenska och på sidan efter görs en översättning av sammanfattningen till engelska. Om hela slutrapporten skrivs på engelska ska den engelska sammanfattningen följas av en svensk sammanfattning.
Innehållsförteckning
Efter sammanfattningarna återfinns innehållsförteckningen. Den ska hänvisa till rubriker och underrubriker i texten, med sidangivelse. Dessa rubriker bör vara uppställda på ett sätt som underlättar för läsaren att snabbt bilda sig en uppfattning om dispositionen och innehållet i examensarbetet.
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 2(7)
___________________________________________________________________________
I innehållsförteckningen ska också alla eventuella bilagor och appendix vara redovisade.
Innehållsförteckningen ska ha maximalt tre rubriknivåer.
Bilder
Vanliga bilder som du ritar i datorprogram går bra att ta med som vanligt i rapporten.
Rastrerade och skannade bilder ska som lägst ha en upplösning på 300 punkter/tum.
Referensförteckning
Examensarbetet ska även innehålla en referensförteckning. Denna placeras sist i examens-arbetet, men före bilagorna. Det kan vara lämpligt att dela upp referensförteckningen i underrubrikerna skriftliga respektive muntliga källor. Hur referenserna ska skrivas finns redovisat i bilaga 3, Tips för rapportskrivning.
Registrering
Varje examensarbete ska registreras med en sida där titel, sammanfattning, nyckelord tillsammans med mycket annan information rörande examensarbetet finns med. Formuläret för denna sista sida finns på universitetsbibliotekets webbsidor, på adressen:
http://epubl.ltu.se/. Exempel på hur formuläret ser ut finns på sidan 6 i denna bilaga och exempel på den utskrivna sidan finns på sida 7.
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 3(7)
___________________________________________________________________________
EXEMPEL PÅ FÖRLAGA TILL EN FRAMSIDA
Examensarbete
Kvalitetsbristkostnader
Kartläggning av kvalitetsbristkostnader på ABB Automation Technology Products AB/Robotics
Här kan en eventuell framside-bild placeras. Den automatiska
genereringen av framsida via biblioteket ger dock ingen möjlighet till att infoga en
framsidebild.
Erik Dahl Johan Raunio
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för kvalitets- & miljöledning
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 4(7)
___________________________________________________________________________
EXEMPEL PÅ FÄRDIG FRAMSIDA
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 5(7)
___________________________________________________________________________
EXEMPEL PÅ EN TITELSIDA
Kvalitetsbristkostnader
Kartläggning av kvalitetsbristkostnader på ABB Automation Technology Products AB/Robotics
Cost of poor quality
Mapping of Cost of Poor Quality at ABB Automation Technology Produkts AB/Robotics
Examensarbete utfört inom ämnesområdet kvalitetsteknik
vid Luleå tekniska universitet och ABB Automation Technology Products AB/Robotics i Västerås
av
Erik Dahl Johan Raunio
Luleå 2003-01-13
Handledare:
Thord Porsander, ABB Technology Products AB
Görgen Edenhagen, Luleå tekniska universitet
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 6(7)
___________________________________________________________________________
EXEMPEL PÅ REGISTRERINGSFORMULÄR
Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 7(7)
___________________________________________________________________________
EXEMPEL PÅ FÄRDIGT REGISTRERINGSFORMULÄR
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 1(22)
______________________________________________________________________________
Tips för rapportskrivning
5:e upplagan (2005)
Per-Olof Egnell • Rickard Wahlberg
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet
971 87 Luleå
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 2(22)
______________________________________________________________________________
Förord
Under våren 1993 fick P-O Egnell och jag ett uppdrag att utforma en handledning i rapportskrivning. Den skulle i första hand rikta sig till studenter inför deras arbete med C-uppsatserna. I andra hand var arbetet avsett för dem som mer nyligen påbörjat akademisk utbildning. I förordet till den första versionen av vårt kompendium redogjorde vi för de tankar vi hade med vår framställning.
Det är naturligt att en student kan känna osäkerhet och irritation över att inte säkert veta hur man skall skriva uppsatser eller rapporter. Många och tjocka böcker om utformningen av vetenskapliga rapporter har dock skrivits. Problemet med dem är att de genom sin blotta utförlighet verkar avskräckande. Att i ett litet och tunt häfte ge svar på alla frågor är å andra sidan inte möjligt. Vi har ändå försökt att på ett mycket begränsat utrymme behandla en del av de problem som brukar möta studenten. Vi hoppas att vårt kompendium åtminstone i någon mån skall komma att underlätta skrivandet.
I den andra upplagan konstaterades att de orden fortfarande gällde, men att några år har förflutit och en översyn kändes nödvändig. P-O Egnell hade redan då lämnat vår institution så jag fick ensam ta på mig revisionen. Ändringar skedde främst på detaljnivå: oklarheter och smärre felaktigheter åtgärdades. Ett helt nytt parti om referenser till webbmaterial tillkom dock.
I den tredje upplagan har utöver smärre justeringar tillkommit anvisningar om hur man refererar till uppslagsverk.
I den fjärde upplagan har utöver normala uppdateringar också mer omfattande förändringar genomförts. På begäran av kollegor har materialet om figurer och tabeller utökats. En annan sak som tillkommit utifrån inkomna önskemål är avsnittet om bilagor. Ytterligare en viktig förändring är ett förtydligande av hur referenser skall göras för att inga oklarheter skall uppstå om vad en referens avser.
I den femte upplagan har endast vissa förtydliganden gjorts. Lycka till med skrivandet och tänk på att ingen manual i världen kan befria skribenten från eget tänkande och egen kreativitet i skrivprocessen! Själv vägrar jag till exempel att inkludera bilagorna i sidnumreringen. I mitt tycke strider det mot allt förnuft.
Rickard Wahlberg
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 3(22)
______________________________________________________________________________
Innehållsförteckning 1 Inledning …... 4 2 Rapportens struktur ……… 5 3 Den språkliga utformningen ... 6 4 Utformningen i övrigt ……….. 8
4.1 Rubrikernas utformning ……… 8 4.2 Figurer och tabeller ………... 8
4.3 Bilagor ……….. 9
5 Referensteknik ………. 11
5.1 Referenslistan ………... 12 5.2 Allmänt om referenser i löpande text ………... 13 5.3 Referenser till böcker och tidskrifter ………… 15 5.4 Referenser till samlingsverk ………. 16 5.5 Referenser till tidningar ……… 17 5.6 Referenser till uppslagsverk ………. 17 5.7 Referenser till annat skriftligt material ………. 18 5.8 Referenser till webbmaterial ………. 18 5.9 Referenser till sekundärkällor ………... 19
Referenslista ……….. 21
Bilaga:
Bra och dålig referatteknik
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 4(22)
______________________________________________________________________________
1 Inledning
När man skriver vetenskapliga rapporter räcker det inte med ett intressant innehåll.
Det arbete skribenten lagt ned måste grundas på ett rimligt metodiskt grepp på väl avgränsade forskningsfrågor. Men det räcker inte heller. Det utförda arbetet måste redovisas på ett sådant sätt att en läsare av den rapport där arbetet presenteras kan följa och kontrollera forskarens väg till det uppnådda resultatet. En konsekvens av detta är att allt det material som forskaren åberopar måste kunna identifieras och studeras av andra. Där har vi en förklaring till varför det växt fram ett regelverk för rapporters formella utformning.
Detta regelverk är inte enhetligt. Man kan rent av säga att det handlar om ett antal olika regelverk som dessutom inte kan kombineras hur som helst. Rapporter kan alltså skrivas på olika sätt. Det innebär dock inte att man kan göra precis som man vill. Det stora problemet är faktiskt att veta på vilka punkter man har en reell frihet att använda det egna omdömet och var man är reglernas slav. Hur man överhuvudtaget skall få reda på vilka regler som gäller är ett annat problem. Vissa regler är gemensamma för alla allmänt accepterade system medan andra är systemspecifika. Man kan också ha olika uppfattning om vilket system som är bäst.
Någon absolut måttstock för att avgöra överlägsenhet finns helt enkelt inte. Man får anpassa sig till det system som den aktuella skrivmiljön bestämt. Detta gäller oavsett om det är koncernledningen, universitetsinstitutionen eller en prestigetung vetenskaplig tidskrift.
Om man gör examensarbetet på uppdrag från ett företag är det möjligt att företaget vill ha en kort och kärnfull rapport utan mer ingående teorianknytning eller diskussion av metodproblem. Universitetsvärldens krav är annorlunda. Här är det vetenskapliga angreppssättet som är det viktiga. Alla arbeten måste förankras i en teoretisk referensram. På så sätt kan en bra koppling mellan teori, empiri och slutsatser åstadkommas. Företagets och universitetets olika krav kan eventuellt tillgodoses genom att man utformar två delvis olika rapporter.
Vad gäller de företagsekonomiska studierna på Institutionen för industriell ekonomi
och samhällsvetenskap har ofta hävdats att man skall tillämpa APA (American
Psychological Association, 2001) för referenser i text och för upprättande av
referenslista. I Backman (1998, kap 10-12) finns en tämligen utförlig framställning
av APA. En mer kortfattad och något modifierad version är inarbetad i detta
kompendium.
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 5(22) Rapportens struktur
_____________________________________________________________________________
2 Rapportens struktur
Universitetsrapporter har en viss grundstruktur. Detaljerna i denna struktur kan dock variera. En introduktion till det av forskaren behandlade problemområdet måste dock finnas. Samma sak gäller den diskussion av problemet som skall leda fram till vad forskaren mer i detalj utfäster sig att göra. Denna utfästelse får ofta formen av syfte och forskningsfrågor. Vidare skall forskaren alltid redovisa sin metod. Normalt finns också ett parti där tidigare litteratur inom problemområdet redovisas. I empiriska arbeten redovisas den information som framkommit i ett eller flera kapitel eller avsnitt. Det empiriska materialet kan då lämpligen ordnas på ett sådant sätt att sambandet med forskningsfrågorna blir tydligt. Till sist ska forskaren diskutera vad det empiriska materialet har att bidra med till forskningsfrågornas besvarande och hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning.
Det gäller vidare att inte skriva för mycket om sådant som är marginellt för det aktuella ämnet. En rapports värde ligger inte i antalet sidor utan i det framlagda resultatet. Däremot kan det vara lämpligt att först göra en ganska fyllig
framställning för att sedan komprimera texten i själva rapporten. Titta gärna på
andra arbeten och lär av dessas goda och mindre goda lösningar! Det går alltså inte
att säga att det bara finns en bra lösning. Olika forskningsuppgifter kan kräva olika
lösningar.
Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 6(22) Den språkliga utformningen
_____________________________________________________________________________