Tidigare presenterades en analysmodell med olika scenarier som kunde uppstå, vilken användes för att se om det gick att härleda revisorernas resonemang till något av dessa scenarier.
Revisorerna i denna studie menade att de varken tog ut ett prispremium eller skrev färre rena revisionsberättelser för att skydda sig eller kompensera för ett eventuellt skadestånd. Båda dessa ageranden kan som tidigare visats kopplas ihop med en kommersiell logik. Faktumet att de inte övervägde att använda sig av ett prispremium för att de inte ville kompromissa med sin uttalade revisionskvalitet kan snarare härledas till att en professionell logik används för att resonera
revisorerna utökade revisionen av riskfyllda klienter. Ytterligare ett agerande var att revisorerna valde bort klienter som de inte ville förknippas med samt att klienter valdes bort på grund av att de ansågs ha en för hög revisionsrisk. Dessa ageranden har kopplats ihop med en professionell logik.
Utifrån ovan presenterat material visas att ryktesrisken är den värsta risken för revisorerna.
Således är scenario A eller C de scenarier som är relevanta i detta fall. Dock är det svårt att bestämma om det är den professionella logiken (A) eller kommersiella logiken (C) som används vid resonemang kring att ryktesrisken är den värsta risken. I studien finns spår av både kommersiella och professionella värderingar i revisorernas resonemang. Revisorernas ageranden består utav att antingen välja bort eller utöka revisionen av en riskfylld klient och kan kopplas både till en professionell logik (A) och en kommersiell logik (C) beroende på revisorns resonemang till agerandet. Möjligtvis är det den kommersiella logiken (C) som främst används som argument för dessa ageranden samt att ryktesrisken är den värsta risken. Detta då de flesta revisorerna påpekade vikten att inte drabbas av ett försämrat rykte, då de i samband med det skulle förlora sina kunder och intäkter.
Figur 1: Egenutformad analysmodell
5 A
VSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSERAv föregående kapitel följer att revisorerna ansåg att det var ryktesrisken som var värst medan de inte var särskilt rädda för skadeståndsrisken. Ryktet var väldigt viktigt för revisorerna då de är verksamma inom förtroendebranschen, där varumärket ses som en kvalitetsstämpel. Vidare menade de att ryktesrisken var svår att skydda sig mot då risken kunde uppstå av olika faktorer och att det därför var omöjligt att införa kontroller som helt eliminerade ryktesrisken. Det enda som aktivt kunde göras för att skydda sig mot ryktesrisken var att välja bort specifika branscher som ökade risken för att få ett försämrat rykte. Rädslan för ryktesrisken berodde dels på att risken påverkade deras personliga karriärmöjligheter, då ett nersvärtat rykte inte erbjöd några goda framtidsutsikter i en förtroendebransch samt dels på att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd.
Endast ett fåtal revisorer, de med kortast erfarenhet, ansåg att skadeståndsrisken fanns. Andra menade att risken inte var närvarande alls, medan en tredje grupp, majoriteten, menade att skadeståndsrisken fanns men att den var hanterad genom deras arbete. Vidare menade de att historiskt sett har inte revisorer varit särskilt utsatta för skadeståndrisken, vilket gjorde att de inte tänkte särskilt mycket på den. Studiens resultat har dessutom visat att revisorerna på stora revisionsbyråer inte kände sig extra utsatta för skadeståndsanspråk på grund av deras finansiella styrka. Revisorerna kom fram till detta resultat, då de ansåg att de hade god riskbedömning och bra resurser för att leverera en revisionskvalitet som eliminerade skadeståndsrisken. De menade därför att de inte personligen gjort några ändringar av sitt arbete men att revisionsbyråernas riktlinjer och policys har uppdaterats. Dock poängterade fyra revisorer att det var ett helt annat risktänk idag, men vad det berodde på visste de inte. Eftersom revisionsbyråernas policys och handböcker baseras på lagar och standarder som bland annat uppdateras efter skandaler, så menar vi dock att riskerna påverkar revisorernas arbete. Dock menade några revisorer att de var noggrannare med dokumentering än tidigare och också noggrannare än vad som krävdes av lagen. En liknande diskussion fanns vid förekomsten av checklistor. Några revisorer menade att de använde sig mer av detta än innan och att det ibland kunde kännas som de kastade bort sin tid, då de bockade av checklistor istället för att göra ett ”bra jobb”. Även detta är ett exempel på hur revisorernas arbete ändrats. Ett överdrivet fokus på checklistor skulle på lång sikt kunna leda till att professionen urholkas, då de använder checklistor istället för att använda sin egen professionalitet när de gör en bedömning.
Detta resultat kan till viss del härledas till kommersiella värderingar i form av revisorernas medvetenhet av värdet av ett gott rykte. De var medvetna om att revisionsbyråns rykte gav deras klienters finansiella rapporter en högre trovärdighet. De var också medvetna om ryktets hjälp för att attrahera nya klienter och att dessa klienter skulle försvinna ifall deras rykte skulle skadas. Detta resonemang kan kopplas till scenario (C) i vår analysmodell, där revisorerna använder en kommersiell logik när de resonerar kring ryktesrisken. Detta resultat kan dock också till viss del förklaras av att revisorerna har professionella värderingar som tar sig uttryck i att de är rädda om sina egna rykten som kompetenta, eftertraktade revisorer. Detta resonemang kopplas då snarare till scenario (A) i vår analysmodell, där revisorerna använder en professionell logik när de resonerar kring ryktesrisken. Det går således inte att bestämma eller att härleda revisorernas ageranden eller resonemang till enbart kommersiella eller professionella värderingar.
Studien har resulterat i ett ämne som skulle vara intressant att ytterligare studera. Det rör frågan om vilken av de två variablerna revisionskvalitet och skadeståndsrisk som är den beroende variabeln. Tidigare forskning (DeAngelo, 1981) har visat att det är skadeståndsrisken som driver revisionskvaliteten men denna studies revisorer resonerade på ett omvänt sätt, nämligen att de inte var utsatta för skadeståndsrisken på grund av deras höga revisionskvalitet. För att undersöka detta krävs en kvantitativ studie, något som inte varit möjligt i denna uppsats. Denna studies resultat kan trots att den inte kan generaliseras till samtliga revisorer, ge en indikation på hur revisorer förhåller sig till skadeståndsrisken respektive ryktesrisken.
6 K
ÄLLFÖRTECKNINGAbbott, A.D. 1988. The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago:
Univ. of Chicago Press
Autore, D., Billingsley, R. & Schneller, M. 2009. ”Information uncertainty and auditor reputation”, Journal Of Banking & Finance, vol. 33, nr. 2, ss. 183-192.
Baber, W., Kumar, K. & Verghese, T. 1995. ”Client Security Price Reactions to the Laventhol and Horwath Bankruptcy”, Journal Of Accounting Research, vol. 33, nr. 2, ss. 385-395.
Barton, J. 2005. ”Who Cares about Auditor Reputation?”, Contemporary Accounting Research, vol. 22, nr. 3, ss. 549-586.
Bell, T., Landsman, W. & Shackelford, D. 2001. ”Auditor's Perceived Business Risk and Audit Fees: Analysis and Evidence”, Journal Of Accounting Research, vol. 39, nr. 1, ss. 35-43.
Bennis, W.B. 1966. ”Changing Organizations”, The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 2, nr. 3, ss. 247-263
Blacconiere, W. & DeFond, M. 1997. ”An Investigation of Independent Audit Opinions and Subsequent Independent Auditor Litigation of Publicly-Traded Failed Savings and Loans”, Journal Of Accounting & Public Policy, vol. 16, nr. 4, ss. 415-454.
Bryman, A. & Bell, E. 2003. Business Research Methods. Oxford: Oxford University Press.
Brännström, D. & Svernlöv, C. 2013. ”Sliding doors i Prosolvia”, FAR, Hämtad: 25 november 2013 från http://www.far.se/Press-och-opinion/Debattartiklar/Sliding-Doors-i-Prosolvia - svårt att fatta i beskrivningen
Cahan, S., Emanuel, D. & Sun, J. 2009. Are the Reputations of the Large Accounting Firms Really International? Evidence from the Andersen-Enron Affair, Auditing, vol. 28, nr. 2, ss.
Cahan, S. & Wei, Z. 2006. ”After Enron: Auditor Conservatism and Ex-Andersen Clients”, Accounting Review, vol. 81, nr. 1, ss. 49-82.
Chaney, P. & Philipich, K. 2002. ”Shredded Reputation: The Cost of Audit Failure”, Journal Of Accounting Research, vol. 40, nr. 4, ss. 1221-1245.
Carcello, J. & Palmrose, Z. 1994. ”Auditor Litigation and Modified Reporting on Bankrupt Clients”, Journal Of Accounting Research, vol. 32, nr. 3, ss. 1-30.
Carrington, T., Johansson, T., Johed, G. & Öhman, P. 2013. ”An empirical test of the hierarchical construct of professionalism and managerialism in the accounting profession”, Behavioral Research in Accounting, vol. 25, nr. 2, ss. 1-20.
Cooper, D.J. & K. Robson. 2006. ”Accounting, professions and regulation: Locating the sites of professionalization. Accounting”, Organizations and Society, vol. 31, nr. 4/5, ss. 415–444.
Dalen, M. 2008. Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
DeAngelo, L. 1981. ”Auditor size and audit quality”, Journal Of Accounting & Economics, vol.
3, nr. 3, ss. 183-199.
Dye, R.A. 1993. ”Auditing standards, legal liability, and auditor wealth”, Journal of political Economy, vol. 101, nr. 5, ss. 887-914.
EU, 2010, GREEN PAPER Audit Policy: Lessons from the Crisis, Hämtad 24 november, 2013 från http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0561:FIN:EN:PDF
FAR. 2006. Revision en praktisk beskrivning, Stockholm: FAR Förlag AB.
Flores, C. 2011. ”New Trends in Auditor Liability”, European Business Organization Law Review, vol. 12, nr. 3, ss. 415-436.
Francis, J.R. & Krishnan, J. 1999. ”Accounting Accruals and Auditor Reporting Conservatism”, Contemporary Accounting Research, vol. 16, nr. 1, ss. 135-165.
Francis, J., Philbrick, D. & Schipper, K. 1994. ”Shareholder Litigation and Corporate Disclosures”, Journal Of Accounting Research, vol. 32, nr. 2, ss. 137-164.
Friedson, E. 1984. ”The changing nature of professional control”, Annual Review of Sociology, vol. 10, nr. 10, ss. 1–20.
Friedson, E. 2001. Professionalism: The third logic. Chicago: University of Chicago Press.
Fombrun, C. & Van Riel, C. 1997. ”The reputational landscape”, Corporate Reputation Review, vol. 1, nr. 1-2, ss. 5-13.
Ghauri, P. & Grønhaug, K. 2005. Research Methods in Business Studies: A practical guide, Harlow, Pearson Education Limited.
Greenwood, R. & Lachman, R. 1996. ”Change as an Underlying Theme in Professional Service Organizations: An Introduction”, Organization Studies (Walter De Gruyter Gmbh & Co. KG.), vol. 17, nr. 4, ss. 563-572.
Gregory, R. 2007. ”New Public Management and the Ghost of Max Weber: Exorcized or Still Haunting?”, I Christensen, Tom & Laegreid, Per (red.), Transcending New Public Management: The Transformation of Public Sector Reforms. Aldershot: Ashgate.
Heninger, W.G. 2001. ”The Association between Auditor Litigation and Abnormal Accruals”, Accounting Review, vol. 76, nr. 1, ss. 111-126.
Hennes, K.M., Leone, A.J. & Miller, B.P. 2011. ”Auditor dismissals around accounting restatements”, Working Paper. University of Oklahoma, University of Miami, and Indiana University.
metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Hood, C. & Peters, B. G. 2004. ”The Middle Aging of New Public Management: Into the Age of Paradox?”, Journal of Public Administration Research and Theory., vol. 14, nr. 3, ss. 267-282.
Humphrey, C. 2008. ”Auditing research: a review across the disciplinary divide”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 21, nr. 2, ss. 170– 203.
Khurana, I, & Raman, K. 2004. ”Litigation Risk and the Financial Reporting Credibility of Big 4 versus Non-Big 4 Audits: Evidence from Anglo-American Countries”, Accounting Review, vol. 79, nr. 2, ss. 473-495.
Kizirian, T., Mayhew, B & Sneathen, J. 2005. ”The Impact of Management Integrity on Audit Planning and Evidence”, Auditing: a journal of practice & theory, vol. 24, nr. 2, ss. 49-67.
Kim, J. B., Chung, R., & Firth, M. 2003. ”Auditor Conservatism, Asymmetric Monitoring, and Earnings Management*”, Contemporary Accounting Research, vol. 20 nr. 2, ss. 323-359.
Kohlbeck, M., Mayhew, B., Murphy, P. & Wilkins, M. 2008. ”Competition for Andersen's Clients”, Contemporary Accounting Research, vol. 25, nr. 4, ss. 1099-1136.
Krishnamurthy, S., Zhou, J., & Zhou, N. 2006. ”Auditor Reputation, Auditor Independence, and the Stock‐Market Impact of Andersen's Indictment on Its Client Firms”, Contemporary Accounting Research, vol. 23, nr. 2, ss. 465-490.
Krishnan, J. 1994. ”Auditor switching and conservatism”, The Accounting Review, vol. 69, nr 1, ss. 200-215.
Krishnan, J. & Krishnan, J. 1997. ”Litigation Risk and Auditor Resignations”, Accounting Review, vol. 72, nr. 4, s. 539.
Levay, C. & Waks, C. 2006. “Transparensen och professionerna”, s.216-239 i Levay, C. &
Waks, C. (red), Strävan efter transparens: Granskning, styrning och organisering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag
Little, P.L. & Little, B.L. 2000. ”Do perceptions of corporate social responsibility contribute to explaining differences in corporate price-earnings ratios? A research note”, Corporate Reputation Review, vol. 3 nr. 2, ss. 137-42.
Leicht, K.T. & Fennell, M.L. 2001. Professional work. Oxford: Blackwell.
Lennox, C.S. 1999. ”Audit Quality and Auditor Size: An Evaluation of Reputation and Deep Pockets Hypotheses”, Journal Of Business Finance & Accounting, vol. 26, nr. 7/8, ss. 779-805.
Lou, Y. & Vasvari, F. 2013. ”The Role of Reputable Auditors and Underwriters in the Design of Bond Contracts”, Journal Of Accounting, Auditing & Finance, vol. 28, nr. 1, ss. 20-52.
Lys, T. & Watts, R. 1994. ”Lawsuits against Auditors”, Journal Of Accounting Research, vol.
32, nr. 13, ss. 65-93.
Mansi, S.A., Maxwell, W.F. & Miller, D.P. 2004. ”Does auditor quality and tenure matter to investors? Evidence from the bond market”, Journal of Accounting Research, vol. 42, nr. 4, ss.
755-793.
Menon, K. & Williams, D. 1994. ”The Insurance Hypothesis and Market Prices”, Accounting Review, vol. 69, nr. 2, ss. 327-342.
Nelson, K., Price, R. & Rountree, B. 2008, ”The market reaction to Arthur Andersen's role in the Enron scandal: Loss of reputation or confounding effects?”, Journal Of Accounting &
Economics, vol. 46, nr. 2/3, ss. 279-293.
Palmrose, Z. 1988. ”An Analysis of Auditor Litigation and Audit Service Quality”, Accounting Review, vol. 63, nr. 1, s. 55.
Piot, C. 2005. ”Auditor Reputation and Model of Governance: A Comparison of France, Germany and Canada”, International Journal Of Auditing, vol. 9, nr. 1, ss. 21-44.
Pittman, J. & Fortin, S. 2004. ”Auditor choice and the cost of debt capital for newly public firms”, Journal Of Accounting & Economics, vol. 37, nr. 1, s. 113.
Power, M. 2004. ”The risk management of everything”, Journal Of Risk Finance (Emerald Group Publishing Limited), vol. 5, nr. 3, ss. 58-65.
Pratt, J. & Stice, J.D. 1994. ”The effects of client characteristics on auditor litigation risk judgments, required audit evidence, and recommended audit fees”, Accounting Review, vol. 69, nr. 4, ss. 639-656.
Prop. 1997/98:99. Aktiebolagets organisation
Raman, K. & Wilson, E. 1994. ”Governmental Audit Procurement Practices and Seasoned Bond Prices”, Accounting Review, vol. 69, nr. 4, ss. 517-538.
Roberts, P.W. & Dowling, G.R. 2002. ”Corporate reputation and sustained superior financial performance”, Strategic Management Journal, vol. 23, nr. 12, ss. 1077-93.
Ronen, J. 2010. ”Corporate Audits and How to Fix Them”, Journal Of Economic Perspectives, vol. 24, nr. 2, ss. 189-210.
Ronen, J. 2006. ”A proposed corporate governance reform: Financial statements insurance”, Journal Of Engineering & Technology Management, vol. 23, nr. 1/2, ss. 130-146.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2009. Research methods for business students. Harlow:
Pearson Education Limited.
Scott, S.V. & Walsham, G. 2005. “Reconceptualizing and managing reputation risk in the knowledge economy: towards reputable action”, Organizational Science, vol. 16 nr. 3, ss.
308-Schweizer, T.S. & Wijnberg, N.M. 1999. “Transferring reputation to the corporation in different cultures: individuals, collective systems and the strategic management of corporate reputation”, Corporate Reputation Review, vol. 2, nr. 3, ss. 249-266.
Seetharaman, A., Gul, F. & Lynn, S. 2002. ”Litigation risk and audit fees: evidence from UK firms cross-listed on US markets”, Journal Of Accounting & Economics, vol. 33, nr 1, ss. 91-115.
SFS 2005:551 Aktiebolagslagen,
SFS 2001:883 Revisorslagen
Shafer, W. E., Park, L. J. & Liao, W. M. 2002. ”Professionalism, organizational-professional conflict and work outcomes: a study of certified management accountants”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 15, nr. 1, ss. 46-68.
Simunic, D. & Stein, M. 1990, ”Audit risk in a client portfolio context”, Contemporary Accounting Research, vol. 6, nr. 2, ss. 329-343.
Simunic, D.A. 1980. ”The pricing of audit services: Theory and evidence”, Journal of accounting research, vol. 18, nr. 1, ss. 161-190.
Sitkin, S.B. & Sutcliffe, K.M. 1991. ”Dispensing legitimacy: the influence of professional, organizational and legal controls on pharmacist behaviour”., Research in sociology of organizations, vol. 8, ss. 241-268.
Skinner, D. & Srinivasan, S. 2012. ”Audit Quality and Auditor Reputation: Evidence from Japan”, Accounting Review, vol. 87, nr. 5, ss. 1737-1765.
SOU 2008:79. Revisorers skadeståndsansvar
Suddaby, R., Cooper, D. & Greenwood, R. 2007. ”Trans-national regulation of professional
Suddaby, R., Gendron, Y. & Lam, H. 2009. ”The organizational context of professionalism in accounting”. Accounting, Organizations and Society. vol. 34 nr. 3-4, ss. 409-427.
Suddaby, R. & Greenwood, R. 2005. ”Rhetorical strategies of legitimacy” Administrative Science Quarterly, vol. 50, nr. 1, ss. 35–67.
Teoh, S.H. & Wong, T.J. 1993. ”Perceived auditor quality and the earnings response coefficient”. Accounting Review, vol. 68, nr. 2, ss. 346-366.
U.S. General Accounting Office (GAO). 2003. Accounting firm consolidation: Selected large public company views on audit fees, quality, independence, and choice. GAO-03-1158.
Washington, DC: GAO.
Wallace, J. 1995. ”Organizational and professional commitment in professional and nonprofessional organizations”, Administrative Science Quarterly, vol. 40, nr 2, ss. 228–255.
Warren, D. E. & Alzola, M. 2009. ”Ensuring Independent Auditors: Increasing the Saliency of the Professional Identity”. Group Decision and Negotiation, vol. 18, ss. 41-56.
Weber, J., Willenborg, M. & Zhang, J. 2008. ”Does Auditor Reputation Matter? The Case of KPMG Germany and ComROAD AG”, Journal Of Accounting Research, vol. 46, nr. 4, ss.
941-972.
Willenborg, M. 1999. ”Empirical Analysis of the Economic Demand for Auditing in the Initial Public Offerings Market”, Journal Of Accounting Research, vol. 37, nr. 1, ss. 225-238
Winroth, K. 1999. När management kom till advokatbyrån: om professioner, identitet och organisering. Diss. Göteborg: Univ.
Wyatt, A.R. 2004. ”Accounting professionalism – They just don’t get it!”, Accounting Horizons, vol. 18 nr. 1, ss. 45–53.
Zhan Shu, S. 2000. ”Auditor resignations: clientele effects and legal liability”, Journal Of Accounting & Economics, vol. 29, nr. 2, ss. 173-205.
Östergren, K. & Sahlin, K. 1998. Att hantera skilda världar: läkares chefskap i mötet mellan profession, politik och administration., Stockholm: Landstingsförb.
MUNTLIGA KÄLLOR
Partner, 20 års erfarenhet. Telefonintervju 2013-12-11. Stockholm
Partner, 18 års erfarenhet. Personligintervju 2013-12-02. Uppsala
Partner, 14 års erfarenhet. Telefonintervju 2013-12-03. Stockholm
Auktoriserad revisor, 15 års erfarenhet. Personligintervju 2013-12-02. Uppsala
Auktoriserad revisor, 8 års erfarenhet. Telefonintervju 2013-12-04. Stockholm
Auktoriserad revisor, 8 års erfarenhet. Personligintervju 2013-12-06. Uppsala
Auktoriserad revisor, 6 års erfarenhet. Telefonintervju 2013-12-06. Stockholm
Auktoriserad revisor, 5 års erfarenhet. Personligintervju 2013-11-29. Uppsala
Auktoriserad revisor, 5 års erfarenhet. Telefonintervju 2013-12-04. Stockholm