Syftet med studie var att få syn på hur de yngsta barnen, 1–3-åringar, är delaktiga och hur de interagerar i musikundervisningen i förskolan. Våra forskningsfrågor hanterar dels hur barnen är delaktiga och hur de interagerar, och dels vilken betydelse miljön har för deras musikupplevelse. Vår slutsats är att barnen har olika sätt att vara delaktiga på. De kommunicerar och interagerar både med varandra och med de vuxna verbalt, med kroppsspråk och genom ögonkontakt. Utifrån våra observationer ser vi en tendens till att barnen visar mer engagemang i musiken när de samtidigt använder sin kropp och gör rörelser.
De utforskar instrumenten med kreativitet och fantasi och söker hela tiden bekräftelse i sitt utforskande. Hur pedagogen möter barnen i deras försök till interaktion är avgörande för barnens möjlighet att bli delaktiga. Även miljön har stor betydelse för barnens delaktighet i musikundervisningen. Barnen använder rummet spontant men väljer oftare att leka i de andra rummen på avdelningen. I samband med vilan är de barn som är vakna hänvisade till musikrummet men är vid den tiden begränsade till stillsamma aktiviteter. Vi har också fått syn på att en del av materialet är tillgängligt för barnen medan annat inte är det. Den musikaliska miljön har dock mycket att erbjuda barnen i form av engagerade pedagoger som brinner för musikundervisning.
Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) beskriver vikten av engagerade pedagoger för barnens lärande och utveckling. Vi reflekterar över att vår studie har en betydelse för yrkesrollen i förskolans verksamhet och de som arbetar i förskolan ska förhålla sig till läroplanen. Läroplanen (Skolverket 2016) menar att personalen kontinuerligt ska utveckla verksamheten genom att dokumentera och utvärdera miljön och förhållningssättet. Alla barn har rätt till delaktighet i förskolan och det är viktigt att verksamheten arbetar för att barnen blir delaktiga och reflekterar över hur barnen blir delaktiga. Det är även viktigt att utvärdera miljön och vilken betydelse den har för barnens lärande. Barnkonventionen (UNICEF 2009) liksom läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) beskriver barns rätt till kulturell verksamhet.
Läroplanen beskriver estetiska uttrycksformer som ett mål där syftet är att utveckla barnens estetiska färdigheter men beskriver även hur barnen kan använda estetiska ämnen som ett uttrycksmedel.
Läroplanen är under revidering och det blir ett större fokus på begreppet undervisning och hur detta kan omsättas i förskolans verksamhet (Skolverket 2017). Begreppet har inte riktigt fått fäste i förskolan än men med revideringen av läroplanen så hoppas vi att begreppet blir naturligt att använda i förskolan.
8 Vidare forskning
För att avsluta vårt utvecklingsarbete så skickar vi vårt färdiga arbete till förskolan där studien ägt rum för att de ska få ta del av resultatet.
Det har varit intressant att undersöka barnens delaktighet och interaktion i musikundervisningen i förskolan. Då förskolorna blir mer och mer mångkulturella så hade det varit intressant att forska vidare genom att titta mer på aspekten av begreppet musicking som säger att musik kan användas som ett universellt språk för att skapa relationer mellan olika kulturer och titta på hur musikundervisningen kan bidra till språkutveckling. En annan aspekt vore att forska vidare om rörelseglädje, att undersöka om det finns en skillnad i barnens engagemang under sånger utan rörelse respektive med rörelse under musikundervisning i förskolan.
Referenser
Abrahamsson, Stina & Wennberg, Stina (2014). Sångsamling blir musikstund. I Holmberg, Ylva (red.). Rösträtt: musik på barns villkor. 1. uppl. Stockholm: Gehrmans Musikförlag.
Balic, Sofia (2014) Rösträtts värdegrund. I Holmberg, Ylva (red.). Rösträtt: musik på barns villkor.
1. uppl. Stockholm: Gehrmans Musikförlag.
Bond, Vanessa L. (2011) Before They Walk in the Door: Environmental Influences on Musical Ability in Early Childhood and Implications for Nurturing the Nurturers. Contributions to Music Education 38(2), ss. 73–89.
Burnard, Pamela (2015). Kreativ musikundervisning för barn i förskolan och grundskolan. I Hofvander Trulsson, Ylva & Houmann, Anna (red.). Musik och lärande i barnets värld. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Cervin, Elisabeth (2010). Förskolan flyttar fram positionerna. http://www.forskolan.se/forskolan-flyttar-fram-positionerna/ [2017-09-13]
Davidsson, Birgitta (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Sandberg, Anette (red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabeth, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa i förskolan. 1. Uppl. Stockholm: Liber.
Eidewald, Christian & Wallander, Agneta (2016). Synen på barnet påverkar miljön. I Linder, Linda (red.). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget.
Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm:
Norstedts.
Emberton, Emelie (2013) The Power of Music: opening our minds to imagine a better life. The Canadian Music Educator. 55(2), ss. 29-32.
Emriksson, Birgitta (2017). Kreativitet och barns lärande: från ett till fem år. Stockholm:
Skapande pedagogik.
Holmberg, Ylva (2017). Musikskap i förskolan: musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv. Första upplagan Stockholm: Liber.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Häikiö, Tarja (2012). Att vara vid sina sinnen: kultur, estetik och lärande. I Klerfelt, Anna &
Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups.
Ilari, Beatriz (2016). Music in the early years: Pathways into the social world. Research Studies in Music Education 38(1), ss. 23–39.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Stockholm: Liber.
Jonsson, Agneta (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidskrift for nordisk barnehageforskning 12(1), ss. 1-16.
Jonsson, Agneta & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Lek, lärande och undervisning, hand i hand i arbetet med de yngsta barnen. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (red.).
Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber.
Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
1. uppl. Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2009). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm:
Liber.
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. 3., omarb. uppl. Lund:
Liber.
Skollag 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet.
Andra upplagan Stockholm: Liber.
Shier, Harry (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligation. Children &
Society. 15(2), ss. 107–117.
Skolverket (2017). Förskolans läroplan ska revideras. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola/forskolans-laroplan-ska-revideras-1.260355 [2017-11-16]
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.]. Stockholm: Skolverket.
Small, Christopher (1999). Musicking – the meanings of performing and listening. Music education research, 1(1), ss. 9–21.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem.
Diss. Åbo Akademi.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
Strandberg, Leif (2014). Vygotskij, barnen och jag: pedagogisk inspiration. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Sæther, Morten (2014). Musikalisk utveckling – en helhet. I Angelo, Elin & Sæther, Morten.
Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
UNICEF Sverige. https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen [2017-10-12]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wassrin, Maria (2013). Musicking: kreativ improvisation i förskolan. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet.