Vad som tydligt framgår i undersökningen, när vi ställer den filosofiska frågan; ”vad är tid?”, kan vi hamna i försöken att svara på frågan utifrån flera paradoxer. Vilket inte enbart visat sig kretsa kring tiden, utan också kring förbindelserna till den. I många fall kretsar det faktiskt i hur vi kommunicerar och förhåller oss till den. Tid är inte bara pengar, utan den speglar så mycket mer än så, bland annat våra värderingar, flexibilitet och vår kultur. Samtidigt som vi ska vara godtagbara gällande tiden, ska vi dessutom kunna sätta gränser för att avlägsna oss.
Ännu en gång vill vi då betona begreppet; balans, som vi påstår är kärnan för att undvika ohälsa och labilitet. Vår uppsats har inte bidragit till att tiden blivit mindre komplex, den kommer förmodligen alltid att vara svårbegriplig, men vi vågar dock påstå att den är
hanterbar. Genom att använda sig av tidsrum för bearbetning samt återhämtning kan individen lära sig hantera det oförutsägbara, och med hjälp av improvisation i kombination med
reflektion ledas framåt. Med dessa styrmedel anser vi att organisationer kan lära från
individen och därmed lättare kunna finna kollektiva lösningar gällande tidsproblematiken. Ett bra exempel på det är vårt resonemang kring processer. Litteraturen har visat att tiden blir lättare att hantera genom att ha en processtanke i relation till tid. Den kan handla att utveckla nya strukturer och hjälpmedel med återkopplingsmekanismer, men även vikten att återkoppla med andra, vara tydliga och våga fördela kraven bland varandra för att lättare kunna hantera situationen.
Referenslista
Adam, B., Whipp, R., och Sabelis, I. (2002). Choreographing tome and management:
traditions, developments, and opportunities. B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 2-28. Oxford
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. och Lundberg U. (2006). Gränslöst arbete- Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber
Alvesson, M. och Skölberg, K. (2008). Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Upl.2. Lund: Studentlitteratur
Arman, R., Dellve, L., Tengelin, E., Wikström, E. (2011). Regulating time commitments in healthcare organizations - Managers’ boundary approaches at work and in life. Journal of Health Organization and Management.Vol. 25 No. 5
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverker, M. & Torbjörn. I. (2012).
Arbets- & organisationspsykologi. Individ och organisation i samspel. Stockholm, Natur och kultur.
Ballard, D. (2002). The Communicative Construction of Time: Explication and Partial Test of a Meso Organizational Mode. University of California
Becker, C.M., McMahan, S., Allen, D. and Nelson, J.R. (2004). “The usability and
effectiveness of a self-management intervention”. American Journal of Health Studies, Vol.
19 No. 2, s. 110-114.
Becker, C-M. och Glascoff, M-A. (2014). Process Measures: a Leadership Tool for Management. The TQM Journal Vol. 26 No. 1, pp. 50-62
Bell, E. och Tuckman, A. (2002). Hanging on the Telephone: Temporal Flexibility and the Accessible Worker. B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 115-125. Oxford
Benjamin, W. (1992). “Writing, Time, and Task”, in Walter Benjamin’s Philosophy. Ed. P.
Osborn and A. Benjamin. London: Routledge, 33-49
Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmo
Carmo, F. L., och Jesus, S. B. (2011). A STUDY OF TIME MANAGEMENT EFFECTIVE AS A TOOL FOR INCREASED PRODUCTIVITY AND WORK-LIFE BALANCE AND PERSONAL. Revista De Gestão e Secretariado, 2(2), 121
Castells M (2000). Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur. Millenniets slut.
Göteborg: Daidalos.
Castells M (2001). Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur. Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
Clark, P.A. (1990). Chronological Codes and Organizational Analysis. Daniels, P., Bryson et al (red.) The Theory of and Philosophy of Organizations: Critical Issues and New
Perspectives. London: Routledge, 137-63
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Durkheim, E. (1915). The elementary forms of the religious life (J. W.
Swain, Trans.). New York: Free Press.
Döös M. och Wilhelmson L. (2009). Organizing Work for Innovation and Growth.
Experiences and efforts in ten companies. VINNOVA Report VR 22
Foucault (1979). Discipline and Punish: The Birth of Poison, trans. Alan Sheridan. New York. Vintage Press
Giddens, A. (1989). A Reply to My Critics. D. Held och J.B. Thompson (red), Social Theory of Modern Societies: Anthony Giddens and His Critics. Eng. Cambridge University Press:
249-301
Glaser , B.G. och Strauss, A.L. (1967). The Discovery of Grounded theory. Chicago, Ill:
Aldine
Goffman, E. (1959/1990). The Presentation of Self in Everyday Life. Harmondsworth:
Penguin
Grant, R. (1998). Contemporary Strategy Analysis. Oxford: Blackwell Hanks, W. F. (1996). Language and communicative processes. Boulder, CO: Westview Press.
Homing, K. H., Ahrens, D., & Gerhard, A. (1999). Do technologies have time? New practices of time and the transformation of communication technologies. Time & Society. 8 .293-308.
Ikuko, N. (2002). Cooperation engineered: Efficiency in the "Just in Time" System. B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern
organizations, 104-114. Oxford
Jacobsen, D (2002) Vad, hur och varför? Om metodval I företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur Lund.
Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. Upl.3. Lund Studentlitteratur.
Jeding, K., Hägg, G., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T. & Vingård, E. (1999). Ett friskt arbetsliv- Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering. Arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie 22
Johansen A. (1984). Tid är makt, tid är pengar. Malmö: Röda Bokförlaget.
Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. Finland: Brombergs
Jönsson, B. (2002). I tid och otid- hemma och på jobbet. Finland: Brombergs
Judge T. och Robbins S. (2007). Organizational behavior. 12 uppl. Person education Karlsson, J. och Eriksson, B. (2000). Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor. Lund: Arkiv.
Kamp, A., Henrik, L. L., & Helge Søndergaard Hvid (2011). Negotiating time, meaning and identity in boundaryless work. Journal of Workplace Learning, 23(4), 229-242.
Keenoy, T., Oswick, V., Anthony, P., Grant, D. och Mangham, I. (2002). Interpretive Times:
The Timescape of Managerial Decision Making. B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 182-195. Oxford
Luhmann, N., (1982). The Differentiation of society. New York: Colombia University Press McKenna, R. (1997). Realtid. Boston: Harvard Business School Press.
Morse, M. (1998). Virtualities: Television, Media Art, and Culture. Bloomington, Ind.:
Indiana University Press
Noss, C. (2002). Taking time seriously: Organizational Change, Flexibility, and the Present Time in a new Perspective. B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 46-60. Oxford
Omalayo, B. O., och Oluwafemi, A. A. (2012). Influence of workers´ attitude towards time and work on perceived job performance in private and public sectors. Journal of management and strategy, 3(3), 2.
Pandla, K. (2010). A study on work stress amongst employees of various public and private sector organizations in India. Drishtikon: A Management journal, 1(2)
Peplau, A., Sears D. och Taylor, E. (2006) Social psychology. 12upl. London. Person Purser, R. (2002). Contested Presents: Critical Perspectives on “Real-time” Management. B.
Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 156-167. Oxford
Rehn, A. (2002). Time and Management as Morality Tale, or “What´s Wrong with Linear Time, Damn It?” B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and
management in modern organizations, 77-85. Oxford Ritzer, G. (2008). Sociologisk teori. Malmö. Liber
Rosengren(2006). Tiden som form och upplevelse – om relationen mellan arbete och tid.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Sabelis, I. (2002). Hidden Causes for Unknown fosses: Time Compression in Management.
B. Adam, R.Whipp och I. Sabelis (red.) Making time- Time and management in modern organizations, 89-103. Oxford
Schumpeter J. A. (1983). The Theory of Economic Development. USA: New Brunswick.
Toffler A. (1982). Tredje vågen. Solna: Esselte Info.
Tyrstrup, M.(2005). Sovereigns of time- a Scandinavian View of Executive Work, Time and Leadership. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådets rapportserie (2011) uppladdad från www.vr.se den 2014-05-26 http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1340207445825/Go d+forskningssed+2011.1.pdf
Virilio, P. (1997). Open Sky, trans. Julie Rose. London: Verso
Wideberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur AB, Lund
Zerubavel, E. (1979b). Private Time and Public Time: The Temporal Structure of Social Accessibility and Professional Commitments. Social forces, 58/1: 38-58
Zerubavel, E. (1981). Hidden Rhythms: Schedules and Calendars in Social Life. Chicago University Press