Sammanställning av gruppsekreterarnas inskickade anteckningar
De tio samtalsgruppernas diskussioner vars diskussionsunderlag baserades på resultat från vårens tre undersökningar utmynnade vid analys och
sammanställning i fyra kategorier (tabell 2). Kolumn fem (”Konkreta förslag”) bör betraktas som implikationer, vilka vanligtvis presenteras sist i diskussionen.
23
Tabell 2. Sammanställning av gruppsamtal 25:e maj 1 Förklaring till förkortningar i den ordning som de förekommer i tabellen: MV = Migrationsverket, AF = Arbetsförmedlingen, ABO = Anläggningsboende, LST = Länsstyrelsen, SO = Samhällsorienterare, LÖKEN = Lokal överenskommelse för mottagande av nyanlända och FK = Försäkringskassan 2 Kursiv text i kolumn 4 (Vem gör vad/ansvarig) och i kolumn 5 (Konkreta förslag) är författarens tolkningar, slutsatser och förslag.
24
DISKUSSION
Eftersom klienternas behov av hälso-och sjukvård och framför allt psykiatrisk vård upplevdes som stort bland handläggare/specialister, var det naturligt att en
betydande del av resultaten i undersökningarna fick fokus på sekundärprevention, tertiärprevention, behandling och rehabilitering samt avsaknad av samverkan med landstinget. Hälsofrämjande arbete, åtgärder och insatser med salutogen ansats, som samtliga myndigheter och civilsamhället har gemensamt ansvar för (Pellmer och Wramner, 2009), var inte tydligt definierat och problematiserat i
tjänstemännens metodstöd för lokala överenskommelser (Arbetsförmedlingen, 2015) där hälsofrämjande insatser nämns med två rader. Något som också är ett faktum i andra offentliga dokument vad det gäller mottagande och etablering av nyanlända, där inte heller hälsa, helhetssyn och hälsofrämjande insatser finns utskrivet som resurser. Se exempelvis i Regeringskansliets skrift ”Bättre
mottagande och snabbare etablering - investeringar i budgetpropositionen 2016”
(Regeringskansliet, 2016).
Majoriteten av tjänstemännen som deltog i studierna var medvetna om betydelsen av att inkludera hälsofrämjande perspektiv för att lyckad etablering skulle uppnås.
De tjänstemän som vid studiernas början inte reflekterat över att vissa insatser och aktiviteter som deras klienter erbjöds kunde främja hälsan, blev medvetna om det under processens gång, när de fick ord på sina tankar och bekräftelse på sina handlingar.
Vid myndigheterna saknas det en uttalad struktur och gemensam terminologi för hälsofrämjande arbete. Det fanns bland tjänstemännen ingen tydlig distinktion mellan behov av hälsofrämjande/förebyggande insatser för att bibehålla hälsan och behov av behandling och rehabilitering vid en viss diagnostiserad sjukdom.
Samtliga behov av åtgärder och insatser benämndes som hälsofrämjande, med den verbala innebörden att det var någon insats som behövdes för att förbättra
klientens hälsa. Detta medförde det att de hälsofrämjande och salutogena perspektiv/effekter/möjligheter (Almqvist, 2013; Eriksson och Lindström, 2008;
Ladekjær Larsen och Stock, 2010; Tugwell m.fl., 2011) av de insatser och aktiviteter som tjänstemannen erbjöd sina klienter riskerade att bli osynliggjorda i klientens individuella plan och akt. Att klientens styrkor och resurser samt möjlighet till att vara delaktig i sin etablering riskerade att gå förlorade då dessa perspektiv inte lyftes fram och dokumenterades utan stannade i samtalet mellan klienten och tjänstemannen. Det som inte fungerade eller behövde åtgärdas dokumenterades (jfr. med traditionell skolmedicin som till viss del fortfarande har
felsökande/patogenes som utgångspunkt). Detta medförde också att det fanns risk att även allvarlighetsgraden av långvarig ohälsa, som en betydande andel av de nyanlända var i behov att få professionell vård för osynliggjordes.
Framför allt visade den här studiens resultat att handläggare/specialister behöver hjälp och stöd/avlastning av professionella inom hälso- och sjukvården, så att de
25
kan lägga sin tid och sitt engagemang på de klienter som har förmåga att hantera sin situation utifrån rådande personliga resurser. Medan de klienter som lider av uppenbar ohälsa, framför allt av psykisk karaktär behöver få vård och behandling samt rehabilitering inom hälso- och sjukvården. Nyanländas personliga resurser och tid inom etableringen tillvaratas inte optimalt samtidigt som offentliga resurser går till spillo till följd av att ansvarsfördelningen är otydlig och inte bindande (jfr. SFS 2003: 1210).
Det var ett begränsat antal tjänstemän som deltog i Audit-registreringen, vilket gör att dess resultat bör beaktas med försiktighet. Emellertid kompenseras detta till viss del genom att den kompletterades med kvalitativa intervjuer i enlighet med vald forskningsmetod (Gilså Hansen m.fl., 2005).
Slutsatser
Det behövs nationella informations/utbildningsinsatser för offentliga tjänstemän för att uppnå konsensus vad det gäller definitionen av hälsofrämjande faktorer och dess praktik samt medvetenhet om hur viktiga dessa komponenter är i handläggare/specialisters (även andra myndigheters tjänstemän) arbete med nyanlända.
Det behövs ökad kunskap om att salutogen och holistisk bild av
nyanländas förutsättningar för hälsa förbättrar de nyanländas möjligheter för snabb och tillfredställande etablering i arbetslivet så väl som i det civila samhället.
För att samverkan mellan samtliga involverade myndigheter och
verksamheter inklusive idéburna organisationer ska fungera behöver det utformas formella och bindande avtal på nationell nivå.
Spridning av projektets resultat
MIUN för inkludering, april 2016
Forum för arbetslivsforskning (Falf), juni 2016
Artikel i AF-tidningen På jobbet, augusti 2016
Forskningsworkshop angående risk, ekonomi och genus, september 2016
26
REFERENSER
Almqvist, K. (2013). Effekter av långvarig extrem stress på relationer mellan föräldrar och barn, kapitel i Från apati till aktivitet. Ascher, H. och Hjern, A. (Red).
Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen. (2015). Metodstöd – Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Bentzen, N. (1993). Medical Audit – The APO-Method in General Pratice.
Scandinavian Journal of Health Care. DOI:10.3109/02813439308997643.
Blekinge-FoU. www.blekingefou.se (tillgänglig 18:e februari 2016).
Codex. (2016). Codex - Regler och riktlinjer för forskning. www.codex.vr.se (tillgänglig 18:e februari 2016).
Dahlgren, G. och Whitehead, M. (2007:14). Policies and strategies to promote social equity in health, Background document to WHO – Strategy paper for Europe, Institute for future studies, Stockholm.
Eriksson, M. och Lindström, B. (2008). A salutogenetic interpretation of the Ottawa Charter. Health Promotion International. DOI:10.1093/heapro/dan014.
Gilså Hansen, D., Erisson, T., Toft, B., Schæfer, K., Damsgaard, J. och Munch, A.
(2005). Audit efter APO-metoden. Odense, DK: Audit Projekt Odense (APO).
Graneheim, U. H. och Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Ladekjær Larsen, E. och Stock, C. (2010). Capturing contrasted realities: integrating multiple perspectives of Danish community life in health promotion. Health Promotion International. DOI:10.1093/heapro/daq065.
Leppo, K., Ollila, E., Peṅa, S., Wismar, M. och Cook, S. (2013). Health in All Policy – Seizing opportunities, implementing policies. Helsingfors, FI: Ministry of Social Affairs and Health.
Lidén, G. och Nylén, J. (2014). Reception of refugees in Swedish municipalities:
evidence from comparative case studies. Migration and Development.
DOI:10.1080/2163234.2014.894178.
Pellmer, K. och Wramner, B. (2009). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm:
Liber.
Regeringskansliet. www.regeringskansliet.se (tillgänglig: 26:e april 2016).
27
Röda Korset. www.rödakorset.se (tillgänglig 18:e februari 2016).
Sarstrand Marekovic, M. (2011) Från invandrarbyrå till flyktingmottagning: fyrtio års arbete med invandrare och flyktingar på kommunal nivå. Avhandling. Växjö:
Linnéuniversitetet.
SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslagen. www.riksdagen.se (tillgänglig: 27:e oktober 2016).
SFS 2003:460 §§ 3-4. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
www.riksdagen.se (tillgänglig: 17:e oktober 2016).
SFS 2003:1210. Lag om finansiell samordning av rehabiliterande insatser.
www.riksdagen.se (tillgänglig: 27:e oktober 2016).
Spretizer, G .(1995). An Empirical Test of a Comprehensive Model of Intrapersonal Empowerment in the Workplace. American Journal of Community Psychology.
DOI:10.1007/BF02506984.
Sundell Lecerof, S. (2010). Olika villkor- olika hälsa. Hälsa bland irakier i åtta av Sveriges län 2008. Malmö: Malmö Högskola.
Tugwell, P., Pottie, K., Welch, V., Ueffing, E., Chambers, A. och Feightner, J. (2011).
Evaluation of evidence-based literature and formulation of recommendations for the clinical preventive guidelines for immigrants and refugees in Canada. Canadian Medical Association Journal. DOI:10.1503/camj.090289.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Vårdval Västernorrland 2013/14.(2014). Rapport: Hälsoundersökningar av asylsökande med flera. Härnösand: Landstinget Västernorrland.
Bilaga 1.
OBS! Inför tryckning av rapporten har texterna komprimerats och logotyperna plockats bort.
Informationsbrev till handläggare/specialister anställda vid Arbetsförmedlingar och kommuner i Västernorrlands län.
Som en del i det regionala utvecklingsprojekt ”Etablering med hälsoperspektiv”
där alla länets parter i etableringen samverkar1, inbjuds du härmed som
handläggare/specialist att dela med dig av dina kunskaper och din kompetens i delprojektet ”…hur handläggare/specialister definierar hälsofrämjande faktorer bland nyanlända….”
Västernorrlands län är just nu en av de regioner i Sverige som tar emot flest asylsökande i förhållande till sin populationsstorlek. Antalet personer som när det fått uppehållstillstånd väljer att bosätta sig i länet har också ökat. En undersökning av hälsan bland asylsökanden, kvotflyktingar och anhöriginvandrare i
Västernorrland 2013 visar att mer än hälften av dessa hade drabbats av trauman under flykt och att omkring en tredjedel uppvisade symptom på psykisk ohälsa.
Flyktingars sämre hälsa är delvis knuten till upplevelser i hemlandet och flykten till Sverige. En viktig förklaringsfaktor är även den första tiden i Sverige, då nyanländas hälsa i många fall försämras ytterligare, detta kan minskas genom rätt stöd,
exempelvis genom att stärka individens sociala nätverk. På samma sätt kan då avsaknaden av eller brister i detta stöd försämra hälsan.
En helhetssyn av de asylsökandes omgivande miljö inklusive beaktande av hälsofrämjande faktorer är viktigt för en gynnsam hälsoutveckling och avgörande för om man ska lyckas att förebygga, minska symptomen av och risken för psykisk ohälsa.
I ett samarbete mellan Länsstyrelsen som projektägare och Mittuniversitetet kommer du i slutet av februari att tillfrågas om du som handläggare/specialist har möjlighet delta i två alternativt tre undersökningar, vars preliminära resultat kommer att ligga till grund för en erfarenhets- och kunskapsutbytesdag för er handläggare,
specialister och externa samarbetsparter i början av sommaren. Vidare kommer materialet att analyseras ytterligare och ingå i framtida forskning.
Syftet med undersökningarna är:
– Att tydliggöra hur hälsofrämjande faktorer definieras av handläggare/specialister och hur hälsofrämjandeaktiviteter är kopplat till hälsans bestämningsfaktorer – Att lyfta och processa synen på och betydelsen av hälsa för en lyckad etablering men även att skapa underlag för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning bland
1 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland, Länets kommuner, Mittuniversitetet, Samordningsförbunden, Stiftelsen Vårsta diakonigård, Utansjö byalag, Västernorrlands idrottsförbund,
handläggare/specialister och andra som arbetar med nyanlända, exempelvis samhällsorienterare och de som är engagerade i idéburen verksamhet
Genomförande av undersökningarna
Före det att första undersökningen sker kommer du som handläggare/specialist att få besök av oss som är ansvariga för undersökningarna. Vi kommer då att informera mera om undersökningarna både muntligt och skriftligt samt besvara frågor
angående dessa.
Du kommer att erbjudas att besvara en kort enkät med frågor om hur du i vid upprättandet av dokument, inkluderar bedömningar av i din klients hälsa samt hur du samverkar med interna såväl som externa samverkans parter. Det är en så kallade webenkät, som tar högst tio minuter att besvara.
Den andra undersökningen du kommer att erbjudas att delta i är en registring av hur du i ditt dagliga arbete definierar vad som kan vara främjande för din klients hälsa. Registreringen kommer att pågå under tio arbetsdagar. Det kommer att ta högst fem minuter per klient att fylla i registreringsunderlaget.
Till den tredje undersökningen kommer ungefär hälften av er att inbjudas att delta i en fokusgruppsintervju där du får möjlighet att dela med dig av erfarenheter, perspektiv och reflektioner som inte täckts in i de två föregående undersökningarna.
Intervjun kommer att ta omkring en timma och spelas in för att underlätta analysförfarandet.
Utgångspunkten vid genomförandet av undersökningarna är:
att ta så lite av er arbetstid som möjligt i anspråk och
att genom erfarenhets- och kunskapsutbyte ytterligare stärka kompetensen bland er handläggare/specialister samt
att samla in material för bearbetning och forskning som ökar kunskapen om de nyanländas behov och förutsättningar för en gynnsam
hälsoutveckling Etiska klargöranden
Den information och de uppgifter som du delar med dig av kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Ditt deltagande i är helt frivilligt och du kan när du vill avbryta ditt deltagande utan att motivera varför
Alla handläggare/specialister som arbetar med nyanlända och är anställda vid Arbetsförmedlingar och kommuner i Västernorrlands län kommer att inbjudas att delta i erfarenhets- och kunskapsutbytesdagen, oavsett om ni valt/haft möjlighet att delta i undersökningarna eller inte.
Kontaktperson/ansvarig vid
Bilaga 2.
Handledning
Audit-registrering angående vad handläggare och specialister vid Arbetsförmedling och kommun uppfattar som
vinstfaktorer/friskfaktorer (hälsofrämjande) i sina möten med klienter (nyanlända)
Läs noga igenom handledningen innan Du startar och ha den åtkomlig under registreringen!
Registrering av vad du som handläggare inkluderat/reflekterat över som hälsofrämjande i samband med klientkontakten.
Det vill säga det är vad du definierat som vinstfaktorer/friskfaktorer (hälsofrämjande) i ditt möte med klienten som står i fokus.
Registrera 10 arbetsdagar med klientarbete
Börja din registrering 30:e mars fortsätt fram till och med 12:e april 2016. Är Du ledig enstaka dagar under registreringen noterar Du det på registreringsblanketten. Du kan inte förlänga registreringsperioden med motsvarande antal dagar. I denna audit kompenseras inte för eventuell deltidstjänstgöring eller kortare sjukfrånvaro. Skicka oss Dina ifyllda blanketter direkt när registreringen är avslutad senast den 14:e april 2016!
Vi registrerar endast vad vi gör i anslutning till klientkontakten HÄR och NU Gör din registrering i mycket nära anslutning efter ert möte, ägna några minuter till att ”kryssa för” vad du under ert möte betraktade som vinstfaktorer/friskfaktorer (hälsofrämjande). Inga "kryss" i efterhand. Det betyder att du inte kan registrera exempelvis dagen efter.
Datum
Ange registreringsdatum. Använd en blankett per arbetsdag.
Födelseår och kön
Födelseår med två siffror, ex -71 eller -93 Kön, skriv M för man och K för kvinna
Vi behöver endast födelseåret för åldersberäkningen och kön för att kunna dela upp kvinnor och män vid analys av era registreringar.
Kontakt (Kont.)
Är det första gången ni träffas eller har ni träffats tidigare en gång eller fler, markera med ett X det mest lämpliga alternativet.
Pågående kontakter
Markera med ett eller flera X för de kontakter du uppfattade att ni pratade om under mötet
Hälso- och sjukvården ex, vårdcentral, psykiatriskmottagning, medicinklinik, rehabiliteringsavdelning, kvinnoklinik
Sysselsättning/aktivitet ex, SFI, SO, arbete, praktik, annan utbildning såsom Komvux eller högskola
Idéburen organisation ex, Röda korset, byalag, integrationsråd, kyrkor såsom läxhjälp, idrottsförening såsom simundervisning
Försäkringskassan ex, rehabiliteringsinsatser, sjukersättning, bostadstillägg, LSS Sociala nätverk
Markera med ett eller flera X för de sociala nätverk som du uppfattade att ni pratade om under mötet
Grannar ex, fika/äter tillsammans, hjälp med småtjänster och gentjänster, kommunicerar regelbundet i trapphus eller på gården
Arbets- eller klasskamrater (Arbets-klasskam.) ex, studerar ”läser läxor”
tillsammans, åker tillsammans på bussen till och från skola eller arbete, lunchar tillsammans på praktiken
Fritids- kulturföreningar eller trossamfund (Fritids- kult.för/trossam.) ex, sjunga i kör, öppen förskola som inte är i kommunalregi, utövande av andlighet/religion, yoga, meditation, matlagning, läsecirkel, musik eller filmklubb, syjunta,
gymnastikklubb, simklubb, fotbollsklubb, Korpen
Majoritetsbefolkning ex, småpratar om väder och vind med kassören i matbutiken, chauffören på bussen, vänner som är svenskfödda alternativt väletablerade med utländsk härkomst som inte är släktingar eller bekanta från ursprungslandet, blivit hembjudna som gäst/bjudit hem gäster exempelvis enligt modellen för
invitationsdepartementet, deltagit i någon av de högtider och traditioner som firas av majoritetsbefolkningen
Trygghet/tillit
Markera med ett eller flera X för de trygghets/tillitsfaktorer som du uppfattade att ni pratade om under mötet
Bostadsområdet ex, känner klienten och hens familj trygg med att gå ut på gården/samhället på kvällstid, är det tillräckligt upplyst på kvällstid, är omgivningen fysiskt omskött (lagas trasiga fönster, töms sopkorgar, sandas
gångvägar, fungerar lamporna i trapphuset), förekommer det konflikter i området så att polis/socialjour besöker området frekvent
Myndigheter ex, är det en självklarhet att anmäla till polis om hen tappat
plånboken/mobiltelefonen, litar hen på den information som ges från
Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kommunen, Hälso- och sjukvården
Omvärld ex, rädsla/oro för ökade konflikter och kaos här såväl som i ursprungslandet
Familj
Markera med ett eller två X för de omständigheter angående familjen som du uppfattade det att ni pratade om under mötet
Resurs ex, de delar av närmsta familjen som de förväntas dela bostaden med finns tillgängliga och de går igenom migrationsprocessen tillsammans
Kan bli bättre ex, delar av familjen saknas, relationsproblem eller någon i familjen är i stort behov av stöd och vård av så väl familjen som hälso- och sjukvården
Ekonomi (Ekon.)
Markera med ett X om du uppfattade det att ni pratade om ekonomi under mötet Tillfredställande ex, klarar att bära löpande kostnader för bostad och uppehälle med nu tillgängliga resurser (egen lön, egna materiella tillgångar, etableringsersättning, studiebidrag, bostadstillägg, barnbidrag och så vidare)
Behöver förbättras ex, risk för/hamnat i glappet mellan etableringsersättning och ersättning som utgår under SFI, behov av annan bostad men förhindrad att byta på grund av brist på ekonomiska resurser
Risk
Markera med ett X om du uppfattade att ni under mötet pratade om riskerna med att inte ha möjlighet att upprätthålla goda levnadsvanor
Levnadsvanor ex, alkohol, droger, doping, tobak, kost, fysisk inaktivitet, missbruk såsom spel-, alkohol-, drog-, doping-, tablett-, sex- eller matmissbruk
Kommunikation med familj från hemlandet (Kom. fam. heml.)
Markera med ett X om du uppfattade det som att ni under mötet pratade om kommunikation med familjen från hemlandet
Regelbundet varje månad eller mera (Regelb. varje mån) ex, via instagram, telefon, brev, skype, facebook, snapchat
Ingen/sällan ex, enstaka kontakter med hemlandet på grund av tappat kontakten, vet inte vart familjemedlemmar befinner sig, personliga konflikter, risker med att ta kontakt
Fysisk aktivitet och rörelse (Fysisk/rörelseakt.)
Markera med ett eller flera X om du uppfattade det som att ni pratade om fysisk aktivitet under mötet
Motion ex, regelbunden planerad fysisk aktivitet såsom deltagande i organiserad aktivitet i förening eller på gym, ute och joggar, rider, cyklar, åker skidor, raska promenader 30 min eller mera
Hushållsarbete och fysiskt krävande arbete (Hush.arb/fysarb.) ex, har huvudansvar för städning och skötsel av hus och trädgård, arbetar/praktiserar på lager, som lokalvårdare, i skog, på jordbruk, inom hemtjänst eller sjukvård, som snickare, som elektriker
Promenader/lek ex, går, cyklar eller sparkar omkring en kilometer eller mer enkel väg för att delta i daglig sysselsättning, aktivt deltar i barnens aktiviteter såsom på lekplatser, i gymnastiksalar, på badhus, på bollplaner, i pulkabacke
Delaktighet
Markera med ett eller flera X om du uppfattade det som att ni pratade om delaktighet under mötet
Makt (egenmakt/empowerment) möjlighet att vara delaktig och påverka beslut som tas angående en själv och den egna familjen ex, barnens skolgång, bostad,
utbildning, ekonomi
Självtillit känslan av att klara av/själv ha inre kraft att påverka livssituationen för sig själv och sin familj ex, se och relevant värdera sin egen kompetens, konstruktivt föreslå och ta reda på möjligheter och lösningar på de utmaningar hen står inför Stolthet känslan av att bli sedd och hörd, att vara duglig och lyckad, ex att bli bekräftad för egenskaper hen har ex, kompetenser (musikalisk, konstnärlig, erfarenhet av att ta hand om barn, äldre släktingar, laga mat), utbildning, styrka, mod, sinnelag såsom glad, förmåga att entusiasmera sina medmänniskor, generös (motsatsen till stolthet är känsla av skam, som gör att vi drar oss undan och känner oss odugliga och misslyckade).
Skicka in Dina ifyllda blanketter med det frankerade svarskuvertet senast torsdagen den 14:e april till:
Heidi Carlerby
Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet
Holmgatan 10 851 70 Sundsvall
Bilaga 3.
Frågeguide för fokusgruppsintervjuer med handläggare/specialister anställda vid Arbetsförmedling och kommuner i fyra av sju kommuner i Västernorrlands län, maj 2016.
Öppningsfrågor
- Hur har det påverkat dig i din profession att du/din enhet deltagit i de två tidigare studierna?
- Ni har nu här strax före intervjun fått ta del av några av resultaten från de två tidigare studierna. Hur upplever ni att det speglar er vardag med möten med människor som har migrerat?
Introduktionsfrågor
- Vilka av de resultat som tidigare har presenterats bedömer ni att är viktigast för era
- Vilka av de resultat som tidigare har presenterats bedömer ni att är viktigast för era