Denna studie har gett mer kunskap om förskollärares syn på fysisk aktivitet.
Slutsatserna av studiens resultat är att förskollärarna är medvetna om betydel-sen av fysisk aktivitet i relation till barnens utveckling, lärande och välbefin-nande. Förskollärarna är också medvetna om vikten av deras eget förhållnings-sätt i relation till fysisk aktivitet. Samtliga förskollärare är också medvetna om betydelsen av motorisk träning för barn 1 - 3 år. För att främja fysisk aktivitet i förskolan så är förskollärarnas förhållningsätt betydelsefullt. Hur förskollä-rare ser på fysisk aktivitet med små barn är avgörande för hur det integreras i förskolan.
Förslag på framtida forskning
Det behövs mer forskning kring de yngsta barnen 1 - 3 år och deras fysiska aktivitet i förskolan. Det skulle vara av betydelse för verksamma förskollärare att få mer kunskap inom området, för att kunna ge barnen den fysiska aktivite-ten som de behöver. Det skulle vara intressant att genom föra denna studien
30
med exempelvis observation som metod. För att se hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet i förskolan med barn 1 - 3 år. Samt för att se hur mycket barnen tränar sig fysiskt, utan strukturerade rörelseaktiviteter.
31
REFERENSER
Askland, L. & Sataoen, S.V. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns upp-växt. Stockholm: Liber AB.
Berg, U., Bergman, P., Ekblom, Ö., Eriksson, B.O., Nyberg, G., Villard, G. (2016). Re-kommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. (ss.1 - 3). Stockholm: Yrkesföreningar förfysisk aktivitet.
Hämtad från:http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendat-ioner_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdomar_FINAL_2016-12.pdf
Bron, A., Lindström, L., Larsson, T,. Sundgren, G., Halldén, O,. Säljö, R., Lindholm, M., Ahlquist, E.M., Gustasson, C., Gynther, P., Nordheden, I., Dahlberg, G., Åsén, G., Linde, G., Carlgren, I., Lundgren, U.P., Lindberg, I., Rönnström, N. (2015). L.S.
Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. Forsell, A (Red.), Boken om pedago-gerna. (ss. 161 - 164). Stockholm: Liber AB.
Decker, E.D. Cramer, M.D. Bourdeauhij, I.D. Wijndaele, K. Duvinage, K. Androutsos, O. Iotova, V. Lateva, M. Fernandez Alvira, J.M. Zych, K. Manios, Y. Cardon, G.
(2013). Influencing Factors of Sedentery Behavior in European Preschool Settings:
An Exploration Through Focus Groups Whith Teachers. Journal Of School Health, 83(9),654-661.doi.org/10.1111/josh.12078.
Hämtadfrån:https://onlineli-brary.wiley.com/doi/abs/10.1111/josh.12078
Edlund, L. (2017). De yngsta barnen och läroplanen. Stockholm: Lärarförlaget.
Ericsson, I. (2008). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU, idrottsböcker.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Fysisk aktivitet. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Häm-tad från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-ak-tivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/
Gehris, J.S. Gooze, R.A. Whitaker, R.C. (2014). Child: care, health and development.
Teachers´ Perceptions about Children´s Movment and Learning in Early Child-hood Education programmes. 41(1), 122 - 31. doi: 10.1111/cch.12136. Hämtad från:https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24602099
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qulitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurses Education To-day.24(2),105-112. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14769454
Hagströmer, M. (2017). De aktiva och de inaktiva – om ungas rörelse i skola och få fritid.
Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Hämtad från: https://centrumforidrottsforsk-ning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de-inaktiva_komp.pdf
32
Hannaford, C. (1997). Lär med hela kroppen – inlärning sker inte bara i huvudet. Falun:
Scandbook AB.
Howie, E.K., Brewer, A., Brown, W.H., Pfeiffer, K.A., Saunders, R.P. & Pate, R.R.
(2014). The 3 – year evolution of a preschool physical activity intervention through a collaborative partnership between research interventionists and preschool teach-ers. Health Education Research, 29(3), 491-502. doi: 10.1093/her/cyu014.Hämtad från: https://academic.oup.com/her/article/29/3/491/2804356
Howie, E.K. Brewer, A.E. Dowda, M. Mclver, K.L. Sanuders, R.P. & Pate, R.R. (2015).
A Tale of 2 Teachers: A Preschool Physical Activity Intervention Case Study. Journal of School Health. 1(86), 23-30. doi: 10.1111/josh.12352. Hämtad från: https://onlinelibrary-wiley-com.bibproxy.kau.se/doi/full/10.1111/josh.12352
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – Barns livsvärldar.
Danmark: Studentlitteratur.
Langlo Jagtoien, G. Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göte-borg: Multicare Förlag AB.
Löfdhal, A. Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (2015). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningsätt. Soussi-Engman, C (Red.), Förskollärarens metod och veten-skapsteori. (ss.32 - 38). Stockholm: Liber AB.
Mattsson, C.M. Jansson, E. & Hagströmer, M. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och de-finitioner. Järna: Yrkesföreningar fysisk aktivitet.
Nyberg, G. (2017). De aktiva och de inaktiva – om ungas rörelse i skola och på fritid.
Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Hämtad från: https://centrumforidrotts-forskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de-inaktiva_komp.pdf
Osnes, H. Skaug, H.N. & Kaarby, K.M.E. (2012). Kropp, Rörelse och hälsa i förskolan.
Lund: Studentlitteratur AB.
Palmer, K, K. Matsuyama, A, L. Robinson, L, E. (2016). Impact of Structured Move-ment Time On Preschooler`s Physical Activity EngageMove-ment. Early Childhood Education Journal,45(2),201-206.doi:10.1007/s10643-016-0778-x. Hämtad från: https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-016-0778-x
Phillips, D.C. Soltis, J.F. (2016). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Riksidrottsförbundet. (2017). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av id-rottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Hämtad från: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24038/betydelsen-av-fysisk-ak-tivitet-och-motorisk-kompetens-for-larande.pdf?sequence=2
33
Sandberg, A. Vuorinen, T. Davidsson, B. Karlsson, R. Brodin, J. Lindstrand, P. Är-lemalm- Hagsér, E. & Brodin, J. (2014). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. Sandberg, A (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel. (ss.38 - 40).
Lund: Studentlitteratur AB.
Sheridan, S. Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring.
Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket, (2018). Läroplan för förskolan. (rev 2018). Stockholm: Skolverket.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forsknings-sed_VR_2017.pdf
WHO. (2019). To grow up healthy, children need to sit less and play more. Geneva: World Health Organization. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/detail/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children-need-to-sit-less-and-play-more
Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan. Social Medicinsk Tidskrift. 90(4), 1 - 11. Hämtad från: http://www.socialmedicinsktid-skrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1024/842
34
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
1. Hur ser du på fysisk aktivitet i förskolan?
2. Hur arbetar du/ni, på eran avdelning, med fysisk aktivitet för de yngsta barnen?
3. Vad anser du kan påverka arbetet med fysisk aktivitet i förskolan?
4. Vad har du för roll som förskollärare i samband med fysisk aktivitet?
5. Vad finns det för möjligheter eller hinder i arbetet med fysisk aktivi-tet?
6. Vilken betydelse har förskolans miljö för att främja ökad rörelse för de yngsta barnen?
7. Är du själv fysiskt aktiv?
35
Bilaga 2. Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien: Pedagogers syn på fysisk aktivitet i försko-lan.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gäl-lande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
………
Underskrift
……… ………
Namnförtydligande Ort och datum
☐ Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslag-stiftning och lämnad information.
36
Bilaga 3. Informationsbrev
Informationsbrev
Pedagogers syn på fysisk aktivitet i förskolan.
Hej! Jag heter Amanda Olsson och jag läser förskollärarprogrammet vid Karl-stads Universitet. Jag skriver nu mitt examensarbete med inriktning på hälsa och rörelse. Min studie riktar sig till verksamma pedagoger i förskolan. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om pedagogers syn på fysisk akti-vitet i förskolan, och hur pedagoger främjar fysisk aktiakti-vitet för de yngsta bar-nen i förskolan.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerande samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkal-landet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se