6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
6.4 S AMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER
Sammanfattningsvis lämpar sig BREEAM Communities som stadsplaneringsmetod, eftersom metoden främjar viktiga hållbarhetsfrågor och belyser dessa så att de enklare kan tillämpas i planeringsfasen av en ny stadsdel. Slutsatserna pekar även på många andra fördelar för professionella aktörer att använda BREEAM Communities.
Samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities, dock sker samarbete och dialog mellan dessa inblandade aktörer i ett tidigare skede i planprocessen än i dagens
praxis. BREEAM Communities ger även incitament till en bredare medborgardialog i ett tidigare skede i planprocessen, än i vanlig planeringspraxis.
Vid arbete med BREEAM Communities krävs det även expertis inom energi- och ekologistrategin i ett tidigare skede, vilket anses vara positivt för att åstadkomma mera hållbara miljömässiga lösningar. Att formulera en ekologisk strategi och en tydlig energistrategi som det fortsatta planarbetet sedan grundas på är nytt för planeringen. I energistrategin finns allmänt hållna riktlinjer för miljövänlig energi, men poängen baseras endast på koldioxidutsläpp. Slutsatserna pekar därför på att BREEAM Communities inte ger tillräckliga incitament för att planera för en högre andel förnyelsebar energi i staden och planera för energieffektivitet. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald, eftersom det planeras för detta i ett tidigt stadie. Baserat på empirin och diskussion har dock vissa förbättringsaspekter för RE 01 och LE 01 identifierats. Dessa är följande;
- Tydligare riktlinjer för kartläggning av andel förnybar energi och mer incitament till energieffektivitet i RE 01.
- Integrerad avfallshantering i både RE 01 och LE 01.
- Involvera blå struktur i ekologiplanen LE 01.
- Lyft fram ekosystemtjänster i LE 01.
- Tydliggör när delar i LE 01 och RE 01 borde sammankoppla till områden utanför certifieringsområdet.
Sist men inte minst, är samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare ett måste för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities och för att kunna genomföra en certifiering av den nya stadsdelen. Med det engagemang som ändå verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar inom samverkan och även inom miljömässigt hållbar stadsplanering.
6.4.1 Förslag till vidare studier
Efter diskussion med mina handledare så vore en jämförelse mellan denna rapports slutsatser och processen i LEED ND en fortsatt intressant studie.
Litteraturförteckning
Amble, A. K., & COWI. (den 21 4 2014). BREEAM Communities och Energi. (A. Clarin, Intervjuare) Stockholm/Oslo.
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement. Miljö-‐ och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer.
Bolund, & Hunhammar. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological Economics Boverket. (den 3 4 2014a). Hämtat från http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-‐
kunskapsbanken/Uppfoljning/Statistik-‐oversiktsplaner/Fordjupningar-‐och-‐
tillagg/Fordjupning-‐av-‐oversiktsplan/
Boverket. (den 14 2 2014b). Boverket. Hämtat från God bebyggd miljö:
http://www.boverket.se/Miljo/Mal-‐for-‐miljon/god-‐bebyggd-‐miljo/
Boverket. (den 8 4 2014c). Mångfunktionella ytor. Hämtat från Boverket:
www.boverket.se
Boverket. (den 19 5 2014d). Samråd. Hämtat från PBL Kunskapsbanken:
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-‐
kunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocessen/Samrad/
BRE. (den 28 3 2014a). An introduction for local authorities. Hämtat från BREEAM:
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/KN4937_-‐
_BREEAM_Communities_Local_Authorities_v2.pdf BRE. (den 3 3 2014b). BRE. Hämtat från What is BREEAM?:
www.breeam.org/about.jsp?id=66
BRE. (den 5 4 2014c). BREEAM. Hämtat från BREEAM Communities:
http://www.breeam.org/
BRE. (2012d). BREEAM Communities. Storbritannien: BRE.
BRE. (den 15 5 2014e). LCA. Hämtat från BRE: https://www.bre.co.uk/page.jsp?id=1578 BRE. (den 26 4 2014f). The case for BREEAM Communities. Hämtat från The case for
BREEAM Communities:
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/The_Case_for_BR EEAM_Communities_-‐_Fact_Sheet_-‐_January_2014.pdf
Brinkmann, S., & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Cars, G. (2011). Vad är hållbarhet? i Urbaniserad värld, Nya steg mot hållbara städer.
Stockolm: Antologi från Global Utmaning.
Colding et. al. (2013). Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Stockholm: Tillväxt, Miljö
& Regionplanering.
COWI. (den 17 5 2014). COWI assessor. Hämtat från COWI:
http://www.cowi.se/menu/Nyheter-‐och-‐
medier/Nyheter/Pages/Assessor_NO_BREEAMCommunities.aspx Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB.
Delegationen för hållbara städer. (2012a). Femton hinder för hållbar stadsutveckling.
Statens offentliga utredningar. Stockholm: Delegationen för hållbara städer.
Delegationen för hållbara städer. (2012b). Ställ om nu! Statens offentliga utredningar.
Västerås: Tryck Edita Västra Aros.
Ding, G. K. (2008). Sustainable construction -‐ The role of environmental assessment tools (Vol. Volume 86, issue 3). Journal of Environmental management.
Edfjäll, Täby kommun, S. (den 14 3 2014). BREEAM Communities och erfarenheter från betatesten på Täby Galoppfält. (A. Clarin, Intervjuare) Täby.
Energimyndigheten. (den 26 4 2014). Energiläget. Hämtat från Energiläget:
Flyvbjerg, B. (den 1 4 2006). Five Misunderstandings About Case-‐Study Research.
Qualitative Inquiry , 12 Number 2.
Granath, SGBC, A. (den 2 4 2014). BREEAM Communities och SGBC. (A. Clarin, Intervjuare) Sundbyberg.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkade: från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur AB.
Jansson, Å., & Nhorstedt, P. (2001). Carbon sinks and human freshwater dependence in Stockholm County. Stockholm: Elseviever.
Johnander. (2010). Framtidens stadsträd för en fungerande grönstruktur. Uppsala.
Karlsson, A.-‐K., & Sillén, M. (2013). HCS. Malmö: SGBC & Malmö Stad.
Karlsson, A.-‐K., Hellman, J., Iverfeldt, Å., Lindbäck, C., Ahlberg, I., Gustafsson, T., o.a.
(2011). HCS Steg 1, Slutrapport. HCS.
Karlsson, SGBC, A.-‐K. (den 2 4 2014). Projektledare för HCS på Sweden green building council. (A. Clarin, Intervjuare) Sundbyberg.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Marcuse, P. (den 2 10 1998). Sustainability is not enough. Environment and Urbanization, (Vol. 10No. 2).
McPherson, E. (2006). Urban Forestry in North America. Renewable Resources Journal, (Vol. 24 No. 3).
Miljödepartementet. (den 14 2 2014). Regeringskansliet. Hämtat från Hållbar utveckling:
http://www.regeringen.se/sb/d/1591
Naturvårdsverket. (den 13 2 2014c). Hämtat från God bebyggd miljö:
http://www.miljomal.nu/Miljomalen/15-‐God-‐bebyggd-‐miljo/
Naturvårdsverket. (den 5 4 2014a). Ekosystemtjänster. Hämtat från Naturvårdsverket:
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-‐i-‐samhallet/miljoarbete-‐i-‐
sverige/regeringsuppdrag/2012/ekosystem-‐ekosystemtjanster/ekosystem-‐
tjanster.pdf
Naturvårdsverket. (den 13 2 2014b). Miljömål. Hämtat från Uppföljning:
http://www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/15-‐God-‐bebyggd-‐miljo/Nar-‐vi-‐
miljokvalitetsmalet/
Nilsson, A. (den 12 3 2014). Presentationsfilm HCS. Hämtat från SGBC:
https://sgbc.adobeconnect.com/_a1165362818/p2bp7duef70/?launcher=false&fc sContent=true&pbMode=normal
Regionplanenämnden. (2010). RUFS 2010. RUP. Stockholm: Landstingsfullmäktige.
Robinsson, J. (2004). Squaring in circle? Same thoughts on the idea of sustainable development. Vancouver: Ecological Economics.
SCB. (den 16 5 2014). Befolkning och välfärd. Hämtat från Statistiska centralbyrån:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2013K03_TI_00_A05TI1303.
SGBC. (den 13 02 2014b). BREEAM Communities. Hämtat från Hållplatsen:
http://hallplatsen.nu/kategori/breeam-‐community/
SGBC. (den 6 2 2014a). Hållplatsen. Hämtat från Betatestprojekt: Galoppfältet:
http://hallplatsen.nu/2013/09/galoppfalten/
SGBC. (den 26 5 2014e). Om Hållplatsen. Hämtat från Hållplatsen:
http://hallplatsen.nu/om-‐hallplatsen-‐se/
SGBC. (den 12 5 2014c). SGBC. Hämtat från Hur kan kommuner jobba med miljö och hållbarhetscertifieringar: http://www.sgbc.se/component/content/article/96-‐
uncategorised/484-‐hur-‐kan-‐kommuner-‐jobba-‐med-‐miljo-‐och-‐
hallbarhetscertifieringar
SGBC. (den 16 5 2014d). SGBC. Hämtat från BREEAM-‐SE:
http://www.sgbc.se/certifieringssystem/breeam
Stockholm Stad. (den 1 4 2014). Planprocessen. Hämtat från Stockholm stad:
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Stadsutveckling/Stadsplanering/
Planprocessen/
StockholmslänsLandsting. (den 6 2 2014). Tillväxt, Miljö och Regionplanering. Hämtat från 4:2013 Stockholmsregionens regionala stadskärnor:
http://www.tmr.sll.se/Publikationer/2013/42013-‐Stockholmsregionens-‐
regionala-‐stadskarnor/
Strukturplan Täby Galoppfält. (den 28 2 2010). Strukturplan för ny stadsdel på Galoppfältet. Hämtat från Täby kommun:
http://www.taby.se/PageFiles/4194/Galoppen_Strukturplan_EJ%20POLITISKT%
20HANTERAD_121204_small.pdf
Täby Kommun. (den 14 12 2009a). Översiktsplan Täby kommun. Hämtat från Översiktsplan Täby kommun:
http://www.taby.se/PageFiles/4190/Inledning%20ÖP.pdf
Täby kommun. (den 14 12 2009b). Översiktsplan Täby kommun. Hämtat från Det nya Täby, Översiktsplan 2010-‐2030:
http://www.taby.se/PageFiles/4190/Inledning%20ÖP.pdf
Taylor, R. W. (2012). Urbanization, Local government and Planning for sustainability.
New York: Springer science.
The United Nations Conference on Environment and Development; UNCED. (1992). The Rio Declaration on Environment and Development. Earth Summit 1992. Rio de Janeiro: Maurice F. Strong, Canada.
U&WE. (den 16 5 2014). Stadsnaturens samhällsvinster. Hämtat från U&WE:
http://uandwe.se/wp-‐content/uploads/Vinnova-‐Stadsnaturens-‐Samhällsvinster-‐
Till-‐rapport.png
Världskommissionen för miljö och utveckling. (1987). Our common future. International:
United Nations.
Wackernagel, M., & Rees, W. (1996). Urban ecological footprints: Why cities cannot be sustainable and why they are key to sustainability. Environmental impact
assessment rev, 223-‐248.
Wall, COWI, L. (den 11 4 2014). BREEAM Communities och erfarenheter från Skien Brygge. (A. Clarin, Intervjuare) Stockholm.
Walve, Täby kommun, S. (den 14 3 2014). BREEAM Communities och erfarenheter från betatesten på Täby Galoppfält. (A. Clarin, Intervjuare) Täby.
Wånggren, B., Karlsson, A.-‐K., & Nilsson, A. (den 10 3 2014). SGBC Introduktionsfilm.
Hämtat från Introduktionsfilm Betatestning:
https://sgbc.adobeconnect.com/_a1165362818/p3uzxc8w6yp/?launcher=false&f csContent=true&pbMode=normal
Östlund, Täby kommun, E. (den 14 3 2014). BREEAM Communities och erfarenheter från betatesten på Täby Galoppfält. (A. Clarin, Intervjuare) Täby.